Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

ADD & ADHD relaterat Olika former av autism Tourettes Syndrom Motorikstörning (DCD) Tvångssyndrom (OCD) Trotssyndrom (ODD) Ansiktsblindhet (Prosopagnosi) Dyslexi & Dyskalkyli NPF + Psykisk sjukdom Övriga NPF Kan jag ha en diagnos? Utredningar (Hur? Var? När? Varför?) Allmänt Presentationer & Nya medlemmar Hjälpmedel & Stödinsatser Läkemedel & Behandlingar Lagar och regler (LSS, SoL, m.fl.) Ekonomi Kost och matlagning Tips och goda råd Var vi bor (Tråd för landskap/stad) (IRL-vänner sökes) Vänner sökes Tester Bilder & Foton Litteratur Media Dagis / Skola / Jobb / Praktik Familjeliv Diskussioner om NPF Berättelser ur verkligheten Fetalt Alkoholsyndrom (FAS) Off topic - [OT] Dagbok Lekar / Kluringar Om sajten & Om iFokus
ADD & ADHD relaterat

50 plus och ADHD

2013-02-23 09:40 #0 av: Målarkladd

Hej!

Finns det fler kvinnor eller män här, som är över 50 och har haft ett "fungerande liv" ? Själv har jag fungerat i ovisshet om min ADHD, men alltid känt mig olik andra. Tydligen har jag haft tur som mött de människor jag mött och att jag fick min utbildning, lärare, som gett mig både otrolig stimulans och utbränning för andra gången. 

Vad gör man när man vill jobba, men inte kan?

Jag har svårt att komma ihåg vad jag har bestämt med andra. Att anteckna funkar inte. Jag får inte in rutinen att läsa anteckningar.

Har älskat mitt jobb och har haft jätteroligt. Nu klarar jag inte av att vara i skolans lokaler längre. 

Vill bara vara ifred. Vill inte lära känna nya människor. Vill inte umgås med nån som jag inte litar på. Har ibland ingen kraft överhuvudtaget och plötsligt kan jag få så mycket energi i tankarna och kommer på mig själv att planera nya projekt. Projekt som jag absolut inte orkar genomföra.

När jag läser om hur andra här fungerar blir jag glad över att det finns fler som har det som jag, menar att jag inte är ensam om problemen, men samtidigt ledsen för att jag har det lika jobbigt. 

Att inse i vuxen ålder, över 50, att man hela livet haft ADHD och fått kämpa dubbelt så mycket som andra människor för att få livet att gå ihop är både en lättnad och ett otroligt nederlag.

Nu vet jag att jag inte kan göra mycket för att komma tillbaka till det förväntade livet. Jag har inte kraften som behövs.

Hur gör man för att vinna över försäkringskassans krav?




Anmäl
2013-02-23 10:16 #1 av: Höstlegenden

Det finns ju en del hjälpmedel man kan få utskrivna. Själv har jag en Handi Defy+ som jag kan boka in möten med vänner, medicinintag, rutiner och annat i för att få en fungerande vardag.

http://www.abilia.se/produkter/produkt.aspx?productgroup=261848&product=281938

En arbetsterapeut kan skiva ut en sådan åt dig.

Jag har inte ADHD, men Aspergers Syndrom med koncentrationssvårigheter som liknar dem man har vid ADD.

Jag har avbrutit studier, praktiker, arbeten sedan högstadiet. Men fick min dagsos som 28-åring. Blir 32 om några dagar. Jag är ni beviljad 100% sjukerättning.

Finns det någon Habilitering i din kommun som gäller för dem som har ADHD, i så fall tycker jag du ska ringa dit.

Jobbar på Anhöriga, BokstavsfolkHuvudvärk och Mag- & Tarmsjukdomar iFokus. 
Suicide doesn't take away the pain, it gives it to someone else -

Anmäl
2013-02-23 12:46 #2 av: Målarkladd

Tack Höstlegenden!

Jag bor i landsortskommun och det verkar inte som att man har kommit så långt med att ge s k rätt behandling. Jag är en stark person som har fungerat pga att jag har en enastående drivkraft. 

Tror att de inte fattar riktigt. Känner att man på psykavdelningen vet allt och har förståelse för hur man har det, men att de inte har viljan att verkligen se till så att jag får det jag måste få för att kunna leva ett lugnt liv.

Man vill liksom inte ta tag i saken en gång för alla och verkligen gå in för att hjälpa mig på alla plan. De tycker att jag är för "frisk" och det har jag ju varit också. Jag har verkligen gjort allt för att jag ska få allt att gå ihop, utan att ha varit medveten om att jag har ADHD.

Det är först nu efter min diagnos som jag inser att jag inte kommer att orka eftersom mina krafter är helt slut. Vet ju att problemen finns kvar hur jag än gör och ju friskare jag är desto större är risken att jag blir överbelastad igen. 

Tack för tips ändå! Nu vet jag var jag ska börja.


Anmäl
2013-02-23 12:52 #3 av: Målarkladd

(Ps Jo, jag hoppade av högstadiet och började arbeta istället. Det kunde man då. Sånt är ju uteslutet idag.

Så läste jag på komvux och på nåt sätt lyckades jag få ihop en lärarexamen också. Fantastiskt egentligen. Fattade nog inte så mycket men klarade mig bra genom att vara kreativ på praktikerna. 

Har sen kunnat använda mig av denna kreativitet och haft jätteroligt.

Men att påbörja saker och sedan inte avsluta dem är mitt signum i livet.

Så det blir inga projekt mer. Nu ska saker bara återställas och livet ska avnjutas. Hur jag nu ska få tid och ork till det?? ds)

Glad



Anmäl
2013-02-23 14:11 #4 av: Dexters_matte

Jag känner igen det mycket ni båda skriver. Fick min ADD-diagnos för några år sedan. Har nu fått min pappa, över 55+, prata med sin läkare och han står i kö för utredning. Jag har alltid varit teknisk och letat egna vägar för att överleva.

För några år sen skaffade jag iPhone och MacBookPro dator (en laptop) Mitt liv blev genast enklare. Var tidigare expert på att blanda ihop och glömma bort tider ect. iPhone och MBP kalender och påminnelser syncar varandra vilket gör att jag nästa aldrig glömmer bort några tider. 

Kalendern är posterna i olika färger beroende på om det gäller arbete, studier, fritid you name it! Det är en stor utgift med teknik. Men om du har kontakt med arbetsförmedlingen och de vet om dina svårigheter kan du bli "kodad". Som "kodad" har arbetsförmedlingen en summa på upp till 100 000:- för att anpassa din arbetsmiljö. Det gäller för alla diagnoser!

Lycka till!


Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.