2013-03-06 18:43 #0 av: IsabellAJ

I september 2012 va jag på vårdcentralen och bad om remiss till adhd utredning, något jag gått och funderat på länge om jag skulle kunna ha. Idag ringde Psykologen och undrade om jag kunde komma in nästa vecka på torsdag för det stora mötet. Mötet där det avgörs om jag får en utredning eller inte...

Denna veckan kommer spenderas med att skriva ner mina problem allt eftersom jag kommer på dem och kommer även få hjälp av mamma med det. Så skönt att hon ändrat sig.

Första gången jag tog upp med henne att jag misstänkte adhd så satt vi på en föreläsning om kognitiva funktionsnedsättningar. När de började prata om adhd så sa jag till mamma:Det där är ju jag. Hon beskriver mig...
Men då ville inte alls mamma höra det. Då jag är uppvuxen med både ett äldre syskon och ett yngre som båda två har olika funktionsnedsättningar så har mamma alltid sagt att jag är ett "typiskt mellanbarn", att jag bara ville ha uppmärksamheten för att mamma som va ensamstående inte kunde ge mig lika mycket som de andra.

Men nu när vi pratat om det så ser hon tecknen och tycker att det är bra att jag tog initiativet till en utredning då hon är ganska trött på att vara offret för mina humörssvängningar....


När man berättade för resterande familj, vänner och bekanta att detta är nått jag misstänkt ett tag möttes jag av de som fick "aha-upplevelser"- som absolut förstod, stöttade och insåg att "nått" är det jag har.
Och sen va det de andra. de som inte alls tror att jag har det. Att det bara är en ursäkt för att få vara lat, att jag bara vill ha uppmärksamheten...
Så då fick man känna sig som världens sämsta person igen.

Jag gör inte denna utredningen för deras skull, jag gör den för min skull. Är trött på mitt humör, på att känna mig som en fruktansvärd person, är trött på att inte ha kontroll över mig själv eller mitt liv. Jag är 26 år. En kvinna i sina bästa år. Jag borde njuta av livet, men jag ser bara hela mitt liv försvinna framför mina ögon för att jag inte har orken, lusten, motivationen, känslan av att göra saker.

Näe nu får jag sluta sitta här och skriva, ville bara få ur mig lite :)