Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

ADD & ADHD relaterat Olika former av autism Tourettes Syndrom Motorikstörning (DCD) Tvångssyndrom (OCD) Trotssyndrom (ODD) Ansiktsblindhet (Prosopagnosi) Dyslexi & Dyskalkyli NPF + Psykisk sjukdom Övriga NPF Kan jag ha en diagnos? Utredningar (Hur? Var? När? Varför?) Allmänt Presentationer & Nya medlemmar Hjälpmedel & Stödinsatser Läkemedel & Behandlingar Lagar och regler (LSS, SoL, m.fl.) Ekonomi Kost och matlagning Tips och goda råd Var vi bor (Tråd för landskap/stad) (IRL-vänner sökes) Vänner sökes Tester Bilder & Foton Litteratur Media Dagis / Skola / Jobb / Praktik Familjeliv Diskussioner om NPF Berättelser ur verkligheten Fetalt Alkoholsyndrom (FAS) Off topic - [OT] Dagbok Lekar / Kluringar Om sajten & Om iFokus
01 - Allmänt

Handikappersättning

2007-10-02 22:03 #0 av: Cattis

Om du är funktionshindrad och behöver extra hjälp eller har merkostnader på grund av varaktigt funktionshinder, kan du under vissa förutsättningar få handikappersättning från och med juli månad det år du fyller 19 år.

Följande information är hämtad från Försäkringskassans hemsida:

Det krävs ingen särskild sjukdom eller särskilt funktionshinder för att få handikappersättning. En läkare ska intyga att det finns en nedsättning av funktionsförmågan och vad det innebär för dig att klara din vardag. Det är inte graden av nedsättning av funktionsförmågan som är viktig utan vilket hjälpbehov och vilka kostnader du har till följd av det. Du måste ha fått ditt funktionshinder innan du fyllt 65 år och du måste ha behov av stöd under minst ett år. Du får behålla din handikappersättning efter det att du fyllt 65 år om du därefter har fortsatt och oförändrat behov av stöd.

För att du ska beviljas handikappersättning krävs att du behöver mera tidskrävande hjälp av annan person i din dagliga livsföring, hjälp för att arbeta eller studera eller att du har kostnader på grund av din sjukdom eller ditt funktionshinder. Ditt behov av hjälp ska vara direkt kopplat till din funktionsnedsättning och det ska vara fråga om hjälp med sådant som du inte själv kan göra på grund av funktionshindret.

Hjälpbehov och kostnader

Om du bara har behov av hjälp men inte har några kostnader måste du behöva hjälp minst två timmar om dagen för att få handikappersättning. Om det finns ett behov av särskild tillsyn och ständig uppsikt kan hänsyn tas till det också. Om du har både hjälpbehov och kostnader görs en helhetsbedömning av ditt sammanlagda behov.

Hjälp med den dagliga livsföringen

Med hjälp i den dagliga livsföringen menas till exempel hjälp med personlig omvårdnad, av- och påklädning, inköp, matlagning, medicinering och skötsel av hushållsarbete som tvätt, strykning, klädvård och nödvändig städning i hemmet. Till hjälp med daglig livsföring räknas också att komma till jobbet eller studierna, det kan vara hjälp att ta fram pärmar och annat arbetsmaterial och behov av hjälp att komma till och från matsal.

Extra kostnader

Om du har extra kostnader på grund av ditt funktionshinder kan du få handikappersättning. Det ska finnas ett direkt samband mellan kostnaderna och funktionsnedsättningen. Det ska inte finnas någon annan stödform som täcker kostnaderna och som stat, kommun eller landsting är huvudansvarig för. Det ska inte heller vara fråga om en kostnad som de flesta människor har.

Kostnader för hjälpmedel

Kostnader på grund av funktionshinder som du kan få handikappersättning för kan vara av skilda slag. Det kan vara kostnader för extra utrymme i bostaden om ett sådant utrymme behövs för vårdutrustning, tekniska hjälpmedel eller som behandlingsrum. Om du på grund av funktionsnedsättning är i behov av hjälpmedel, kan kostnader för hyra eller inköp av hjälpmedel godtas. Om du behöver anpassning av dator eller speciella datorprogram på grund av funktionshindret kan också detta räknas som merutgift.

Högkostnadsskydd

För öppen hälso- och sjukvård finns det ett högkostnadsskydd som innebär att ingen ska behöva betala vårdavgift med mer än en viss summa för läkemedel och behandlingar, så kallad patientavgift. För behandlingar inom den öppna hälso- och sjukvården kan du få handikappersättning för patientavgifter. Om till exempel massage ingår i högkostnadsskyddet kan du få ersättning för patientavgiften som du måste betala för massagen.

Läkemedel

För läkemedel som subventioneras av staten och som har ett högkostnadsskydd kan du få ersättning upp till kostnaden för högkostnadsskyddet.

Förbrukningsartiklar

Man kan i många fall få ersättning från sjukvården för förbrukningsartiklar som till exempel bandagematerial och salvor. Om du själv måste betala för dessa förbrukningsartiklar kan du få ersättning för denna kostnad.

Fördyrad kost

Om du har merkostnader för fördyrad kost på grund av ditt funktionshinder kan du få ersättning för dessa kostnader. Konsumentverket gör beräkningar om kostnader för normalkost och olika specialkoster. För att få ersättning för specialkost ska den ha ordinerats av läkare, dietist eller motsvarande sakkunnig.

Tandvård

Viss ersättning för tandvård som beror på ditt funktionshinder kan ersättas genom handikappersättning. Kontakta Försäkringskassan för mer information.

Kostnader för hjälpbehov i den dagliga livsföringen

Om du behöver kommunal städhjälp för hjälp i den dagliga livsföringen kan du få handikappersättning för de kostnader som kommunen tar ut. Kostnaden för privat städhjälp kan också i vissa fall ersättas upp till det belopp som motsvarar kommunens avgift. Ersättning till anhörig för hjälp i den dagliga livsföringen räknas inte som kostnad utan som tid för hjälp.

Kostnader för resor

Allmänna kommunikationer

Om du på grund av din funktionsnedsättning inte kan använda allmänna kommunikationer och du därför får extra kostnader för dina resor kan du få viss ersättning för dessa. Om du måste använda färdtjänst och din kommun tar en avgift för detta kan du få ersättning genom handikappersättningen. Du kan få ersättning för hela avgiften. Om kommunen har ett högkostnadsskydd kan du få ersättning för kostnader upp till detta skydd. Avdrag görs för vad resorna skulle ha kostat om du hade rest med allmänna kommunikationer.

Egen bil

Om du reser med egen bil på grund av att du inte kan använda allmänna kommunikationer kan du få handikappersättning för sjuk- och behandlingsresor och resor till och från studier. När det gäller resor till och från studier ska avdrag göras med ett belopp som motsvarar vad resorna skulle ha kostat om du hade använt allmänna kommunikationer. För andra resor i det dagliga livet kan du få ersättning med 5 procent av prisbasbeloppet det vill säga 2 015 kronor. Du kan inte få ersättning för resor till och från arbetet, för sådana resor kan du i stället göra avdrag i din allmänna självdeklaration.

Övriga kostnader

Köp av särskilda kapitalvaror

Om du behöver köpa särskilda kapitalvaror som t.ex. tvättmaskin, diskmaskin eller speciell dammsugare på grund av ditt funktionshinder kan du få handikappersättning för kostnaden. Du kan också få ersättning för vissa dataprogram som du behöver på grund av funktionshindret. Vid beräkning av merutgiften delas kostnaden upp på ett visst antal år och beräkningen sker efter en viss avskrivningstid.

Slitage med mera

Om funktionsnedsättningen medför ökat slitage på kläder, extra kostnader för tvätt, inredning eller utrustning i hemmet kan du få handikappersättning för detta.

Olika boendeformer

En institution är ett hem, en vårdinrättning eller sjukhus som tillhör staten, en kommun eller ett landsting eller ett hem, vårdinrättning eller sjukhus där staten, kommunen eller landstinget betalar för driften. Om du vårdas där kan du få handikappersättning om vården beräknas pågå högst sex månader. Om vården pågår längre än sex månader kan du bara få handikappersättning för de dagar då du inte vårdas på institutionen.

Servicebostad, gruppbostad eller familjehem

Om du bor i servicebostad, gruppbostad eller familjehem kan du i vissa fall få handikappersättning för dina kostnader. Du kan kontakta Försäkringskassan för att få veta vad som gäller i ditt fall för rätt till handikappersättning.

Elevhem eller specialskola

Om du bor på elevhem vid statlig specialskola, vid riksgymnasier för döva eller hörselskadade ungdomar eller vid riksgymnasier för rörelsehindrade ungdomar och har kostnader för personlig hjälp och service kan du få handikappersättning för denna kostnad.

Vård på sjukhus

Om du vårdas på sjukhus får du behålla din handikappersättning om det kan antas att du kommer att vårdas på sjukhuset i högst sex månader. Du kan inte få ersättning för den vårdavgift du måste betala om du vårdas på sjukhus.

Om du behöver bygga om eller anpassa din bostad på grund av ditt funktionshinder kan du inte få handikappersättning för detta. Kontakta din kommun om du behöver bygga om eller anpassa din bostad.

Handikappersättningens storlek

Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 procent av prisbasbeloppet beroende på vilket behov du har av hjälp eller hur stora dina merutgifter är på grund av funktionshindret. Prisbasbeloppet är ett tal som visar prisutvecklingen. År 2007 är prisbasbeloppet 40 300 kronor. Handikappersättningen är skattefri.
Så här mycket blir det i pengar räknat för år 2007:

 

36 procent 14 508 kronor
53 procent 21 359 kronor
69 procent 27 807 kronor

 

För att beräkna hur mycket handikappersättning du har rätt till görs en sammantagen bedömning av ditt hjälpbehov och dina merutgifter.

Om du enbart har höga merutgifter till följd av funktionshindret kan dessa ensamma ge dig rätt till handikappersättning. Merutgifterna måste i så fall uppgå till minst 28,5 procent av prisbasbeloppet.

Andra ersättningar

Engångsbeopp

Om du fått ersättning med ett engångsbelopp från en privat försäkring påverkar det inte din rätt till handikappersättning. Om du fått ett engångsbelopp för något från stat, kommun eller landsting kan du inte få handikappersättning för samma sak.

Ersättning från stat, kommun eller landsting

Om du får andra ersättningar från stat, kommun eller landsting som stöd för det hjälpbehov eller de kostnader du har på grund av ditt funktionshinder kan du få handikappersättning bara om det inte gäller hjälp eller kostnader som du redan får ersättning för. Försäkringskassan kan också göra bedömningen att du borde kunna få ersättning för ditt hjälpbehov eller dina kostnader genom något annat stöd än handikappersättning.

Ansökan och beslut

Ansökan om handikappersättning ska göras skriftligt till Försäkringskassan. Du kan ansöka om handikappersättning på en särskild blankett som finns hos Försäkringskassan. Du kan också hämta blanketten på www.forsakringskassan.se. När du ansöker om handikappersättning ska du också lämna in ett läkarutlåtande om din sjukdom eller ditt funktionshinder. Om du nyligen lämnat in läkarutlåtande kanske du inte behöver lämna in ett nytt. Du kan få hjälp av Försäkringskassan att fylla i ansökan.

Socialförsäkringsnämnden hos Försäkringskassan beslutar om du har rätt till handikappersättning och efter vilken nivå handikappersättningen ska betalas ut. Om du inte är nöjd med beslutet kan du överklaga till länsrätten. Du måste överklaga inom två månader. Hur du ska göra för att överklaga står i beslutet du får när du har ansökt om handikappersättning. Om du behöver hjälp med att överklaga kan du kontakta Försäkringskassan.

Utbetalning

Handikappersättning betalas ut varje månad, i huvudsak genom insättning på konto. Om du vill att din handikappersättning ska betalas ut till någon annan måste du lämna en skriftlig fullmakt till Försäkringskassan och tala om till vem du vill att pengarna ska betalas ut.

Anmäl alltid förändringar!

Du måste anmäla alla förändringar av ditt hjälpbehov eller dina kostnader eller andra omständigheter som kan påverka din rätt till handikappersättning.

Om du fått för mycket pengar kan du bli skyldig att betala tillbaka dem till Försäkringskassan.

Bosättning

Handikappersättning är en bosättningsbaserad förmån. Med det menas att du måste bo i Sverige för att få handikappersättning. Frågor om bosättning avgörs av en tjänsteman hos Försäkringskassan.

Bo utomlands

Om du flyttar utomlands får du inte bo i utlandet mer än sex månader för att du ska få behålla din handikappersättning. Om du ska bo utomlands i ett EU/EES-land får du behålla din handikappersättning upp till 12 månader. Om du har bott utomlands och kommer tillbaka till Sverige kan du ansöka om handikappersättning igen.

Arbeta utomlands

Du kan få handikappersättning om du bor i Sverige och arbetar utomlands. Du får inte arbeta utomlands mer än 12 månader för att du ska få behålla din handikappersättning. Om du arbetar i ett EU/EES-land är du försäkrad i det landet där du arbetar och har rätt till det stöd du kan få därifrån.

Övrigt

Bilstöd

Om du har ett funktionshinder som beräknas vara i minst nio år och som medför att du har stora svårigheter att förflytta dig på egen hand eller att använda allmänna kommunikationer kan du i vissa fall ha rätt till bilstöd som är ett bidrag för att kunna köpa bil. Mer information finns i faktabladet Bilstöd.

Assistansersättning

Den som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan i vissa fall ha rätt till assistansersättning. Mer information finns i faktabladet Assistansersättning.

Den som har handikappersättning kan samtidigt ha rätt till både assistansersättning och bilstöd.

Arbetshjälpmedel

Om du har en funktionsnedsättning som gör det svårt att klara av arbetet eller behöver hjälp för att kunna återgå i arbete kan du få bidrag till arbetshjälpmedel eller anpassning av din arbetsplats. Mer information finns i faktabladet Arbetshjälpmedel.

 

Relaterade länkar

Datum för publicering

  • 2007-10-02

/Cattis

.:. www.shetlandsponny.com .:.

Anmäl
2008-01-04 20:05 #1 av: Citronmeliss

Hej!

Är det någon av er som själv har eller kanske har barn/ungdom som uppbär handikappersättning?

Det är dags att söka för min son så jag är lite nyfiken på era erfarenheter kring det hela!

mvh/CitronmelissGlad

Anmäl
2008-01-04 20:07 #2 av: Citronmeliss

Oj så konstigt det blev... Cattis signatur kom visst upp eftersom det är hennes artikelGenerad

Anmäl
2008-01-04 21:10 #3 av: Cattis

#2 Nej då, det är din avatar och signatur som syns?

/Cattis

.:. www.shetlandsponny.com .:.

Anmäl
2008-01-05 14:32 #4 av: Citronmeliss

Jepp, du har rätt här inne syns min avatar och signatur! Det var visst bara "ute" i översikten på inlägg som det stod Cattis! Anxious

Anmäl
2008-01-05 15:46 #5 av: Annette

#4. Det står namnet på den som skapat tråden/artikeln.


Anmäl
2008-01-05 15:51 #6 av: Citronmeliss

Tack!Glad

Nu fick jag ju flera svar även om inget blev om handikappersättning som min avsikt var..*ler lite generat*Generad

Anmäl
2008-01-05 17:27 #7 av: storAnnette

#1 Nej,min dotter har tre år kvar tills det blir dags.Däremot har vi haft vårdbidrag för merkostnader i flera år och det är i princip samma.

Erfarenheter,tja de är både bra och dåliga beroende på handläggning,den senaste är den värsta hittills för hon drog in ersättningen så den ligger nu hos länsrätten...hon ifrågasatte flera merkostnader som jag bara väntar på att få läsa vad länsrätten tycker om.Blir förvånad om de går på hennes linje (den är att dotterns personliga assistenter ska hindra henne från vissa saker som hon har "dille" på pga sina handikapp och det är ju fel det är inte deras arbetsuppgift öht).

Är det något speciellt du undrar?En viktig skillnad gentemot vårdbidrag är att man måste ha högre merkostnader för att få något alls. 

Anmäl
2008-01-05 20:18 #8 av: Citronmeliss

Min son är hemma hela tiden har alltså ingen verksamhet han går till på dagarna och behöver alltid vår omsorg så jag är lite nyfiken och orolig på hur det kommer att bedömmas!

Fram till juli i år har han varit beviljad helt vårdbidrag...

 

Anmäl
2008-01-05 23:52 #9 av: storAnnette

#8 Om ni haft helt vårdbidrag måste vårdbehovet vara "godkänt" av FK redan,det förändras ju inte.

Sen är det så att han ska få aktivitetsersättning också,hoppas ni sökt om det.Det ska man få även om man inte klarar nån verksamhet på heltid,det kan finnas annat han klarar (antar att han klarat skolan tidigare).

Handikappersättningen borde bli lika stor eller högre tycker jag.Hjälpbehovet är större sett till åldern (man ska ju jämföra med vuxna nu och föräldraansvaret finns inte alls kvar) och vissa merkostnader blir större som läkarbesök (många landsting har gratis läkarbesök upp till 19 år). 

Anmäl
2008-01-06 01:47 #10 av: Citronmeliss

Tack för ditt svar!

Nej, han har tyvärr inte klarat av skolgång ens med assistent på internatskola utan fick i årskurs 9 hemundervisning då han fick betyg i vissa ämnen! Efter det har han ej klarat av att gå gymnasiet.., Så jag vet inte riktigt hur det blir med aktivitetsersättning då han ej kommer att vara i någon aktivitet/verksamhet utan vistas hemma!

Ja, vi har gratis läkarebesök upp till 19 år.

Men som du skriver så är han ju i princip en vuxen man nu och inget barn som vi har försörjningsplikt för utan han ska ju på något vis få en egen inkomst och frågan är om den helt och hållet kommer att vara hans ev. handikappsersättning!

Jag ska kontakta FK på måndag för att förhöra mig om vad som gäller eftersom jag känner mig osäker!

 

 

Anmäl
2008-01-06 07:19 #11 av: storAnnette

Näe,inte borde han behöva leva på handikappersättning.Aktivitetsstöd ska man kunna få för förlängd studietid pga funktionshinder.Det är bra för då bör man kunna studera precis i den takt/på det sätt man klarar.Jag tycker ni borde försöka - jag vet att det är jobbigt men kan vara värt det!

PS:Om han får aktivitetsstöd så låt ingen handläggare lura er att man inte kan få handikappersättning också,det kan man visst det och då för enbart merkostnader (fast vissa handläggare försöker avslå förstås men det är en annan femmma).Fy,jag kommer ihåg när en sa till mig "då drar vi in vårdbidraget när hon får assistans"...det kändes sköööönt att ha läst på innan så jag visste vad som gällde,DS. 

Anmäl
2008-01-06 10:51 #12 av: Citronmeliss

OK!

Tack snälla igen för dina svarSkrattande

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.