Annons:
Etikettannat-npf-relaterat
Läst 2432 ggr
Adur
2012-11-01 22:53

Att göra på höstlovet

Idag har min kreative son 1. Byggt ett torn utanför sin storasysters dörr, bestående av en stor industridammsugare, två ärvda träpallar och ett täcke. Han tyckte det skulle vara himla roligt om hon inte kunde komma ut från sitt rum, nämligen. Att hela tornet skulle ha rasat utför trappan om hon idats knuffa upp dörren, det hade han enligt egen utsago "inte tänkt på". 2. Sprungit runt med en schweizisk armékniv och använt den lilla fåniga skruvmejseln för att låsa toadörrarna utifrån. Det är ju stor humor när alla irriterat rycker i handtagen och undrar vem fasen som sitter på toa så länge. Tyvärr gick ett av låsen sönder när vi slutligen skulle pilla upp det igen. Men hur skulle han kunnat förstå det, kanske?! undrade han ilsket. 3. Byggt ihop två legobyggsatser som han köpte för sina födelsedagspengar. Här pratar vi hyperfokus! Sen lekte han så där otroligt intensivt som han brukar, med ljudeffekter och allt. Det är ett nöje att tjuvlyssna på hans ensamlekar. En av legogubbarna var självlysande och sonen tänkte att han skulle ladda den i taklampan. Självfallet rasade gubben ner i en av glaskuporna och armaturen fick genomgå en smärre demontering. Men det orkade inte ens jag bli irriterad på. Ja herregud. Ibland tänker jag att jag skulle ha en sån där anteckningsbok som Emils mamma hade, där hon skrev upp alla hyss. Det är ju omöjligt att minnas en bråkdel av allt han hittar på, dag efter dag.

Annons:
Zaphix
2012-11-02 03:33
#1

Hoppas han behåller en del av sin personlighet som vuxen, kommer nog bli en rolig människa att ha i sitt liv då. ;)

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

Adur
2012-11-02 09:03
#2

Haha, ja, man undrar hur han blir som vuxen! Aningen lugnare, hoppas jag! Han är ju humoristisk och pillemarisk och full av sanslösa upptåg. Aldrig gemen eller elak. Oftast har han bara tänkt göra något bus som inte är illa ment. Men det tenderar att bli dyrt och/eller besvärligt ändå, i slutändan. På BUP tipsade de om att man kan söka ett bidrag för merkostnaderna som kan uppstå när man har ett barn med diagnos. Jag har funderat men fortfarande inte lyckats formulera någon problembeskrivning som kan låta trovärdig i Försäkringskassans öron…

throwstar
2012-11-04 17:44
#3

Känner igen det där så väl, min dotter är precis likadan, alltid tokiga upptåg så fort jag vänder ryggen till.
Ännu värre är det de dagar som bonus sonen också är hemma, för gisses vad han gärna triggar igång henne. Alla bus han gärna vill göra får han henne att göra så att han ska sklippa få skulden.
Vilket inte fungerar, för har han inte sagt till någon av oss vuxna så är han lika skylldig.

Jag skrev faktiskt dagbok för min dotter varje dag förut, men den datorn kraschade tyvärr till min förtvivlan, borde skrivit för hand istället.

Idag har det i alla fall varit lite lugnare, släpade med dotter och hund ner till sjön så att de fick busa av sig. Hoppas på en tidig kväll här idag. :-)

Adur
2012-11-05 14:09
#4

Haha, det är på något vis rätt skönt att höra att det finns fler ungar av samma sort! :-) Idag drog sonen ut i det längsta på att ta sig till skolan. Vi väckte honom i god tid och tände lyset i hans rum: - Släck lyset! Annars kan jag inte sova! Han satt och drömde istället för att äta och när det var dags att fara var han inte ens påklädd. Tjat tjat tjat. Bilen stod på tomgång utanför - då kom han på att han skulle ha med nån sak. Jag har ingen aning om vad. Pojken försvann upp på rummet medan jag stod nere och gastade om hur bråttom det var. - Sluta tjata, ropade han, jag MÅSTE ha den men är det mitt fel att den är borta kanske?! - Om du absolut ska ha med något till skolan, får du göra i ordning det i förväg, sa jag sammanbitet. Inte börja leta samma minut som du ska åka. Då får du ta den imorgon istället! Han kom nerdundrande från övervåningen och tittade intresserat på mig. - Har du nån aning om hur fånig du låter? sa han nyfiket. Nästan som om han faktiskt på allvar undrade över min självinsikt. Nånstans där öppnade jag ytterdörren utan ett ord - jag bara pekade mot bilen med hela handen. - Okej okej! gnällde sonen, nappade åt sig jacka och väska och försvann. Det var första morgonen efter lovet, det.

throwstar
2012-11-05 21:33
#5

Min dotter är bara 5 år, så det är fortfarande dagis som gäller. Men har försökt med att vi ska välja kläder dagen innan och förbereda allt som går, men allt som oftast så duger de inte när det väl är påklädning.

Har faktiskt börjat muta ungen, jag vet att det är fel men börjar dagen med bråk så är resten av dagen bara fel. Så klär hon på sig snällt och går ut så får hon några bitar torkade äpplen med kanel, inget socker.

Men säger jag att det är bråttom och vi är sena så är det som att trycka på långsamhetsknappen. Hon ska bara göra allt tvärt om… vilket fortfarande går att utnyttja, fast hon är så stor så kan jag förbjuda henne att göra något jag vill att hon ska göra, så blir det gjort.

Adur
2012-11-05 22:22
#6

Hon har ingen diagnos då, va? De brukar väl inte göra det så tidigt. Men ibland kan man ju misstänka själv…. När min gosse var i den åldern hade vi precis börjat undra om det var något som inte stämde. Ända fram till femårsåldern var han som precis vilken unge som helst. Sen började det hända det ena efter det andra.

Annons:
Upp till toppen
Annons: