Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

ADD & ADHD relaterat Olika former av autism Tourettes Syndrom Motorikstörning (DCD) Tvångssyndrom (OCD) Trotssyndrom (ODD) Ansiktsblindhet (Prosopagnosi) Dyslexi & Dyskalkyli NPF + Psykisk sjukdom Övriga NPF Kan jag ha en diagnos? Utredningar (Hur? Var? När? Varför?) Allmänt Presentationer & Nya medlemmar Hjälpmedel & Stödinsatser Läkemedel & Behandlingar Lagar och regler (LSS, SoL, m.fl.) Ekonomi Kost och matlagning Tips och goda råd Var vi bor (Tråd för landskap/stad) (IRL-vänner sökes) Vänner sökes Tester Bilder & Foton Litteratur Media Dagis / Skola / Jobb / Praktik Familjeliv Diskussioner om NPF Berättelser ur verkligheten Fetalt Alkoholsyndrom (FAS) Off topic - [OT] Dagbok Lekar / Kluringar Om sajten & Om iFokus
Läkemedel & Behandlingar

ADHD medicin vuxna?

2013-04-06 22:32 #0 av: zatanica

Alltså jag blir inte riktigt klok på detta har ju läst om olika mediciner mot ADHD flera gånger i omgångar och är tydligen i en sådan omgång igen.

Ritalin, concerta står det ju på fass att de inte är för vuxna (Ritalin används inte för behandling av ADHD hos barn som är yngre än 6 år eller hos vuxna. Säkerhet och fördelar med behandlingen har inte fastställts hos denna patientgrupp)

Även när man läser om strattera så står det att det är för barn från 6 år, men där står det även att man kan överväga fortsatt behandling även i vuxen ålder.

Varför står det i fass att det inte är för vuxna när så pass många vuxna verkar använda dessa mediciner?

Borde de inte ha underlag vid det här laget och ändra detta?

Har även stött på att det forskas på flera nya alternativ till mediciner, ska orka googla fram dem igen.

Tycker man får så dålig information på psyk om vad det finns för olika varianter av behandling mot ADHD symptomen och känns så galet när de mer än gärna skriver ut medicin som enligt fass inte är godkänd för vuxna medans metamina är typ omöjligt att få trots att många vuxna verkar funka bäst på det.

Fy blev säkert rörigt och galet det här, men men....

Anmäl
2013-04-09 14:01 #1 av: Horsesinmyheart

Jag fick min ADHD diagnos i höstas. Går nu på en ADHDutbildning, och där fattade jag det som att eftersom det är med vuxenADHD är så nytt och ingen forskning finns ännu så är det väl heller inte ändrat på FASS?? Men det borde ju bli det eftersom vi vuxna får recept på medicinen? Läkarna borde ju veta, eller??

Jag har concerta.

Det finns ju heller inga bra test för vuxna än? De som används är ju framtagna för barn och de som nu utför testen på vuxna får själva göra om de så de passar vuxna bättre... 


Anmäl
2013-04-09 16:35 #2 av: zatanica

Ja många frågetecken finns ju som man kan fundera över.

Det borde ju som sagt ändras i FASS när det nu skrivs ut till vuxna med, annars borde det ju även vara lättare att få prova de alternativen som är licensbelaggda, för det borde ju även concerta, ritalin mm vara då när de inte egentligen är godkända för vuxna.

Anmäl
2013-04-16 14:41 #3 av: [LillaOrkide]

Själv tycker jag metylfenidat är ett ganska dåligt läkemedel. Mina problem har inte minskat, kanske att JAG mår lite, men bara ytterst lite bättre. Tål bara 36 mg concerta. Tar jag mer får jag jätte ont i kroppen.

Tycker det vore på tiden att Metamina blev lagligt i detta land. Den är en mycket mildare medicin med få biverkningar. Har läst lite om någon ny medicin som heter Vyvanse, att den kanske ska komma ut på marknaden i år. Mer än så vet jag inte. Jag ska iaf ta ett ordentligt snack med min läkare nästa gång vi har kontakt. Ska man äte medicin så ska man må bättre av den, annars får det vara.



Anmäl
2013-04-16 15:38 #4 av: zatanica

Håller helt med dig där LillaOrkide, känner man ingen skillnad eller en yterst liten så är det ju inte direkt någon anledning att knapra piller och betala för det.

Tycker som du att metamina borde bli laglit här och ett förstahands val/test för vuxna.

För efter allt som jag har läst om ADHD och medicinering och olika alternativ så verkar metamina vara den som lyser igenom överallt som en medicin som fungerar bra eller mycket bra för många vuxna och har ju som sagt inte lika mycket biverkningar på sin lista.

Väntar ännu ett tag med att testa medicin mot min adhd, men börjar ju fundera på det igen när det känns som att ett arbete faktist är möjligt att få inom en rimlig tid och tror då att det skulle kunna hjälpa mig mycket.

SÅlänge jag är hemma så funkar det ju typ, man är så van och man får vara glömsk, virrig och disträ och allt vad man nu är, man får påbörja 10 000 saker och vara både här och där, man får äve bara krascha totalt efter att ha varit en dag på stan och handlat mm.

Men ska man jobba är det ju så mycket efter jobbet som man vill hinna med och framförallt orka och inte bara krascha i soffan/sängen när man kommer hem och vara som en zombie.

Oj blev säkert långt och virrigt men det bjuder jag på Skrattar

Hoppas som sagt på bättre alternativ i en nära framtid och att man lägger lite krut på vuxna med för det växer ju lixom inte bort, även om man lär sig hantera vissa saker med åren, men uj vad energi det tar, det har man börjat lära sig nu.


Anmäl
2013-04-17 08:15 #5 av: AvellerPå

Hej!

Så här skrev lilla orkidé för ett par dagar sedan:

"Har inga barn, inget jobb. ett fåtal vänner. Livet har varit upp och ner, och jag har varit mycket ensam. Har en djup depression, gråter ofta, känner mig lite lätt stressad, och har alldeles för mycket tid att fundera över mitt mående. Är 38 år och lever ensam. Har tidigare alltid haft jobb, men är sjukskriven nu."

och här ovan: 

"kanske att JAG mår lite, men bara ytterst lite bättre"


ADHD medicin

Jag tror det är otroligt viktigt att man förstår och har realistiska förväntningar på medicinen för ADHD, de är inga lyckopiller, vi mår alltså inte nödvändigtvis bättre när vi får dem. Det vi kan hoppas på är att de hjälper vår hjärna att fungera lite bättre så vi lyckas genomföra det vi vill och ibland måste i stället för att bara känna oss över totalt överväldigade eller fly iväg till något som är mer spännande. 

Är man i en depression och varken vill eller gör någonting är det svårt att avgöra om en medicinen avsedd att underlätta utförande fungerar eller inte men desto lättare att lägga märke till dess biverkningar och att den inte gör en glad, går man däremot i skolan eller har ett arbete där man hela tiden ställs inför utmaningar tror jag det är annorlunda. 

Jag är själv i en situation som lite liknar det lilla orkidé beskriver. Jag fick vänta så länge på utredning och behandling att jag hann bli av med mitt jobb på grund av problem orsakade av min ADHD och står nu i ett läge där mitt självförtroende sviktar och jag varken vill eller måste någonting. Jag har nog hoppats på att min medicin (concerta i snart 2 månader) skulle lösa allt men insett att så inte är fallet. Om du trimmar en motor aldrig så bra så märker du ju ingen skillnad så länge den inte startar.

/Hoppfull trots allt

Anmäl
2013-04-17 11:13 #6 av: AvellerPå

Hej igen!

Förlåt att jag breder ut mig men det känns bättre att följa denna tråd än att starta en ny i exakt samma ämne. Jag är inte forumvan så om jag tänker fel får ni rätta migLooser

Till saken:

Det är inte officiellt erkänt från läkemedelsverket att medicinen hjälper vuxna som har ADHD men den går att skriva ut genom som så kallad licensförskrivning. Vid årsskiftet i år fick ca 32 000 vuxna i Sverige ADHD medicin på sådan licensförskrivning, ökningen har exploderat den senaste 2-3 åren. ADHD-medicin är svindyr men omfattas av högkostnadsskyddet, detta ihop med att man inte tycker sig ha bevis för effekter längre än två månader gör det väldigt intressant för myndigheterna att undersöka vad som sker. Jag kan tänka mig att man kommer att fortsätta tillåta licensförskrivning men jag är tveksam om våra mediciner kommer att omfattas av högkostnads-skyddet så länge till....

När det gäller de mediciner som finns idag så är alla centralstimulerande utom Strattera. Att centralstimulerande hjälper upptäcktes redan 1937.  Läser man denna artikel ser man att man faktiskt redan i den allra första undersökningen upptäckte att vissa mycket lättare kom att gråta när de fick centralstimulerande.

Metamina går att skriva ut i Sverige men bara som ett sista val om annat inte fungerar. Vad jag kan se så beror detta på att det är mer "vanligt" amfetamin, mer korttidsverkande och kanske lättare att missbruka, det låter i alla fall så på vissa ställen ute på nätet..... 

Att vår medicin i grunden är amfetamin (knark för den som vill nyttja det så), måste finnas i kroppen för att ha effekt (som insulin) och dessutom snabbt går ur kroppen gör det hela svårt, det måste man nog erkänna. Vanlig amfetamin kostar ingenting att tillverka men att ta fram preparat som är svåra att missbruka, stannar länge och håller jämn dos i kroppen är desto mer avancerat och ger höga priser.  

Att nikotin lugnar den som har ADHD är ganska känt men för ungefär ett år sedan hittade jag ett 1 timmes föredrag av amerikanska forskare som forskade kring nikotinets effekt på ADHD, tyvärr sparade jag inte något bokmärke och kan inte hitta det igen.  I väntan på utredning och medicinering återupptog jag dock efter att ha sett detta föredrag mitt sedan 15 år avslutade snusande och snusade sedan konstant all vaken tid i ett år. Det tog faktiskt bort nästan all den ständigt malande oro jag alltid haft. När jag börjat med Concerta, snusade jag tills mitt lager var slut, en dryg vecka och slutade sedan utan några svårigheter alls. Min slutsats av detta är att även om Concerta tyvärr inte är hela lösningen så har den definitivt effekt.


Mina förhoppningar kring Medicin

Jag känner absolut att Medicinen är potent men jag förstår och accepterar att den aldrig kommer att göra mig lycklig i sig. Det jag hoppas är att den kan hjälpa mig att:

  • röra mig framåt varje dag även när det inte det bara är vanlig vardag... 
  • bromsa ibland så jag inte "förlora mig själv" i häftiga projekt (som sen aldrig blir fullföljda...) 
  • förbereda mig för saker och ting i god tid
  • inte behöva använda "stress-kaos" som ett sätt att hålla motivationen uppe

Just nu har jag ingen motivation eller något mål och tyvärr så sitter jag nog och väntar på att något som kickar igång mig....GeneradDet kommer inte att funka, jag måste lära mig att röra mig framåt fast jag inte "har lust" eller känner mig "supermotiverad". Jag har hoppat från det ena projektet till det andra i 50 (!) år, men nu har min försörjning kraschat och jag kan inte ens lura mig själv längre att "bara jag....så kommer allt bli bra.." Jag vet nu vad jag måste komma till rätta med innan jag kommer vidare men att ge upp en "livslösning" som utåt och ekonomiskt sätt fungerat så länge är inte lätt.

Jag hoppas att medicinen kan hjälpa mig att fungera utan mina gamla invanda "knep" som jag beskriver ovan och jag hoppas inte effekten är övergående. Jag hoppas givetvis också att myndigheterna inte tar bort högkostnadsskyddet för ADHD medicin.

Anmäl
2013-04-17 11:29 #7 av: [LillaOrkide]

Oj vilket påhopp från dig AvellerPå !!

Du vet mycket lite om mig som person, samt vilka problem jag lider av. Jag har arbetat inom transport nästan hela mitt liv och kört tyngre fordon. Fick min diagnos i januari i år och började med medicin i slutet på januari. Jag är en otroligt arbetsam och ordningsam människa, sköter mitt hem pedantiskt samt passar alltid tider och har aldrig varit borta från jobbet en enda dag. Jag blev tyvärr arbetslös i höstas pga arbetsmarknaden är väldigt tuff nu. Åkeribranschen har fått konkurans av utländska chaufförer. Mitt Adhd är framförallt rastlöshet (inre rastlöshet) är alltid på språng har svårt i sociala situationer, hamnar ofta i konfliker. Som sagt jag är fortfarande ensamstående, fast jag är 38 år. Du skriver:

Är man i en depression och varken vill eller gör någonting är det svårt att avgöra om en medicinen avsedd att underlätta utförandefungerar eller inte men desto lättare att lägga märke till dess biverkningar och att den inte gör en glad, går man däremot i skolan eller har ett arbete där man hela tiden ställs inför utmaningar tror jag det är annorlunda. 

Dåligt påhopp från dig. Jag har som sagt hela livet jobbat och haft några nära vänner, men mina Adhd problem har tyvärr inte hjälps av för det. Jag umgås varje dag med människor och går långa promenader, samt joggar ibland. Försöker som sagt hela tiden att kämpa för ett bättre liv, men rastlösheten vill inte ge med sig.

Tack o hej.

Anmäl
2013-04-18 07:40 #8 av: AvellerPå

Hej!

Jag förstår inte hur du kunde uppleva det jag skrev som ett påhopp, jag citerade dig och resonerade om medicinen och vad man kan förvänta sig för effekt utifrån det du skrev. Självklart vet jag ingenting annat om dig än det du skrivit här. Det finns inget fördömande någon stans i det jag skrivit, min tanker är bara att du troligen upplevt medicinen och dess effekt annorlunda om du fått den medan du ännu hade ett jobb. 

Jag önskar själv jag att jag kommit igång med min behandling innan mitt företag gick åt helsike, medan jag fortfarande så att säga hade lite mer att "prova medicinen på". Mitt företag gick inte åt helsike på grund av något annat än mina ADHD-problem.

Jag har givetivs en del goda sidor men är en slarvig person som har ett fullständigt kaos på mina saker, jag kan aldrig hålla några tider, hur mitt hem skulle se ut om jag bodde ensam vågar jag inte ens tänka på.......jag har svikit så många människor så många gånger, jag startar projekt men gör aldrig något färdigt, jag gör bara saker som jag tycker är roliga. Jag dömer inte någon annan människa, undantaget mig själv förståsSkämtar

Anmäl
2013-04-18 14:57 #9 av: kaoslisa

Hej,

Är en 37 år gammal 3 barns mamma med eget förtag som precis har fått diganos ADHA. Min älsdat dotter som är 6 år har också dignos ADHD och är extremt hyper  med "25" sammanbrott om dagen. 

Har blivit rekomenderad av läkaren att börja med medcein eftersom kaoset är totalt och jag håller på att gå under.Alla invanda knep och sätt att lura sig på funkar inte längre. Jag har svårt att hålla mig på vägen när jag kör bil och jag uppfattar inte längre vad folk säger till mig, ser att dom pratar hör ord för ord men huvudet kan inte få ihop de eftersom det håller på att explodera ev de 5000 andra sakerna jag tänker på, de 10000 sakerna jag inte har hunnit med och skulle ha hunnit med osv.  Började därför att undersöka medceiner på nätet eftersom jag är väldigt skeptisk. Har haft migrän sedan tonåren och hade extremt svårt att hitta en medecin som inte gjorde att jag kände mig sjukare. Hade också problem med p-piller som gjorde migränen värre och tog bort sexlusten helt och hållet. Min före detta sambo  frågade vid ett tillfälle om jag inte borde undersöka om jag vekligen var hetrosexuell, så ointresserad var jag.

Att ta tabletter som gör att man mår sämre är ingen hjälp för mig. Ser att
Strattera har biverkningar som trötthet och yrsel något som jag redan har problem med idag pga av stress.

Medecin verkar inte vara något alternativ alls utan en lösning som kommer att göra min sitution värre.

Är tacksam för råd från er som har mer erfarenhet av det här en mig.

Anmäl
2013-04-18 21:13 #10 av: zatanica

#9 lite så jag känner med, men saken är ju att man vet ju inte vilka biverkningar man får, eller om man får några om man inte vågar prova.

Brukar säga att om inte världen såg ut så som den gör idag hade man ju inte egentligen haft några problem, för då hade man kunnat vara sig själv på ett annat sätt, ta saker i det tempo man klarar, göra saker i sin egen ordning och helt enkelt leva i sin egen värld.

Den av de mediciner som finns som jag skulle vilja prova får man ju inte prova utan att först ta sig igenom de "vanliga". Tycker det är så himmla dumt, visst risken för missbruk med metamina kan fatta det till viss del. Men det är ju den som verkar fungera bäst för vuxna och den med minst biverkningar.

Sitter just nu och vill jätte gärna påbörja mitt kandidatarbete i biologi, men sitter bara och stirrar på de olika alternativ til ämne jag skrivit upp, dagarna går utan att jag märker det. Trött blir man på sig själv ibland. Vet ju att kommer jag bara förbi den första jobbiga biten så är ju det jag tycker är kul kvar, dvs att skriva hela arbetet, för att sedan komma till en hemsk bit när man ska redovisa det Ledsen

Gör annat som att hänga här, kankse att medicin hade kunnat kicka igång mig, men vågar ju som sagt inte ta steget dit för tänk om man inte längre är sig själv, eller får hemska biverkningar, sedan är jag så fåfäng eller vad man ska säga så är livrädd för den där det står att man kan tappa hår, har alltid haft jätte långt hår och är oerhört rädd om det.


Anmäl
2013-04-19 14:11 #11 av: AvellerPå

Tveka inte Kaoslisa!

Jag ser att du är egen företagare kaoslisa, en inte helt ovanlig livslösning för oss Skämtar Jag lyckades tyvärr sumpa mitt företags enda kund innan min utredning var klar. Nu får jag medicin men har inget jobb, inga idéer för framtiden eller motivation alls, utan går för närvarande och bara och drar och lever på gamla pengar. Detta innebär att jag inte har så mycket att testa medicinen på, om du förstår vad jag menar. 

Du befinna dig där jag en gång var med aktivt företag och små barn,  du har en dotter med klar diagnos och dessutom nu fått en egen, du har massor att kämpa för just här och nu och hela tiden. Tänk om jag fått den chansen, då hade jag kanske haft kontakt med mina nu vuxna barn (2 av tre har jag inte talat med på snart 6 år) och en firma som fortfarande fungerade. Jag blir nästan Arg på dig om inte du tar chansen att pröva  och sedan berättar här hur det går Glad

När det gäller förståelsen av ADHD och inte minst medicinen står Denna bok i en helt egen klass av det jag läst om ADHD. Visserligen tjänar denna man en hel del pengar som konsult åt läkemedelsbolagen men det kan ju bero på att han är kunnig och har följt patienter sedan 70 talet. Boken förklarar ADHD mycket grundläggande med mycket information om medicinerna, inklusive alla biverkningar och sedan är halva boken konkreta råd på hur du kan organisera ditt liv utifrån de problem som ADHD ger.


Min syn på medicinering (eller pucko-piller som min sambo sägerSkämtar)

Jag höll ut i många år med egna strategier för att få livet att fungera och en del psykoterapi. Några år innan jag fyllde 40 insåg jag dock att jag inte var någon neurotiker som behövde förlösa mina känslor utan snarare tvärt om lära mig hålla i dem lite mer. I det läget blev jag "övertalad" att börja medicinera för depression och så småningom för bipolaritet, jag fick aldrig någon diagnos utan det var mer "prova och se om det hjälper". Visst var jag helt under isen ibland och viss svängde mitt humör men dessa svängningar berodde alltid direkt på vad jsom hände runt i kring mig och inte på någon "sjukdom"

Jag åt medicin i 10 år som jag innerst inte trodde på. Nu har jag fått förmånen att genomgå en ganska omfattande utredning och sedan få en medicin som noggrant följs upp. Givetvis har den som alla mediciner biverkningar men definitivt inte mer än de vanliga antidepressiva som skrivs ut bara man säger man inte har lust att gå till jobbet och sedan inte följs upp. Självklart tvekar inte jag när jag äntligen kommit så långt att jag får pröva.


Mina upplevelser av medicinen:

  • Jag tänker absolut klarare även om jag som sagt ännu inte riktigt satt den på prov fullt ut.
  • Jag  känner lite tinitus-liknande sus i huvudet men sånt har jag gjort förr och det kan vara sviter av ett ganska manisk projekt som jag tyvärr hann dra igång innan jag fick påbörja min medicinering.
  • Kanske lite svag huvudvärk som säkert också beror på att jag inte äter regelbundet och nästan helt glömmer att dricka annat än kaffe. Endast en gång på två månader har jag haft lite mer huvudvärk.
  • Jag har haft högt blodtryck i 15 år, vilket är något man är mycket vaksam på vid behnadling med Centralsimulerande men sedan jag börjat med Concerta har jag tvingats sluta med en blodtrycksmedicin för att mitt blodtryck blev lite för lågt. Troligtvis beror detta på att jag inte längre behöver används stress som ett sätt att hålla igång hjärnan och motivationen.
  • Vid något tillfälle har jag nog varit lite extra gråtmild men jag gråter ofta när jag blir berörd av saker så det såg jag inte som något stort problem.
  • När det gäller ångest så är det svårt att veta om den förvärrats av  medicinen men jag tror inte det.
  • Sexlust?? Vet inte säkert, det har varit låg aktivitet där långt innan jag började medicinera, men jag är ganska övertygad om att ett liv där man inte behöver "snurra som en galning" för att inte allt skall stanna på sikt gynnar ett sunt sexliv.


Sist en liten fråga bara, får din dotter medicin?


/Mats

Anmäl
2013-04-19 14:36 #12 av: AvellerPå

Hej igen!

Jag vill bara skriva kort till dig Zatanica. Jag ser att du fick din diagnos 2011 men det verkar som du ännu avstått medicinering, stämmer det? 

Att spekulera i vilken medicin som i så fall skulle passa dig bäst verkar mest vara ett sätt att undvika det viktigaste beslutet; skall jag pröva eller avstå?

Allt utom Strattera fungerar ungefär likadant när det gäller effekten på ADHD men lite olika när det gäller hur din kropp tar upp det och hur det är när det går ut kroppen. Bägge dessa saker skiljer sig dessutom mycket mellan olika individer så det är ganska meningslöst att spekulera, du kan aldrig veta förrän du prövat. Det viktiga är att du har en kunnig läkare som hjälper dig att hitta rätt dos och sort.


Anmäl
2013-04-19 19:55 #13 av: zatanica

#12 avellerpå, du har rätt att jag avstått änsålänge. När jag fick min diagnos kände jag inget förtroende för läkaren som jag inte ens fick se. Fick träffa en sjuksköterska en gång som mer eller mindre sa att man blev knarkare av ADHD medicin.

Så valde att avstå, men börjar fundera på alvar att när man har jobb kan det ju kanske vara bra.

Du har ju helt rätt att man vet ju inte förens man prövat. Men behöver kunna känna ett förtroende för läkaren/sjuksköterskan, att de vill hjälpa mig, att de har kunskap och erfarenhet och kan se individen.

i min stad är det tyvärr ganska så kass vård. Undantag på habiliteringen där jag går för min asperger.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.