Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

ADD & ADHD relaterat Olika former av autism Tourettes Syndrom Motorikstörning (DCD) Tvångssyndrom (OCD) Trotssyndrom (ODD) Ansiktsblindhet (Prosopagnosi) Dyslexi & Dyskalkyli NPF + Psykisk sjukdom Övriga NPF Kan jag ha en diagnos? Utredningar (Hur? Var? När? Varför?) Allmänt Presentationer & Nya medlemmar Hjälpmedel & Stödinsatser Läkemedel & Behandlingar Lagar och regler (LSS, SoL, m.fl.) Ekonomi Kost och matlagning Tips och goda råd Var vi bor (Tråd för landskap/stad) (IRL-vänner sökes) Vänner sökes Tester Bilder & Foton Litteratur Media Dagis / Skola / Jobb / Praktik Familjeliv Diskussioner om NPF Berättelser ur verkligheten Fetalt Alkoholsyndrom (FAS) Off topic - [OT] Dagbok Lekar / Kluringar Om sajten & Om iFokus
Kan jag ha en diagnos?

Är det autism?

2013-06-16 20:40 #0 av: [hananas]

Jag började för inte så länge sen en utredning för ADHD/ADD då jag under en ganska lång tid undrat vad det är för "fel" på mig eller så.. 
Men med tiden upptäckte jag andra problem med mig själv som inte riktigt passade in på ADD och jag pratade med min kompis häromdagen och berättade om en känsla jag hade,
jag har alltid haft svårt att befinna mig i stora folkmängder, jag klarar inte av när det är mycket folk runt omkring mig.. jag mår väldigt dåligt, får extrem ångest och till och med kraftig ilska ibland, jag blir verkligen förbannad om det är för mycket folk i min närhet. Får panik på för stora fester, att åka buss, fullproppade rum osv. 

Ytterligare "typiska" symtom jag känner av är att jag har svårt att ha ögonkontakt med människor jag pratar med, spelar ingen roll vem det än är, hur bekväm jag är med personen, det går verkligen inte att titta denne i ögonen i mer än några få sekunder utan att jag behöver titta bort..

Jag känner igen mig i flera av symtomen som har med autism att göra, kan inte beskriva i detalj här just nu.. men jag känner bara att hela mitt liv är på väg att fara åt helvete, jag mådde redan dåligt när jag påbörjade utredningen för ADD, då det nyligen tog slut med min pojkvän vilket gjorde mig extremt deprimerad och jag mår fortfarande piss över detta och det har gått 3 månader nu, sen började min kompis dra upp autism också och då tänkte jag "ytterligare ett problem ska dra ner mig ännu mer" 
jag känner bara att jag håller på att bryta ihop när som helst, mår jättedåligt av detta.. o jag har inte ens fått någon diagnos än och jag mådde så illa av det att jag verkligen ville kräkas. Gråter

Anmäl
2013-06-16 23:18 #1 av: zatanica

De som du gör utredningen har inte nämnt något om att du kanske skulle kunna ha något inom autismspektrum med?

Tror de ser sådant ganska fort om de är någorlunda duktiga.

Själv började jag ADHD utredning och tror det var redan första träffen som hon nämnde något om autism/asperger. Sedan var det flera gånger som hon lixom stannade upp och frågade mera ingående om små saker som jag inte ens tänkte över, så jag fick en remiss för utredning även inom autismspektrum.

Om de inte sagt något under din utredning, har du i så fall märkt något om att de kan ana något inom autismspektrumet?

Om inte, prata lite med dem och berätta hur du känner och hur du funderar och be om deras åsikt, kanske har de några papper med frågor du  kan få fylla i.

Anmäl
2013-06-17 18:12 #2 av: [hananas]

Jag har inte kommit så pass långt i utredningen än att dom ska märka det, jag har bara varit på ett sånt gruppmöte där dom hade "föreläsning" om hur utredningar går till och lite om alla sjukdomar och så, men jag ska på mitt första bedömningssamtal den 25 juni så då får vi se om dom påpekar nåt om autism.. :/

Anmäl
2013-06-18 13:06 #3 av: Shine


De två sakerna du har beskrivit i ditt första inlägg behöver dock inte ha något som helst att göra med Autism.

Rekommenderar en bok som heter "tänk om". Den är skriven av Lotta Abrahamsson som har både adhd och asperger. Hon berättar om sig själv och sina symtom samt går igenom det typiska för diagnoserna.

Hon lämnar också mycket förståelse och tips till närstående och skolpersonal.

 

Lycka till!

Anmäl
2013-06-18 23:18 #4 av: Hera

Tycker inte heller det du tar upp är något typiskt för autism. Snarare social fobi då.

Men ta upp alla dina problem på bedömningsmötet så du får rätt utredningar

Anmäl
2013-07-02 09:29 #5 av: [hananas]

Det verkar som det var autism. Jag var på ett bedömningssamtal den 25e och min läkare där kom fram till att det var både adhd och autism. Hon sa det att hon hade kunnat sätta diagnosen på mig redan nu för det var så pass tydligt vad jag hade, men hon rekommenderade att jag gick den fullständiga utredningen iom att jag är så ung.

Så jag har preliminärt fått diagnoserna adhd och autism..... :(

Anmäl
2013-07-02 09:32 #6 av: Hera

5 det är ju bra med diagnoser, då kan du äntligen få rätt hjälp
Du är fortfarande samma person.

Anmäl
2013-07-05 08:03 #7 av: Rundgång

Verkar vara många jobbiga saker på en gång - både farhågor om komplexitet i diagnosarbetet - och känslan av att behöva driva allt själv. Rädslan över att man missar ngt viktigt nu när ni är igång. Samtidigt rädslan för att det visar sig vara riktigt svåra diagnoser. Jag kommer från en diagnostät släkt och sett bokstavmänniskor hantera sin situation från många sidor. Mitt direkta råd är att skala ner allt som är jobbit till ett minimum och utgå från det som bas. För att få ett inre lugn. Skriv ner allt som är jobbigt. Strukturera upp och kom överrens med dig själv vad du orkar och inte orkar. Förklara för omgivningen ( vänner ) hur din värld ser ut och hur det påverkar hur du kan umgås. Vissa vänner blir kvar. Gör saker som gör dig lugn och glad. Undvik det andra och förklara varför. Be om hjälp i vardagen. Allt det här gör man väl ändå sedan oavsett vilken diagnos man får har jag fel? Se sedan ev insatser utifrån ( medicinering, samtalsstöd, " behandling(?)", intyg mm som grädde på moset. För den sk hjälp som finns att få efter diagnosen kan nog bara betraktas som just det. Det mesta handlar mest om att förstå och respektera sina egna behov och kommunicera det med omgivningen.

Anmäl
2013-07-05 12:03 #8 av: [hananas]

#7 Det var nog det bästa jag läst på länge... om just det här i alla fall, tack så jättemycket!! Ska verkligen ta till mig av det du skrev Kramas

Anmäl
2013-09-22 19:08 #9 av: Ove-D

Hur har det gått de senaste månaderna? Har du fått någon kontakt med en LSS-handläggare eller habiliteringen? Har du ansökt om något stöd så som boendestöd, ledsagare, kontaktperson eller något annat?  

Anmäl
2013-09-24 15:00 #10 av: Trebor44


Var och en bär på gener från den tid då vi delade grottor med Neanderthalarna. Se här https://www.youtube.com/watch?v=2HwxEWySXiA så förstår man bättre. Alla har något
eller några problem relaterade till denna tid. Neanderthalarna
ju anpassade till detta liv. Om det nu är sexualitet, sociala eller
sjukdoms relaterat. 

Anmäl
2013-09-24 16:21 #11 av: Hera

10 vad har det med detta att göra?

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.