Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

ADD & ADHD relaterat Olika former av autism Tourettes Syndrom Motorikstörning (DCD) Tvångssyndrom (OCD) Trotssyndrom (ODD) Ansiktsblindhet (Prosopagnosi) Dyslexi & Dyskalkyli NPF + Psykisk sjukdom Övriga NPF Kan jag ha en diagnos? Utredningar (Hur? Var? När? Varför?) Allmänt Presentationer & Nya medlemmar Hjälpmedel & Stödinsatser Läkemedel & Behandlingar Lagar och regler (LSS, SoL, m.fl.) Ekonomi Kost och matlagning Tips och goda råd Var vi bor (Tråd för landskap/stad) (IRL-vänner sökes) Vänner sökes Tester Bilder & Foton Litteratur Media Dagis / Skola / Jobb / Praktik Familjeliv Diskussioner om NPF Berättelser ur verkligheten Fetalt Alkoholsyndrom (FAS) Off topic - [OT] Dagbok Lekar / Kluringar Om sajten & Om iFokus
Utredningar (Hur? Var? När? Varför?)

Och domen blev.. Aspergers.

2013-03-01 22:01 #0 av: PercyPerx

Idag fick jag av den psykolog som hållit i min neuropsykiatriska utredning veta att man efter analyserande hit och dit kommit fram till att jag har asperger syndrom. Blev på ett sätt lättad, på ett sätt väldigt förvånad då jag hade väntat mig diagnosen ADD men nix, asperger blev det. Och ja, det är blandade känslor jag känner nu. Är som sagt var lite lättad men känner samtidigt att diagnosen inte riktigt riktigt stämmer in på mig. Till viss del jo då stämmer det men till stor del inte. Inte när man läser beskrivningen av syndromet i varje fall. Men detta sa iof psykologen till mig, att jag skulle känna igen mig i vissa kriterier/symtom och inte känna igen vissa andra. Skulle få ett utlåtande hemskickat till mig och ska bli spännande att läsa det ordagrant vad där står för då kanske det klarnar lite och det kanske känns mer relevant att det var den diagnosen jag fick. 

Hade för några år sedan stark en tanke på att jag kanske hade aspergers men, och ett stort men; psykologen som jag då gick hos i KBT för emetofobi som jag även berättade för om mina tankar kring asperger berättade snabbt för mig att nej - aspergers hade jag då inte för hon kände ju en människa med aspergers och jag var långt ifrån den personen så nej jag hade inte aspergers syndrom. Men idag då fick jag höra att jo, jag har aspergers syndrom - ja då blir man lite fundersam. 

Känner mig idag, det vill säga några år senare från dess jag tänkte första tanken om aspergers inte som en aspergerare. Men å andra sidan har jag alltid känt mig komplicerad och komplex så maybe there's more to it then meets the eye, det vill säga jag kanske har aspergers och kanske en mini-släng av add och samtidigt min tidigare diagnostiserade GAD och alla typer av depressioner - samtidigt! Well well what do I know? Dessa personer, psykologen samt läkaren som tillsammans kommit fram till min diagnos är väl experter eller åtminstone väldigt kunniga inom området och borde väl veta bäst och faktiskt kunna ställa en korrekt diagnos. Så helt enkelt, bara för mig att acceptera att det är aspergers syndrom jag har och inte add. Tar kanske bara ett tag att "smälta" detta eftersom att jag var så inställd på ADD. 

Usch vilket långt inlägg detta blev, men jag behövde väl få uttrycka mina funderingar och tankar helt enkelt och eftersom de är många så blir det också ett lång inlägg. :P 

Men nu får jag nog ge mig, så ja. Adjö då. 

Anmäl
2013-03-02 11:17 #1 av: Wide Awake Dreamer

Oj, jag förstår att det måste vara tufft att smälta när det var så oväntat. Jag har känt lite som du att jag kan definitivt inte ha Aspergers, möjligen ADHD/ADD, men inte Aspergers. Men samtidigt vet jag ju inte säkert, de onlinetester jag gjort visar att jag kan ha drag av det, även om jag ändå hamnar en bra bit under de nivåer som indikerar en Aspergerdiagnos. Din historia ger ett intressant perspektiv på saken.

Nu är det bara att önska lycka till med framtiden. Hoppas att du kan komma till "ro" med din diagnos och kan utveckla strategier för att hantera eventuella problem du möter i vardagen p.g.a. din Aspergers. Det kommer säkert att ta ett tag innan alla pusselbitar faller på plats, men nu när du vet vad grundproblemet är har du ju åtm. en utgångspunkt. 

Anmäl
2013-03-02 15:30 #2 av: Shine


Har du frågat vad de bygger diagnosen på? Vad det är som är kärnan till sitt beslut så att säga?

Anmäl
2013-03-03 12:00 #3 av: Forest

Jag hade helt klart frågad som 2 nämner. Att man inte känner igen diagnosen passar riktigt in på än tror jag man ska frågesätta du kan ha båda två men bara lite aspergers o mer av kanske ADD

Sophie-Medarbetare på pudel

Anmäl
2013-03-03 20:21 #4 av: [Varulv]

Du kan också fråga dig själv vad mera exakt som du tycker skiljer din personlighet från "normalas".

I mitt eget fall så föll mycket på plats då jag fick min aspergerdiagnos. Framför allt hade jag alltid varit hundraprocentigt medveten om mina svårigheter att uttrycka mig spontant med det muntliga språket. Jag har även alltid vetat om, att jag är "bildtänkare", och att detta skiljer mig från merparten av mänskligheten.

Också det där med specialintressen. Som liten och ung valde jag hundra gånger om att sitta och "upptäcka världen" genom mina specialintressen framför att umgås med kompisar. Min egen värld var nummer ett, tveklöst. Och så är det än idag - och kommer att förbli.

En "självtänkare" är jag - det är så nära aspergerkaraktäristiken jag kan komma, tror jag.

 

Känner du igen dig i något av detta?  ;)

 

 

αγάπη

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.