Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

ADD & ADHD relaterat Olika former av autism Tourettes Syndrom Motorikstörning (DCD) Tvångssyndrom (OCD) Trotssyndrom (ODD) Ansiktsblindhet (Prosopagnosi) Dyslexi & Dyskalkyli NPF + Psykisk sjukdom Övriga NPF Kan jag ha en diagnos? Utredningar (Hur? Var? När? Varför?) Allmänt Presentationer & Nya medlemmar Hjälpmedel & Stödinsatser Läkemedel & Behandlingar Lagar och regler (LSS, SoL, m.fl.) Ekonomi Kost och matlagning Tips och goda råd Var vi bor (Tråd för landskap/stad) (IRL-vänner sökes) Vänner sökes Tester Bilder & Foton Litteratur Media Dagis / Skola / Jobb / Praktik Familjeliv Diskussioner om NPF Berättelser ur verkligheten Fetalt Alkoholsyndrom (FAS) Off topic - [OT] Dagbok Lekar / Kluringar Om sajten & Om iFokus
Kan jag ha en diagnos?

ADD!!??

2013-04-06 17:52 #0 av: IngloriousBastard

Hej! Hoppas någon kan hjälpa mig litegrann. Misstänker att jag själv har ADD. Det hela började med att jag har mått lite dåligt ett tag så jag pratade med min mamma som försökte uppmuntra mig. Jag kände liksom ingen ork att gå till jobbet, det kändes som att jag var dålig, funderade över mitt karriärsval. Men jag gick dit ändå. Sen nu för några dagar sen så pratade vi igen och hon sa då att hon enda sen jag var liten har misstänkt att jag har nåt adhd liknande. Så jag googlade och kom in på nån sida som beskrev ADD. Det var som att läsa om sig själv! Det va så sjukt, jag börja nästan grina. Jag tänkte skriva en lista på min personlighet och grejer jag gör så får ni som har det själva eller har kunskap om det här skriva vad ni tror! Min mamma tycker det är onödigt att få en diagnos på det eftersom jag inte har så jättestora problem, min sambo tycker tvärtom.

#när jag har en eller flera personer framför mig som talar till mig kan jag helt plötsligt typ sluta lyssna och försvinna bort i andra tankar. Kan bli pinsamt, kan ju inte säga "va?" alltför många gånger så jag brukar ibland låtsas att jag har hört det som sagts, jag bara svarar nåt.

#jag glömmer bort saker ofta. Jag kan gå från ett rum till ett annat för att hämta tex en tidning, men glömmer på den korta vägen vad det var jag skulle göra. Tappar bort grejer också.

#jag gör sällan klart projekt, påbörjar mycket men avslutar sällan. Tex började jag med ett fint skåp i somras, brädorna blev sågade och målade men inte ihopmonterade. Osv.. Och när jag inte gör klart får jag dåligt samvete.

#om jag tex ska städa, duscha, måla eller vad som helst, tråkigt som roligt, tar det sån tid innan jag börjar. Som med städningen då, jag kan sitta och titta på röran hur länge som helst, sen börjar jag städa, lite här och lite där...

#jag tänker väldigt mycket, funderar på allt och vänder och vrider på saker "såhär skulle det kunna vara, eller sådär så kan man göra shär eller sådär". Får ofta höra att jag är en drömmare/grubblare.

#har inte så mycket "ork" att träffa folk på fritiden (iofs har jag ett socialt jobb) vill bara vara hemma! Vill väldigt gärna träffa vänner och skaffa vänner (har inte så många) men jag har absolut ingen ork till det. Vill men vill inte.

Var under tonåren väldigt väldigt deppig och skadade mig själv. Tyckte under en period också att det var extremt jobbigt att vara bland folk,
kändes som att alla stirrade på mig.
Hade också sömnsvårigheter nästan hela gymnasietiden, kunde inte somna, men har inga sömnproblem idag, känner mig trött jämt, får lätt ont i huvudet, har haft huvudvärk 2v i streck, har kanske inget med detta att göra men skriver ner det. Ja, nu kommer jag inte på nåt mer just nu. Vad tror ni? Det kanske är "normalt" det jag har skrivit. Jag lider ju inte av detta jättemycket, jag har jobb och sambo och sådär, men kan det vara värt att kolla upp? Vad innebär en diagnos?
Mvh

Anmäl
2013-04-06 17:55 #1 av: IngloriousBastard

Kan tillägga att det jag beskrivit ovan, så har jag varit så länge jag kan minnas.

Anmäl
2013-04-06 18:01 #2 av: IngloriousBastard

Har svårt att bestämma mig också! När vi ska äta pizza tar det typ en halvtimme att bestämma vilken sort jag vill ha! Och saker jag vill ha/göra ska ske på direkten helst.

Anmäl
2013-04-06 21:47 #3 av: zatanica

haha i #2 låter som mig har alltid varit sådan, när man var liten och skulle välja glass tillexempel tog en evighet. Eller om man ska fika och man ska välja vad man ska ha, på vägen vet man att man ska ha just den bullen, men väl framme så står man där, en biskvi...nä en dammsugare, eller kanske den där tårtbiten, eller just ja skulle ju ha bulle, men den där ser ju god ut, sedan när alla börjar tröttna så slutar det med den där bullen ändå, sedan ångrar man att man inte tog biskvin och kan inte sluta tänka på det Ler

Ett tips för pizza välj dina tre favoriter och kör dem var tredje gång om du fattar vad jag menar.

Vill gärna oxå att allt ska ske nu genast på direkten om jag väl fått något i huvudet.

Funderar oxå aldeles förmycket på saker och ska analysera det från alla håll och kanter, bra ibland mindre bra ibland. Ska man köpa exempelvis en kamera så läser man allt man kan om den innan man slår till.

Har ADHD och AS

Om du känner att ditt beteende eller vad man ska säga stör dig eller andra och du tycker att många av kriterierna stämmer och även någon annan tycker det så kan du ju ta kontakt med exempelvis vårdcentralen eller psyk för att tala om dina funderingar och kanske få göra något test och se om du uppfyller kriterierna för en utredning.

Anmäl
2013-04-06 22:02 #4 av: Zaphix

Har du koncentrationssvårigheter?

Anmäl
2013-04-06 22:03 #5 av: IngloriousBastard

Smart med pizzagrejen! Får kryssa för dom tre jag får välja mellan så går det lite fortare nästa gång! Min sambo blir knäpp på mig ibland :p haha..
Ja det e det jag inte vet, alltså om jag Blir störd av mitt eget beteende, tror inte att andra blir det iaf. Blir bara orolig ifall det är något annat som "gör" dom här "symptomen" eller vad man ska kalla det, har tidigare och även fram tills nu funderat på om jag kan ha nån typ av hjärntumör pga mitt dåliga minne och att mina tankar vandrar iväg lite ofrivilligt. För just det har känts lite obehagligt ibland, nåt är fel liksom. (var i tonåren på epilepsi utredning också pga bl.a. det)
Men det känns som att det finns människor som har det mycket värre än hur jag upplever det, dom kanske skulle fnysa lite och tycka att jag är en fjant eller hypokondriker(heter "hittapå-are så)... Det känns som att om man ska ta kontakt med en psykolog så måste man vara riktigt deprimerad osv. Jag mår ju ganska bra ändå. Jag har ingen aning. Får fundera lite hur jag ska göra! Tack så hemskt mycket för ditt svar! :))

Anmäl
2013-04-06 22:10 #6 av: IngloriousBastard

Zaphix: ja ibland, men inte jämt, jag kan läsa och titta på tv. I skolan kunde det vara svårt ibland men kommer inte ihåg så noga. Jag har nog inga jätteproblem med koncentrationen, bara om det är tråkigt men det är väl ganska vanligt. Jag kan nog vara tvärtom hellre att jag är jättefokuserad. Kan också hålla på med mina hobbys och intressen länge. Så där passar jag inte in så bra på ADD. För då har man väl dåligt med fokus och koncentration?

Anmäl
2013-04-06 22:23 #7 av: zatanica

Bra att kunna vara till lite nytta Skrattar

Själv kände jag mig alltid som en utomjording genom hela skoltiden.

Om jag lekte med någon i skolan var det helst med killarna i skogen, var nog lite halvgalen och klättrade upp i de högsta träden mm.

Det kraschade i slutet av nian och brakade löst under gymnasiet då jag skolkade mycket då jag inte pallade alla krav och stress, mobbing och allt vad det var, livet sög och försökte ta livet av mig några gånger.

Vid 16 funderade jag på o söka hjälp på psyk då jag anade att något var fel.

Men kände som du där, vad sk man säga lixom hallå jag är hypokondriker för det finns de som har det värre än mig. Det är säkert bara normalt att känna så här och vara så som man är.

Vid 27  års ålder tog jag mig i kragen, det fick bära eller brista, antingen skulle de skratta ut mig och skicka hem mig eller så var det något fel på mig som de skulle hitta.

Detta efter att ha pratat med en kille som var några år äldre än mig, han kunde lika gärna ha beskrivit mig och min uppväxt när vi pratade, så då hade man ju något att gå på.

Inget hade heller gått som på räls i livet, vist hade sambo och haft diverse ströjobb, men var alltid något som strulade till arbetena. Stod lixom bara och stampade och kändes som jag aldrig lyckades med något.

Fick sedan min ADHD diagnos när jag var 28 har jag för mig eller skulle fylla, en klockren sådan. Blev även remiterad för utredning inom autismspektrum som de tydligen tyckte var utalat med, fick även en sådan.

Bättre att bli utskrattat och slippa tänka mera om man är knäpp eller så får man veta att man har någon bokstavskombo

Vet att det är många som sökt hjälp som trott att de ska bi utskrattade när de berättar om sina problem och hur de fungerar, men sedan blir man överaskad när det inte händer.

Så läs och fundera och prata med andra låter klokt, för att sedan avgöra om det är värt att ta reda på om du har något eller ej.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.