Annons:
Etikettautism-aspergers-syndrom
Läst 12788 ggr
Ligonskrutt
2011-01-18 21:26

Uppfyller inte alla kriterier-ändå asperger?

 Hej!

Jag undrar om det finns någon här som har en aspergerdiagnos trots att ni inte uppfyller alla kriterier för Asperger?

kan man ha Asperger trots:

-har lätt för att förstå andra människor?

-läser av kroppsspråk, mimik etc lätt och använder mt kroppsspråk själv?

-förstår sociala regler mm?

-inte har några specialintressen?

Min sambo har en aspergerdiagnos sedan 5 år tillbaka, men han känner inte alls igen sig i beskrivningen av Asperger eller i andra som har aspergers berättelser.

Antingen så är kriterierna åt skogen eller så borde han inte ha asperger(?). Till saken hör också att han under aspergerutredningen var inne i en djup depression (vilket ingen förstod då) vilket förstås påverkade hans beteende…

Annons:
timmelin
2011-01-18 22:14
#1

Hej har själv ADHD men sonen har och även kompisar har. och jag tänkte liksom du att va är detta? Tänker man på filmen i rymden finns inga känslor så visas det ju på ett rakt sätt, men totalt fel ur mina vänners och sons situation.

Kolla tex hon ledaren i top model, kommer tyvärr inte ihåg vad hon heter men hon har ju Asperger och likaså robert gustafsson vår komiker.

Inte ur dom liksom tagna ur bok om Asperger. eller hur

Ligonskrutt
2011-01-18 22:34
#2

#1  Hej!

ja, det känns som att det finns en uppfattning om Asperger som inte riktigt stämmer…

min lärare i specialpedagogik (jag läser till lärare) pratade lite om "aschberger" idag. Hon höll på att läsa "Jag avskyr ordet normal" ungdomar med Asperger och deras berättelser) och sa att man fick jättebra förståelse för hur "de" fungerar, tex att de inte vill ha någon form av social kontakt, att umgänge med andra männsikor inte ger något utbyte alls för dem…filmen "I rymden finns inga känslor" gav en jättebra, allmän bild av hur alla med "aschberger" är enligt henne… Obestämd 

Menar du Tyra Banks?

Zaphix
2011-01-18 22:45
#3

Man ska nog ändå¨vara öppen för feldiagnostisering också, speciellt om personen i fråga var i en djup depression under utredningen.

Såklart man inte behöver uppfylla alla kriterier, skillnader finns såklart, men kärnan i Asperger bör ju finnas där. Vad den kärnan är kan jag inte sätta ord för, men jag ser direkt om en person har AS, nån speciell utstrålning.

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

Ylva-Li
2011-01-18 23:18
#4

Det händer ju trots allt att man blir feldiagnoserad. Det är ju inte så enkelt att göra en utredning. 
Mina utredare var väldigt noggranna med att om jag kände mig deprimerad eller inte i form, så skulle jag tala om det, för det kunde påverka resultaten.

För ja, depression och Asperger kan misstas för varandra. Oftast är det väl mer att man har Asperger men alla tror man är deprimerad. Men den andra varianten måste ju också förekomma. :)

Personligen tror jag man själv känner längst inne vad som är rätt eller fel. Känner man att man verkligen inte känner igen sig i kriterierna, så kanske man har rätt i det? Man kanske faktiskt är feldiagnoserad?
Isåfall tycker jag att man bör ta upp det med habliteringen, eller vart man utreddes, för att göra en ny utredning.

:)

//Ylva-Li 

 || Studio Li (foto) ||

Ligonskrutt
2011-01-19 00:21
#5

#3, #4 (En till kattforumare! Skrattande)  Ja det är ju just detta med vad som är kärnan i Asperger som vi försöker ta reda på. Om det är utifrån så vi tolkar kriterierna så känns inte riktigt rätt. Även vissa bilder av Asperger som finns stämmer inte heller in på min sambo.

Man vill ju att han ska få rätt stöd och hjälp med sitt psykiska välmående. Och han (och jag) vill väl på ngt vis få klarhet i ifall han har Asperger eller ifall han inte har det. Han har vissa problem med struktur och minne, men dessa symptom är ju gemensamma med psykisk funktionsnedsättning (som kan uppstå vid psykisk ohälsa, om jag använder rätt ord nu…) + exvis ADHD, och de har blivit mkt bättre nu när han mår bättre…

Det har väl så mkt med ens identitet att göra och det måste kännas förvirrande att ha en diagnos, vars kriterier man inte själv tycker stämmer överens med hur man upplever sig själv. Har han då kanske dålig självinsikt eller är diagnosen fel är ju sådant han funderar över…

Ligonskrutt
2011-01-19 00:23
#6

#2  Här menar jag förstås "som inte riktigt stämmer alla"

Annons:
Ylva-Li
2011-01-19 00:53
#7

#5 *vinkar*
Japp, förstår precis hur du menar.
För mig var ju diagnosen så perfekt. Det kändes som att hitta hem. Så jag kan tänka mig att det måste kännas väldigt förvirrande (i brist på bättre ord) att ha en diagnos man inte känner sig hemma i.

Det kan ju vara en annan diagnos som passar honom bättre.

Visst, alla med AS är ju långt ifrån lika, men de grova problemen brukar nog de flesta hålla med om eller känna igen sig i.

//Ylva-Li 

 || Studio Li (foto) ||

coachingtiger
2011-01-19 01:33
#8

Ahh! Jag såg en annan tråd med samma fråga, men det var bara en rubrik där, så jag svarade utifrån den.

Huruvida din man har Asperger eller inte, kan jag inte svara på, men som en del andra ovan skrivit så kan han ha blivit feldiagnosticerad, men det är också så att listan med kriterier ska tas med en nypa salt. Många har en bild av att alla med Asperger är som killen i filmen "I rymden finns inga känslor", som jag personligen tycker är en skitfilm. De tycks ha hittat alla negativa aspekter på Asperger, och även om det finns vissa av oss, som är som han i filmen, så är vi faktiskt rätt få. Den filmen blir närmast en studie i fördomar kring Asperger, än att den visar hur en person med Asperger faktiskt är.

Jag har själv "diagnos" och känner i princip inte alls igen mig i hur killen i filmen är. Jag är också rätt social, har oftast lätt att förstå andra människor med mera. När det gäller intressen, så har jag nog provat på det mesta. Jag har spelat (med varierande framgång) flera olika instrument, tränat brottning, judo, shaolin, klättrat på klättervägg, åkt skateboard, varit med i scouterna och mycket mycket mer.

Att bara titta på kriterierna är som att ställa upp 50 bilar av samma färg och märke och säga att det är så bilar ser ut. Har de andra färger, eller är av andra fabrikat, så är de inga bilar. Det är ju en skev bild av verkligheten.

Det är alltså fullt möjligt att din man faktiskt har Asperger, men att han inte känner igen sig i den stereotypa bilden av hur vissa tror att alla vi med Asperger är. Det gör ju inte jag heller.

Utan en närmare beskrivning av hur din man är, så kan jag inte avgöra om hans diagnos är rätt eller fel.

Fnyfniken
2011-01-19 10:36
#9

Men just de kriterier som hon beskriver, är inte de centrala i diagnosticeringen? Jag menar, det finns en massa andra saker som "entonigt tal" "vredesutbrott" och såna som inte alls är lika centrala. En djup depression kan ge sig uttryck som vad som helst. Endel blir våldsamma av depression, andra apatiska, andra arbetsnarkkomaner, andra helt känslomässigt avstängda. Jag tycker nog att ni gör rätt i att ifrågasätta diagnosen. På vilka grunder ställdes diagnosen då? Fyllde han dessa kriterier under depressionen?

Ligonskrutt
2011-01-19 12:35
#10

Det är ju så svårt att ge en bild av hur han är utan att det blir vinklat känner jag :P  Jag vet ju hur han är, och varför han agerar som han gör, eftersom jag är den enda han kan prata med.

Han har varit mobbad+haft en jobbig uppväxt så han säger själv att han har hanterat det genom att förtränga allt jobbigt som händer, inte säga ifrån osv för att inte överlasta hans familj med sina problem. Han har fortfarande svårt att säga ifrån och säga vad han tycker. Han tänker "det är väl ok" fast det är saker som får honom att må jättedåligt för att han är så van att utstå massa skit.

När utredningen gjordes var han inte direkt social och satt mkt tyst. Han brydde sig inte så mkt om utredningen och samtalen med psykologerna mm om man säger så…Han hade precis varit med om en jobbig sak och hans livssituation var mkt jobbig pga detta. (En läkare funderade ett år senare på vilken/vilka av diagnoserna som skulle sättas på honom: depression, trauma, ångest, psykos. I slutändan blev det inte riktigt någon diagnos)

Ligonskrutt
2011-01-19 12:59
#11

Kom på att enklaste sättet kanske är att göra såhär, blir lättare för mig att komma ihåg och ta upp alla kriterier då.

Kriterier för asperger:

(1) påtagligt bristande förmåga att använda varierade ickeverbala beteenden såsom ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester som ett led i den sociala interaktionen: Eftersom han mådde väldigt dåligt så ja troligt. Nu: nej 

(2) oförmåga att etablera kamratrelationer som är adekvata för utvecklingsnivån: Han har alltid haft kompisar i samma ålder, men inte så många och varit ganska ensam i skolan för att han var mobbad och mådde dåligt. Han har inga kompisar som han träffar på fritiden just nu 

(3) brist på spontan vilja att dela glädje, intressen eller aktiviteter med andra (t ex visar inte, tar inte med sig eller uppmärksammar inte andra på sådant som är av intresse) : Under utredningstiden, ja kanske. När han var yngre var han som sagt ganska tyst och osäker och mådde dåligt. Han var räddd för att bli avvisad ännu en gång så han tog inte mkt initativ med skolkamrater tex. Det är fortfarande lite så för honom pga osäkerhet sedan mobbningen

(4) brist på social eller emotionell ömsesidighet: Eftersom han mådde dåligt, så ja antagligen verkade han uppfylla detta under utredningstiden. Nu: nej

B. Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter vilket tar sig minst ett av följande uttryck:
(1) omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är abnorma i intensitet eller fokuseringvad jag har förstått så har han aldrig haft specielintressen. Han tänkte dock mycket på vapen och våld på ett eller annat sätt unedr en tid när han var mobbad och mådde extra dåligt och när det var som värst i hemmet. Nu:nej

(2) oflexibel fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer: Han har haft en del tvångshandlingar och tankar och har lite kvar fortfarande. Rutiner är dock osäkert Nu: lite tvångshandlingar

(3) stereotypa och upprepade motoriska manér (t ex vifta eller vrida händerna eller fingrarna, komplicerade rörelser med hela kroppen): Nej, inte vad jag märkte/tolkade det som då och inte nu heller 

(4) enträgen fascination inför delar av saker: osäker på vad som menas med denna?

Ligonskrutt
2011-01-19 13:14
#12

Gillbergs diagnoskriterier för Aspergers syndrom (Gillberg, C & Gillberg, IC, Asperger´s syndrome. Some epidemiological considerations. A research note. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 1989, 30:631-638)

1. Stora svårigheter ifråga om ömsesidig social kommunikation:
 (minst två av följande)
(a) oförmåga till kontakt med jämnåriga: **Nej, varken då eller nu. Men han har dålig självkänsla och är rädd att folk ska tycka illa om honom, så han har inte tagit mkt kontakt själv. han mår dock bättre nu, så han vågar ta kontakt mer 
**(b) likgiltighet ifråga om kontakt med jämnåriga: Nej.Men som sagt var han osäker och tog inte så mkt kontat själv, samt att han var mobbad 
(c) oförmåga att uppfatta sociala umgängesnormer: **Nej. Vet inte om han hade beteende under utredningen som kunde tolkats som detta 
**(d) socialt och emotionellt opassande beteende: Nej. Vet inte om han under utredningen hade beteende som stämde in på detta

_2. Monomana, snäva intressen:
_(minst ett av följande)
(a) som utesluter alla andra sysselsättningar: Nej(b) som stereotypt upprepas :**Nej
**(c) med inlärda fakta utan mening: Nej

_3. Tvingande behov att införa rutiner och intressen:
_(minst ett av följande)
(a) som påverkar den egna personens hela tillvaro :**hade en del tvångstankar och handlingar när han mådde sämre, nu lite tvångshandlingar
**(b) som påtvingas andra människor: Nej

4. Tal och språkproblem:
(minst tre av följande)
(a) sen talutveckling: vet ej

(b) ytligt sett perfekt språk: **Svårt att veta, inte enligt mig 
**(c) formellt, pedantiskt språk: **Svårt att veta, inte enligt mig 
**(d) egendomlig röstmelodi: rösten entonig, gäll eller på annat sätt avvikande : **Nej.
**(e) bristande språkförståelse, inklusive missförstånd i fråga om ordens bokstavliga/underförstådda innebörd: Nej

_5. Problem i fråga om icke - verbal kommunikation:
_(minst ett av följande)
(a) begränsad användning av gester: **Nej. Under utredningen kanske 
**(b) klumpigt, tafatt kroppsspråk: **Svårt att svara på tycker jag
**(c) mimikfattigdom: **Nej, det tycker jag inte. Ev under utredningen dock 
**(d) avvikande ansiktsuttryck: **Nej, det tror jag inte. Ev under utredningen dock 
**(e) egendomlig, stel blick: Nej. Ev under utredningen dock

_6. Motorisk klumpighet:
_dåligt resultat vid utvecklingsneurologisk undersökning: Det vet jag inte, men han är ganska klumpig. Hans medicin påverkar så han blir ännu klumpigare

Ligonskrutt
2011-01-19 13:39
#13

Översättning från Aspergers syndrom. En översikt av Stephan Ehlers & Christoffer Gillberg, Riksföreningen Autism

1. Social isolering:
(minst två av följande)
Inga nära vänner: Stämmer. Han har alltid haft vänner han umgåtts med (förutom nu), men inte känt dem som att de är nära vänner. 

Undviker andra: N**ej. Det har jag svårt att tro har varit fallet innan. Men visst, under mobbningen tyckte han det var jobbigt i stora folkgrupper, speciellt efter att några mobbare hade dykt upp på stan och "skulle döda" honom…
**Ointresserad av att skaffa vänner: **Nej
**En enstöring: Detta kriterium känns väldigt mkt som det baserar sig på omgivningens uppfattning. Jag ser honom absolut inte som en enstöring. Han älskar att umgås med människor och utbyta tankar mm

2. Nedsatt förmåga till social interaktion:
(minst ett av följande)
Vänder sig till andra enbart för att få sina egna behov tillgodosedda: Nej (det är just det han aldrig har gjort…)
Klumpiga sociala kontaktförsök: **Tror inte han har  vågat göra så mkt kontaktförsök
**Enkelsidiga villkor gentemot jämnåriga: **Nej. Snarare tvärtom…
**Svårigheter att uppfatta andras känslor: Nej, snarare tvärtom.  
Likgiltig inför andras känslor: Nej, snarare tvärtom

_3. Nedsatt förmåga till icke-verbal kommunikation:
_(minst ett av följande)
Sparsam ansiktsmimik: Nej, inte enligt mig i varje fall
Går inte att avläsa barnets känslor genom ansiktsuttrycken: **vet ej om det varit så innan eller om andra upplever det så nu
**Kan inte ge menande ögonkast: **Enligt mig jo, men vet inte hur andra upplever/har upplevt det
*Tittar inte på andra: *Jo, det gör han 
**Använder inte händerna för att uttrycka sig: Jo det gör han 
Gesterna är stora och klumpiga: kanske uppfattas de som klumpiga för att han använder händerna mkt när han pratar
Kommer för tätt inpå andra: Nej

Säkert hade han mindre mimik osv under utredningen

4. Udda tal:
(minst två av följande)
Avvikande tonfall: Nej.

Pratar för mycket: **Nej.
**Pratar för lite: **Eventuellt med andra som han känner sig osäker med
*Saknar samband med samtalsämnet: N*ej
**Egenartad användning av ord: Nej, inte vad jag har upplevt iafÅterkommande språkliga schabloner i talet: Nej, inte vad jag har upplevt iaf

Vet inte om det kan ha varit annorlunda under utredningen

Annons:
Fnyfniken
2011-01-19 14:12
#14

OK. Jag som inte på något vis är medicinskt utbildad, skulle säga att han hade ett ganska adekvat beteende för en depression, i synnerhet med tanke på att han kanske utvecklat vad man brukar kalla "inlärd hjälplöshet" i och med mobbingsituationen i sin barndom. Jag skulle vända mig till vården för att få ev ny diagnos eller att den gamla skrotas.

Fascination inför delar av saker är t ex: Hjul, lampor, knappar, naglar, hår, målade övergångsställen, tidtabeller, etc. I sig alltså, inte som en funktion i det stora hela.

Ligonskrutt
2011-01-19 15:12
#15

#14  ja, det är det vi också känner… vi vill försöka få tag i hans journal och se på vilka grunder diagnosen sattes. Kanske kan man då se att han kanske visst har en del aspergerbeteende eller få bekräftelse på att han antagligen inte har Asperger. Han har misstänkts för Asperger när han var yngre också, så det måste ju funnits vissa indikationer på att han hade diagnosen. 

Han tror det var som 4-5åring han fick göra ett test som visade på en ojämn begåvningskurva, men ingen diagnos sattes. han tror även att det misstänktes Asperger vid senare tillfällen också, tex minns han hur lärarna pratade om att han verkade frånvarande på lektionerna i mellanstadiet (för att han tänkte på saker som hänt och oroade sig för hur det var för hans mamma just för stunden). När han var 15 var hans begåvningskurva jämn, men den sista delen sluttade neråt (han mindes hur han under sista delen helt enkelt inte orkade koncentrera sig eftersom han mådde så dåligt). '

Han var ju själv inte aktiv i beslutet att göra utredningen och fick heller aldrig reda på så mkt, ej heller vad det var som gjorde att han kunde få diagnosen. Hans pappa hade nyligen fått Asperger o han har två kusiner med NPF så det är ju både en indikator på Asperger och kan vara en bidragande anledning kanske till att han fick Asperger. Hans mamma änns som att hon förtränger saker och tolkar om saker på ett annorlunda än andra personer (tex har hon nog inte nämnt hennes destruktiva förhållanden i min sambos barndom) och hans pappa har sitt eget sätt att se på saker, så läkarna i utredningen har nog fått en annan bild av hur han var som barn jämfört med hans egen (och andras) upplevelse.

Läkaren, eller om det var en psykolog som inte var med vid utredningen ens, sa inte ngt om vad det var som gjorde att de hade kunnat fastställa Asperger, bara att han var en ovanlig aspergare eftersom hans begåvningskurva var jämn och att han var intresserad av andra människor osv.

Men detta är ju bara ur hans vinkel,så det kan ju hända att det var annorlunda eg. därför skulle det vara intressant att se hans journal.  

saken är den att diagnosen delvis har gett en del bra saker, såsom aktivitetsstöd och att han fick komma in en aspergergymnasieskola. vars arbetssätt man kan ifrågasätta och på många vis inte alls verkar passa honom, men ändå…han kanske har Asperger och visst behöver arbeta på det sätt skolan arbetar på, bara det att han tror att han tex tycker om att samarbeta med andra och ha diskussioner mm?. (är detta förresten ngt alla aspergare har svårt för/tycker är jobbigt, eller är det bara hans skola som har den uppfattningen?)

Han tycker en ny utredning känns jobbig att gå igenom och samtidigt undrar vi vad som händer om det visar sig att han inte har Asperger, om han skulle bli av med aktivtetsstödet osv.  men det känns även som att den har lett till att han inte har fått den behandling av sin psykiska hälsa som han behöver… 

Ursäkta att det blev en hel roman och kanske lite väl mkt info, blir väl lite som ett tydliggörande för mig också i försök att förstå hur det är och hur min sambo är.

timmelin
2011-01-19 19:19
#16

Hej är han osäker på sin diagnos, så varför inte be om att få göra en ny? SkrattandeFlört

[Varulv]
2011-01-19 20:31
#17

Hej! För att återvända till ursprungsfrågan:

"kan man ha Asperger trots:

-har lätt för att förstå andra människor?

-läser av kroppsspråk, mimik etc lätt och använder mt kroppsspråk själv?

-förstår sociala regler mm?

-inte har några specialintressen?"

Då är mitt svar att javisst kan man ha det! Dessa bedömningskriterier - inklusive DSM-R, Gillberg etc. - är blott beteendemönster som man anser sig ha funnit som typiska för personer med AS. Beteenden är dock inte alls entydiga; olika aspergare uppvisar olika (individuella) beteenden! Det finns utan tvivel ett mörkertal av aspergare som aldrig får en diagnos på grund av att de inte uppvisar något av dessa nämnda beteenden alls. Detta beror på olika saker: förutsättningar under uppväxt; möjligheter till personlig utveckling; förmåga att hitta andra neurala vägar att kompensera sitt funktionshinder med. Och så vidare. Individuell personlighet inte att förglömma.

Vad kan då kärnan vara i aspergernaturen? Tja - du nämnde själv en: osedvanlig struktureringsförmåga, vilken brukar åtföljas av en motsvarande avvikande social förmåga. Men struktureringsförmågan kan ligga latent och outnyttjad i individens situation - lika gärna som exponerad och använd i dess liv. Likadant med den sociala förmågan; den kanske inte behöver användas i någon större grad. Eller så har individen mot alla odds skaffat sig en social position genom envishet och enträget arbete. Envishet är förresten ofta ett utmärkande aspergerdrag. Men många aspergare kanske aldrig visar sig envisa beroende på livserfarenheter och eventuell kuvning som små.

Vad som ger upphov till själva funktionshindret brukar annars vara en från normaliteten avvikande perception. Detta kan ge utslag i svårigheter med vissa idrotter (men kan på grund av individuell idoghet och envishet resultera i världsmästare på samma kant). Liksom ofta problem med att på ett ändamålsenligt sätt filtrera och sortera ljudintryck i i synnerhet stökiga miljöer. Detta kan - men behöver inte! - skapa märkbara handikapp.

Hursomhelst - till syvende og sidst - när dagen är slut, och den i nt-samhället aktiva aspergaren kommer hem, så är vederbörande rätt slutkörd. Detta kan gå bra för de unga aspergarna, som fortfarande orkar med en hel del - i synnerhet kombinerat med envisheten. Men generellt så är det nog på den punkten som problemen kommer - och kan yttra sig i depression, mindervärdskänslor, livsleda, kanske psykosomatiska sjukdomar, och annat.

timmelin
2011-01-19 20:47
#18

klok som vanligt varulv.

[Varulv]
2011-01-19 20:52
#19

#18 Tack, min (vår) kära kloka timmelin! Glad

Ligonskrutt
2011-01-19 23:57
#20

#17  Tack för det klargörandet :) 

Som det ser ut nu så ska vi försöka få tag i hans journal först. Sedan får vi se hur det leder vidare. Han har 1,5 år kvar på gymnasiet och börjar terapi imorgon, så det känns som att en ev utredning får vänta tills efter det om han ska orka med det.

Annons:
coachingtiger
2011-01-20 02:34
#21

Jag håller helt med om det som Varulv skrev i kommentar #17. Jag tycker att ni ska försöka få till en ny utredning, om ni anser att hans nuvarande diagnos är fel, eller om ni är osäkra.

Fnyfniken
2011-01-20 11:47
#22

Jag tycker att ni ska fokusera på hans kommande terapi och om han kan få den hjälp han behöver. I så fall är en ny utredning som skulle visa att han inte har Aspergers sekundär, tycker jag. Huvudsaken är att han får den hjälp han behöver.

timmelin
2011-01-21 14:25
#23

Ja som du skriver fnyfiken, är viktigt att tänka på nuet och att man ska fånga dom sakerna som ställer till det just nu.

Men visst, är viktigt det här med om en diagnos är felställd så ska man ju inte ha den.

Ligonskrutt
2011-01-21 14:31
#24

Ja tack för alla svar :)

Vi ska tänka på dem, men släppa detta för nuet (rättare sagt JAG ska släppa det och inte fundera mer på det). Nu har han som sagt börjat gruppterapin och ska läsa gymnasiet klart, efter det kan han fokusera på att utveckla sig själv och komma fram till vem han är, eftersom han inte getts möjlighet till det förrän nu.

timmelin
2011-01-21 14:34
#25

Ja ligonskrutt. Är så jäkla lätt att älta och älta sådana här saker. Men som du säger så får han hjälp nu och han är ju ganska ung, i mitt seeende. så det kommer att lösa sig och han får hjälp

ta nu och bara njut över att du har en go kille och att han har dig. för du bryr dig ju verkligen om honom.

egal
2015-11-05 23:45
#26

jag vet denna är gammal men finns andra som läser 

jag har handikapp enligt läkaren  som barn mbd handikapp är ADHD handikapp i dag jag vart diagnostiserad med utväklighets skada skriv och läs svårigheter på grund av att dom undersökte min äldre broder för handikapp så skrev dom jag har samma handikapp trots dom aldrig gjort en undersökning på mig efter handikapp och står i min journal allt jag skriver så bevis på det finns att dom har gjort grova fel läkarna'

och 2001 så vart min mor misshandlad och utsatt för mord försök av min far  och jag var vittne och skyddade min mor i min bostad  och min far var grov missbrukare av narkotika och alkohol och jag vart straffad för jag skyddade min mors liv och min far försökte få mig tvångs intagen på psyket med rena lögner  och han lyckades inte med det så han ringde barn habilitering då jag var 17 år och då skrev läkaren där utan undersökning utan besök att jag hade asbergers handikapp  och va bara 2 veckor innan jag fyllde 18 år och så var det vård centralen som tog in papprena från barn habilitering  och dom skrev jag hade autism likande handikapp  och finns ingen besöks tid ingen undersökning på handikappet  och min far förfalskade min namnteckning på ansöknings blankett om förvaltar skap och jag vart myndighets förklarad från 01 fram till 2006 då jag kämpade i tings rätten utan en enda advokat som ville hjälpa mig för upphävande av förvaltar skap och min far skrev till åklagaren kränkande  och ofredande saker så illa saker så åklagaren tvingades och ta bort hans yttranden och enda sen 2006 har min far ringt kommun jag bor i spridit lögner om mig  och försökt få mig under förvaltar skap igen senaste var 2015  då han trodde att han kunde få bort min mors yttrande då hon var då hon dog 2015 hon försökte hålla sig kvar i livet in i det sista men orkade inte tvär  och fick dö med sorgen i halsen att hon inte kunde hjälpa mig och jag satt i förhandlingen med åklagaren och av min värsta tid i livet mamma hade precise dött  

jag har gråtit 2 minuter då min mamma dog inte fått haft tid och sörja min mors bort gång  jag har inte sörjt hon på snart ett helt år varför ska man gråtas och va ledsen för då man inte fick ta farväl av sin egen mor på sjukhuset  inte fick vara på hons begravning hur kan man gråta och va ledsen över nått man aldrig fick visa sin kärlek för för mig är mamma bara ett enda tom rum aldrig funnits  kommer aldrig finans för mig så jag känner över min mor i dag dom tog i från mig min rätt och älska min mor 

under tid perioden 2001 fram till 2015  jag får inte gå en skola utbildning få ett betyg  jag får inte arbeta tjäna en lön  jag har till och från fallit in i missbruket jag får inte skaffa barn  jag förlorade mitt barn 2003 min far och förvaltaren pressade min flickvän och göra en abort jag hade inget och säga till om jag förnedras och kränks heltiden med saker folk ser ner på mig 

vård centralen är med för jävla roliga år 2013 så var jag där ville förnya mitt recept från psyket på mediciner för just självmords tankar deportation  läkaren på vård skrev ut nytt recept åt mig  jag hämta det och sen nästa läkare tog bort receptet för jag hade autism handikapp var ju farligt för min hjärna det störde ut min hjärna frekvens och helt utan och kontakt psyket och ta reda på varför jag fick mediciner och psykiatrin vet vad dom skriver ut och jag fick medicinarna för dom just inte på värka ett handikappades aldrig gjort 

och jaga har ingen talan in för läkare på vård centralen jaga har bytt vård central men i alalfla så har det konstateras jag är manodepressiv inte autism handikapp  och läkaren fortsatt  skiva ut läkare intyg på autism handikapp där av jag bytte vård central för hon vägra lysana på mig och skrev in fel akttiga saker i journalen  det jag inte sa och i över 12 år har jag kämpat med och få bort falska handikappen på mig  kämpat med polis anmälningar ivo  anmälningar  åklagare och massa olika myndigheter men  läkarens jävla falska autism handikapp läkare intyg kvar står jaga har ingen talan   jag får ingen advokat som hjälper mig reda ut skiten får ta allt själv och jaga har kämpat och kämpat för mina mänskliga rättigheter i över 12 år nu 

vad är det för liv dom gett mig ? få inte skaffa familj inte arbeta inte få en skola utbildning  vad var det för fram tid dom gav en 17 åring  jag är 33 år nu och tvingas fortfarande kämpa för mina mänskliga rättigheter 

så för i helvite vad ni än gör stämpla aldrig ut era barn med  handikapp ni förstör hela barnens fram tid till ett mänskligt liv i sverige

Candela
2016-10-10 18:39
#27

#17 "Vad kan då kärnan vara i aspergernaturen? Tja - du nämnde själv en: osedvanlig struktureringsförmåga, vilken brukar åtföljas av en motsvarande avvikande social förmåga. Men struktureringsförmågan kan ligga latent och outnyttjad i individens situation - lika gärna som exponerad och använd i dess liv. Likadant med den sociala förmågan; den kanske inte behöver användas i någon större grad. Eller så har individen mot alla odds skaffat sig en social position genom envishet och enträget arbete. Envishet är förresten ofta ett utmärkande aspergerdrag. Men många aspergare kanske aldrig visar sig envisa beroende på livserfarenheter och eventuell kuvning som små.

Vad som ger upphov till själva funktionshindret brukar annars vara en från normaliteten avvikande perception. Detta kan ge utslag i svårigheter med vissa idrotter (men kan på grund av individuell idoghet och envishet resultera i världsmästare på samma kant). Liksom ofta problem med att på ett ändamålsenligt sätt filtrera och sortera ljudintryck i i synnerhet stökiga miljöer. Detta kan - men behöver inte! - skapa märkbara handikapp.

Hursomhelst - till syvende og sidst - när dagen är slut, och den i nt-samhället aktiva aspergaren kommer hem, så är vederbörande rätt slutkörd. Detta kan gå bra för de unga aspergarna, som fortfarande orkar med en hel del - i synnerhet kombinerat med envisheten. Men generellt så är det nog på den punkten som problemen kommer - och kan yttra sig i depression, mindervärdskänslor, livsleda, kanske psykosomatiska sjukdomar, och annat."

Detta stämde skrämmande bra in på mig! Jag har inga klassiska asperger-beteenden, och nu efter 5 år med grupparbeten på universitetet så har jag tränat upp en god social kompetens. Men innan dess, under barndomen, tonårstiden och före högskolan, hade jag svårt att veta hur man inledde samtal med folk. Jag är värdelös på att kallprata, även om jag blivit lite bättre på det också på sistone. 

Jag har också svårt för att bibehålla relationer med folk om jag inte träffar dem regelbundet genom jobb/studier. Jag känner bara ingen lust för att umgås med folk på min fritid. Alla mina vänner försvinner så fort jag/de byter utbildning/jobb.

Mitt största problem är överkänsligheten för sinnesintryck (hörsel, syn och känsel) vilket gör mig totalt utmattad om eftermiddagarna när jag kommer hem från skola/jobb. Är också stresskänslig, men mest när det gäller mina egna krav på mig själv.

Jag har genomgått en ADD-utredning, men inte fått någon sån diagnos. Ska jag be om en utredning av autismspektrumstörning istället?
Min son har fått diagnosen atypisk autism, och jag känner väl igen mig i mycket av hans problem..

Annons:
Ananse
2016-10-14 02:54
#28

Kanske man ska se lite pragmatiskt på saken? Vad är praktiskt relevant? I mina papper nämns 'autistiska drag' liksom lite i förbigående, för det enda jag uppfyller kriterierna för är ADHD. Men dom där autistiska dragen definierar mitt liv mycket mer än vad ADHD-biten gör. Centralstimulerande hjälper bara delvis - det blir lugnare och därmed lite lättare att tänka. Men jag blir nog egentlgen bara mer koko. När stressen och hyperaktiviteten är under kontroll försvinner jag i stället in i min egen lilla värld. En autism-diagnos skulle på många sätt vara mer relevant, men i nuläget har jag inga planer på att begära stöd från samhället, så det känns inte så viktigt.

Upp till toppen
Annons: