Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

ADD & ADHD relaterat Olika former av autism Tourettes Syndrom Motorikstörning (DCD) Tvångssyndrom (OCD) Trotssyndrom (ODD) Ansiktsblindhet (Prosopagnosi) Dyslexi & Dyskalkyli NPF + Psykisk sjukdom Övriga NPF Kan jag ha en diagnos? Utredningar (Hur? Var? När? Varför?) Allmänt Presentationer & Nya medlemmar Hjälpmedel & Stödinsatser Läkemedel & Behandlingar Lagar och regler (LSS, SoL, m.fl.) Ekonomi Kost och matlagning Tips och goda råd Var vi bor (Tråd för landskap/stad) (IRL-vänner sökes) Vänner sökes Tester Bilder & Foton Litteratur Media Dagis / Skola / Jobb / Praktik Familjeliv Diskussioner om NPF Berättelser ur verkligheten Fetalt Alkoholsyndrom (FAS) Off topic - [OT] Dagbok Lekar / Kluringar Om sajten & Om iFokus
Allmänt

Celibat?

2011-09-23 21:10 #0 av: [Varulv]

Jag själv trodde inte att det var möjligt, men nu vet jag - det går faktiskt att leva i celibat, och man mår förvånansvärt bra av det. Sexlusten finns kvar oförändrad - bara det, att den blir liksom instängd i ett förråd, och bara att öppna dörren om tillfälle skulle uppstå.

Men: uppstår inte tillfälle, ja då är sexlusten som sagt instängd och behöver inte nås alls. Jättepraktiskt och bra, faktiskt. Och man uppnår en sällsam harmoni utan intervention av ett driftliv som annars gärna vill ställa sig i första rummet.

Någon annan som har erfarit liknande positiva effekter av ett celibat-tillstånd som jag har gjort?

αγάπη

Anmäl
2011-09-23 21:13 #1 av: Zaphix

Celibat är för mig nåt man väljer att befinna sig i, även om möjligheten till ett sexliv finns. Kanske av andliga skäl, hälsoskäl..

Så nej, jag har inte levt i celibat.

 

Anmäl
2011-09-23 21:31 #2 av: [Varulv]

#1 För att förtydliga: här finns varken andliga skäl eller hälsoskäl. Här finns möjligheten till sexliv oförminskad kvar. Men jag valde ändå denna väg, kanske mest av nyfikenhet. Trodde förut som du, och hade föreställt mig att de, vilka går i kloster, ändå idkar sex i någon (då perverterad!) form. Men jag har som sagt funnit, att celibat är helt och hållet möjligt och dessutom verkandes befrämja hälsan!

Glad

αγάπη

Anmäl
2011-09-23 21:35 #3 av: Mahe

Jorå, här finns en till... inte ens en kyss... det var mer än fyra år sedan sist. Jag känner mig som oskuld på nytt.

Obestämd

Anmäl
2011-09-23 21:38 #4 av: [Varulv]

#3 Och får man fråga, hur du mår av den "behandlingen"? Flört (innerst inne, det vill säga).

αγάπη

Anmäl
2011-09-23 21:46 #5 av: Zaphix

#3: För att förtydliga: Jag tror inte att de som går i celibat av andliga eller religösa skäl idkar nåt sexuellt, ens i perverterad form.

Anmäl
2011-09-23 21:59 #6 av: [Varulv]

#5 Nej det har jag inte heller påstått att att du tror (och det tror jag inte heller att du tror). Men jag redovisade min egen (högst individuella) tro, eller tidigare vanföreställning, att celibat inte kan vara möjligt som levnadsform. Men nu vet jag som sagt bättre!

Flört

αγάπη

Anmäl
2011-09-23 22:01 #7 av: Allamej

Jag har och är det fortfarande.

Stephen Fry - There are many people out there that will tell you that "you can't". What you've got to do is turn around and say, "watch me". Veronica/ Sajtvärd på Smyckestillverkning och råttor

 

 

Anmäl
2011-09-23 22:13 #8 av: Zaphix

#6: Tolkade nog inlägget fel isf. :)

Anmäl
2011-09-23 22:13 #9 av: [Varulv]

#7 För att förtydliga: Du har positiva erfarenheter av celibat, och lever i det fortfarande, Allamej (som jag då)?

 

αγάπη

Anmäl
2011-09-23 22:15 #10 av: [Varulv]

#8 Oki doki. Shit happens! FlörtKyss

αγάπη

Anmäl
2011-09-23 22:22 #11 av: Izziegirl

Hahaha....Skrattande Trodde jag var ensam om att leva i "celibat"!!

Jag är inne i min andra period av just detta....sist varade den i lite drygt 6 år. Men jag mådde faktiskt riktigt bra av det...och gör det nu också. Tycker ju att det där med känslor och relationer är svårt...hela livet känns som en berg-och-dalbana när det kommer över en! Allt blir så intensivt och det blir en så stor fokusering på just det där med sex!

Är i en relation sen flera månader...men vi "hoppar" faktiskt över den biten...i alla fall för tillfället Flört och det är hur bra som helst!

Jag förstår att det förr eller senare kommer hända...men då har vi hunnit finna andra sidor hos varandra...och fokuseringen kanske inte blir lika intensiv!?

Anmäl
2011-09-23 22:27 #12 av: Mahe

#4 Precis som du skrev, sexlusten finns där, men instängd i något slags "förråd". Jag har under dessa år haft möjligheten att ha ett mer eller mindre aktivt sexliv, men jag har valt att avstå.

Anledningen till att jag "slutade" ha sex var nog att jag insåg att det påverkade mig negativt. Jag använde sex för att få bekräftelse. När jag inte längre fick den bekräftelsen blev jag väldigt självkritisk och tappade allt självförtroende, men insåg också hur falskt mitt sk självförtroende hade varit i alla år. Under dessa år har jag försökt hitta mig själv, inte det lättaste när man har levt i snart 36 år som en "kopia".

Jag saknar inte sex, visst kan det dyka upp tillfällen då jag blir "sugen", men det är ingen drift som jag mår dåligt av. Det jag saknar i bland är närhet, fysisk kontakt utan sexuell anspelning.

 

Anmäl
2011-09-23 22:40 #13 av: [Varulv]

#11, #12 Intressant att höra era synpunkter. Förlikar mig med dem. På något vis har jag kommit till den insikten, att sex (trots att "resurserna" och lusten finns) egentligen inte leder någon vart, utan bara spär på driften. Och så blir det en ond spiral av det hela. Och så blir man slav under driften. Och så mår man dåligt utav det.

Dead end, helt enkelt.

Och så finner man en annan lösning - en, som är hållbar och sund! Glad

 

αγάπη

Anmäl
2011-09-24 07:19 #14 av: Allamej

Varulv korrekt antagande. Jag har varit det i ett gäng år nu, ungefär 5 minns inte ordentligt, kanske för att jag inte bryr mig eller så är det för att jag har kasst minne.

Jag använde sex som en bekräftelse och det är enbart destruktivt om man tänker på det... Sen ville jag helt enkelt ta det ur ekvationen och se vem jag är utan allt som kommer med sexuella förbindelser. Möjligheten att sluta finns ju rent logiskt men ingen hade väntat sig att jag skulle få så mycket komplikationer som jag fick av open -09 att just nu skulle jag nog inte vara bekväm med att återuppta ett sexliv.

Men jag skulle vilja bli älskad men ingen accepterar en tjej som dom inte kan ligga med, då tar dom helllre alla dom som dom får ligga med.

Vimsigt inlägg... bara en kopp kaffe in..

Stephen Fry - There are many people out there that will tell you that "you can't". What you've got to do is turn around and say, "watch me". Veronica/ Sajtvärd på Smyckestillverkning och råttor

 

 

Anmäl
2011-09-24 13:05 #15 av: Ladydragon

12 och 14# jag håller helt med er

en till som lever i "celibat" sedan drygt 2 år insåg att jag missbrukade sex och använde det för att bekräfta mig själv

hmm o tja jo jag mår väl bra av att vara utan sex det är som ni andra säger en dörr man valt att stänga

dock så kan jag längta efter beröring krama och kyssas men inget mer än så

hmm rörigt vet inte hur mycket jag vill skriva och på vilket sätt men men......

Anmäl
2011-09-24 20:16 #16 av: schnuckii

jag testade celibatgrejen ett tag. men OJ. Jag hade återkommande sexdrömmar varje natt och sov jättedåligt. (innebär celibat förresten ingen onani?)

Anmäl
2011-09-24 21:09 #17 av: Allamej

Jag gör nada :)

Stephen Fry - There are many people out there that will tell you that "you can't". What you've got to do is turn around and say, "watch me". Veronica/ Sajtvärd på Smyckestillverkning och råttor

 

 

Anmäl
2011-09-24 21:16 #18 av: [Varulv]

#16 Jag ser i din pres att du är ganska ung (23?). Och det gör kanske en skillnad då. Minns för egen del att sexlusten var abnorm på den tiden... Så det funkar kanske inte så bra med celibat när man är så ung som du och just har påbörjat denna viktiga fas, som ska leda till att släktet fortplantas och säkras för framtiden.

Kan säga att åldern ger en oförminskad sexlust, men ändå annorlunda. Den blir inte lika "livsviktig" som den var när man var 23. Då var det - förutom lust-driften - blodigt allvar. Numera finns endast lust-driften, vilket ju tvivels utan är behagligt. Men just därför är det kanske, som man kan bestämma sig för att avvara komponenten (utan att nåt "allvarligt" händer). Och då blir det som ett slags befrielse. Man lägger av sig driften, och mår väldigt bra, helt enkelt.

För att också svara på din fråga, om celibat även utesluter onani, så är mitt absoluta svar: ja. Onani är ju inget annat än en form (bland andra) av sexuell tillfredsställelse, och celibat innebär ju att man lägger av sig den sexuella dimensionen alldeles.

Och för att kommentera dina sexuella drömmar, så trodde jag (hade den vanföreställningen) att man skulle drömma sexuellt allt mera drastiskt. Och tillslut förmodligen få nattliga ofrivilliga utlösningar (i sömnen). Men så har icke blivit fallet på något sätt alls, faktiskt - vilket känns otroligt skönt.

Däremot så kan jag berätta (i egenskap av man) att det nattliga ståndet har vuxit sig mycket starkt - men helt och hållet utan sexuell koppling. Ville jag, så kunde jag när som helst omsätta denna nattliga "kvalitet" i sexuell praktik - men har inget som helst behov av det. Konstigt värre, men ack! så bra! (Det tycks verkligen vara vist ordnat i vår herres hage...)

Glad

αγάπη

Anmäl
2011-09-24 21:27 #19 av: [Varulv]

#14 & 17 Jo jag bryr mig om tjejer utan att nödvändigtvis propsa på att få ligga med dem. Men visst, man är så van vid det tänket, att man har gått in i det som en robot...

Men jag skulle nog helt visst kunna gå in i en relation "för en natt" med ett slags kontrakt:

  • Denna natt ligger vi bredvid varandra utan beröring
  • Denna natt ligger vi och håller om varandra
  • Denna natt gosar vi genom allehanda smek
  • Denna natt får vi kyssas helt lätt

Osv.

Ett sådant "regelsystem" kan nog passa oss aspergare särskilt bra, skulle jag tro.

 

αγάπη

Anmäl
2011-09-24 21:42 #20 av: Mahe

#19 Gillar ditt "regelsystem"... det vore så skönt att ta hem någon för en natt och bara mysa. Ett one-night-stand utan sex.

Skrattande

 

Anmäl
2011-09-24 21:53 #21 av: [Varulv]

#20 Visst vore det! Flört

Problemet (om det finns) består kanske i, att närvaro mellan två kön - som vill denna närvaro - kan ge mersmak, och propsa på mer, än bara det, man fick hittills... (Men det är ju just den mekanismen, som man vill undvika med "regelsystemet"!)

Obestämd

αγάπη

Anmäl
2011-09-24 21:59 #22 av: Zaphix

Svaret är väl kommunikation och öppenhet.. "Vill du ta det ett steg längre" "Näe, jag är nöjd som det är nu." "Okej, säg till om du känner att du vill mer."

"Känns det bra?" "Ja."

"Nu känns det inte bra.." "Okej, vad skulle göra att det kändes bättre för dig?"

Då behöver man inte förutbestämda regler, utan man tar det efter hand. Kan man inte kommunicera med den andra parten är det rätt dumt att ha sexuell kontakt också, blir lätt fel.

Anmäl
2011-09-24 22:07 #23 av: [Varulv]

#22 Håller med dig om detta, Zaphix. Det du skisserar är idealt.

En källa till alla "lördagsbesvikelser" kan nog vara just avsaknaden av det som du anför som viktigt för ett bra förhållande.

Hur många kontaktlösa (i själslig bemärkelse) ligg sker inte just nu i denna stund! Ligg, där parterna (eller: ofta bara ena parten) tar för sig helt och hållet för egen del, utan att närmare bry sig om kontrahenten.

Och sedan, när det är överstökat, så vill man inte veta av varandra mer...

 

αγάπη

Anmäl
2011-09-24 22:50 #24 av: [akumas7]

Just nu lever jag i celibat och måste faktiskt säga att det är mycket bätre en att ha ett sexuelt förhållande. För mig är det bara stressande att ha en partner som vill ha sex när jag själv igentligen inte vill det. Jag får ha det i alla fall ibland. Jag tycker att det många gånger räker att man ligger och myser i soffan i några timmar. Eller en snabbis innan man ska sova ibland. Aldrig på mårgonen då vill jag vara ifred! Det är svårt att tilfredställa när man igentligen inte vill, men gör det ändå. Jag vill leva i förhållande men för min del skulle det inte göra något om vi inte hade ett sexuelt aktivt förhållande. Deta låter kanske jätte konstigt för många men jag har provat det här med sexuella förhållanden och det funkar inte riktigt för mig. Om det inte är fulständigt på mina vilkor och tyvär så funkar det inte riktigt på det visset.

Anmäl
2011-09-24 23:18 #25 av: [Varulv]

#24 Nej exakt. Så funkar det ju inte, tyvärr... "Jag vill ha en man i byrån" sjöng Lill Lindfors. Men det stämmer väl bara till en del: man vill ha mer är så - fast ändå på sina egna villkor...

αγάπη

Anmäl
2017-06-12 18:05 #26 av: Roe Deer

Sent svar några år senare, men ack så relevant ämne för mig! 
#24 först skulle jag vilja säga att det låter som att du möjligen passar in i asexuella spektrat, men dock ändå romantiskt lagd. Detta är nästan detsamma för mig. Jag lever ensam och har haft två längre förhållanden tidigare som båda två innebar mer sänghalmsrullande än vad jag personligen ville ha. Jag klarar mig bra utan sex, men kan mycket väl ha det om personen jag älskar är på humör, men inte för ofta.

Att kunna inleda ett förhållande på djupare plan innebär att man inte behöver den intima biten lika ofta. Man får ut något ändå ur förhållandet.

Jag har varit singel nu några år, självvalt. Det passar mig mycket bra. Jag är andlig men ändå jordnära. Mina sanningar baseras på egna erfarenheter. Jag har alltid fascinerats av de asiatiska hårdtränande munkarna... som lever i minimalism, renhet, självdisciplin och respekt för allt levande. Har aldrig haft suget efter barn. Lever idag som minimalist och i samklang med nuet. Tidigare önskade jag mig ha något att skylla på ifall någon undrade över min civila status, det fick jag... en långvarig sjukhusvistelse mellan liv och död. En period jag har raderat ur mitt liv. Jag pratar aldrig om den tiden. Jag är nutidsorienterad, och ser framåt. Men nu till min punkt här, det viktigaste är att man gör det som känns bäst för en själv. Respektera den du är och du kommer leva lycklig! :)

Anmäl
2017-06-12 20:40 #27 av: AOS

Och jag är raka motsatsen. Vill definitivt inte vara utan sex, men förhållanden och känslor klarar jag mig bäst utan.

Har aldrig mått så bra sen jag tog det beslutet för 6 år sen. Singel och att själv få styra mitt liv är det enda som funkar för mig.

Anmäl
2017-06-15 01:00 #28 av: Ananse

Jag ser inga alternativ till celibat. Varken anledning eller möjlighet. Alternativet betyder per definition samröre med andra människor, så det går ju bort automatiskt.

Om man mår bra eller dåligt...? Jag kan inte riktigt relatera till frågeställningen. Saker är som dom är - och jag är som jag är - och det är inget jag har nån möjlighet att påverka. Jo naturligtvis kan jag välja att gnälla mig till döds över hur orättvist livet och världen är, men det skulle ju inte hjälpa mig eller på nåt vis förändra min situation.

Så jag försöker väl efter bästa förmåga göra samma som alla andra. Leva så bra som möjligt utifrån dom förutsättningar man fått. Ibland fungerar det, ibland inte. Tyvärr innebär nästan allt man försätter sig att man måste blanda in andra människor, så det faller ju liksom nästan alltid. Men när man är precis i början av nåt projekt, tycker jag ändå att man kan känna hur det skulle kunna vara att leva.

Jag vet inte. Kanske det handlar om att inte grubbla så mycket. Inte låta saker beröra en. Inte fundera över hur saker är eller hur man skulle önska att dom var. Inte ha nåt som folk måste ta ifrån en. Eller åtminstone inte låta andra veta nåt om sånt som känns viktigt.

Jag ser inte celibat i sig som ett val. Snarare som en konsekvensens av andra val man gör (eller som andra gör åt en). Exempelvis att man vill ägna sig helhjärtat åt nån religiös hängivelse. Eller bara att man vill hindra andra människor att komma en så nära att dom kan skada en. Eller att man själv har destruktiva sociala beteenden som man inte vill ska drabba medmänniskorna​.

Anmäl
2017-06-15 11:23 #29 av: polymorf

Har varit singel snart 4 år, självvalt, och i perioder även i celibat (längsta perioden var typ 1 1/2 år), också självvalt. Kan träffa någon under en kortare tid men slutar alltid med att det inte känns bra, och att jag inser hur krävande en relation är (känslomässigt/tid/energi), att jag inte vill offra min frihet eller behöva anpassa mig så mycket för någon annan. Vet ärligt talat inte ens om jag kan bli kär längre? Men är oftast nöjd med min tillvaro och känner inte att jag saknar att "ha någon". Däremot kan jag känna mig pressad av samhällsnormerna att man inte borde leva ensam osv.

Anmäl
2017-06-15 11:47 #30 av: Roe Deer

#29 Jag känner så igen mig i pressan av samhället att vara tu istället för en.  Men det är inte direkt högt uttalat för min del, det är snarare egna funderingar om vad folk kanske tror. Jag bryr mig inte idag på samma sätt som förut. 
Jag har svårt att bli kär i någon. Kan dock ha att göra med en rad tuffa händelser som gjort mig mer närvarande och tacksam för livet. Jag söker inte lyckan hos någon annan liksom. Relationer kan mycket väl vara krävande eller inte alls. Beror på vem man träffar och hur stora egon båda har ^^ Oftast beror det på att man har en inre version om vad ett perfekt förhållande är, sedan stämmer oftast inte den bilden in på partnern haha. 
Det är skönt att leva i singelskap, verkligen. Då kan man fritt umgås med folk, sova själv utan att någon väcker en för att vilja gosa (det gör mig bara förbannad). Fri som en fågel säg :)

Anmäl
2017-06-15 13:52 #31 av: polymorf

Mer att jag eller mina föräldrar fått sk. nyfikna frågor, typ "när ska du skaffa nån då/varför har inte hon nån/när ska ni få barnbarn" osv....eller "hon som är så söt måste väl ha kille?" som att det absolut inte kan vara självvalt att man är singel. Skulle hur lätt som helst kunna skaffa kille när som helst, men jag är inte desperat liksom...skulle snarare säga att jag blivit extremt kräsen med åren. Vilket jag ser som positivt för OJ vad jag slösat bort år på ovärda snubbar och förhållanden, och kämpat för att allt ska vara bra utan att få nånting tillbaka, och ständigt tro att det är mig det är fel på och att JAG måste förändra mig. Och har insett att de gånger jag mått som sämst över och i mig själv, och som jag känt mig som mest tom, är alltid när jag varit i förhållande.

Har lätt att bli förälskad men svårt att bli kär (för mig är det iaf två helt olika saker), men har lätt för att sluta vara förälskad också. Men precis, så sjukt skönt när jag insåg att jag inte behöver någon annan för att "bli hel" eller vad man ska kalla det. Och jag vet inte, finns väl mer eller mindre krävande förhållanden men har nog aldrig stött på något förhållande som inte alls är krävande utan bara är lätta. Har många gånger varit avundsjuka på till synes "perfekta" förhållanden men det har alltid visat sig att de inte alls är okomplicerade.

Haha, är likadan, hatar att sova tillsammans med någon! OM jag nånsin skaffar nåt seriöst så kommer jag kräva separata sovrum (helst separata lägenheter/hus också).

Anmäl
2017-06-15 14:41 #32 av: Roe Deer

Haha särbo skulle ju passa ypperligt bra om du vill ha helt separata sovrum ^^ 
Men nackdelen med just särbo är att man inte riktigt får se partners alla sidor... eftersom på hemmaplan är många människor i sina bekväma "jag". 

Jo, jag har själv ratat många snubbar. Det är viktigt att inte ta första bästa om man nu vill vara i ett förhållande. Det är bara gjort för konflikter. 

Jag vill inte ha barn, bestämde mig redan som femåring. Det underlättar ju en del. Är 27 år idag. Men mina två senaste, längre förhållanden gjorde mig verkligen varse om att vardagen ter sig olika för olika människor. Jag ville ha lugn och ro på hemmaplan, killen ville ha hemmafester. Jag ville inte dricka, hans vänner ifrågasatte detta. Han var då en hamster, jag är minimalist (han apade efter efter vårt uppbrott-jag gjorde ngt intryck åtminstone haha). Det är för många socialt att äta tillsammans, jag är vegan, han blev det efter ett tag också. Men alla dessa samhällsnormer om vad som är NORMALT är bara att skrota i nya dagens samhälle =) vi är bara moderna!

Anmäl
2017-06-18 12:35 #33 av: Tjeja

Det är faktiskt inte för intet som husdjur mår bättre/har bättre hälsa när de är/blir kastrerade! 😉

Finns både för och nackdelar med cellibat. Men fördelarna väger egentligen tyngre än de flesta tror.

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Anmäl
2017-06-18 15:29 #34 av: Annielle

Jag har väl i så fall levt i Celibat i 15 år nu, kommer säkert att fortsätta med det länge till dessutom.

I mitt fall har det väl främst att göra med att de förhållanden jag har haft har varit så dåliga, har väldigt dåliga sexuella erfarenheter som har gjort att sex äcklar mig så självklart är det en fördel att leva i celibat då.

Där emot känns det som ett STORT problem att kunna ha ett förhållande med någon om man inte kan tänka sig ha sex (verkligen inget jag vill göra mot mig själv igen) om den andra vill det vilket ju är klart mycket troligare än att den inte skulle vilja det, skulle dessutom definitivt inte kunna leva med någon som har sex med någon annan i så fall.

Var dig själv, det finns redan så många andra.

Anmäl
2017-06-18 18:07 #35 av: Roe Deer

#34 Annielle, leta dig till asexuella grupper på olika forum så tror jag att du kan finna styrka i att vara den du är. Asexualitet har ett brett spektrum och jag passar in där någonstans då jag klarar mig bra utan sex, men gillar det sensuella och kärleksfulla. Jag har levt i längre förhållanden och insett att jag har rätt low sex drive efter att ha erfarit en sexmissbrukare.... i mina ögon sett. Det finns likasinnade, här och på facebook! 

Anmäl
2017-06-18 20:54 #36 av: Annielle

#35 Roe Deer

Tack för tipset! Glad Har tänkt att jag skulle kunna passa in bättre bland asexuella också, gillar dock också det kärleksfulla och sensuella, vill ha närheten.

Jag har nog  erfarit en sexmissbrukare själv också, tyvärr var han dessutom den första jag var med, en riktigt riktigt usel relation som varade alldeles för länge på grund av vissa omständigheter...

Var dig själv, det finns redan så många andra.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.