Annons:
Etikettläkemedel-behandlingar
Läst 1395 ggr
mrsmrs
2013-11-19 16:42

BMI-krav för concerta

Hej!

För att göra en lång historia kort så började jag med Concerta för några månader sedan, och har sedan dess gått ner en del. Från att ha ett bmi på 21.5, ligger jag nu på 19.

Då jag har en historia av ätstörningar är viktnedgång problematiskt för mig. Jag har läst på nätet hur föräldrar till barn som medicineras, beskriver att barnets läkare haft ett undre BMI-krav för att få fortsätta medicinera. Brukat läkare lägga stor vikt vid just BMI och concertans spåverkan på vikten? Min primära fråga är alltså: finns det någon officiel riktlinje/regel kring vilket lägsta-BMI patienten måste ligga på för att få fortsätta behandling av CS-preparat? Eller är det vanligt att läkaren själv ger patienten ett krav kring detta?

Eller har någon av er erfarenheter/inputs/fakta/teorier kring detta?

Annons:
snurrsnurr
2013-11-19 20:38
#1

Jag har aldrig hört att det skulle finnas några BMI-riktliner. I mitt fall var det bara en bonus att några kilon tappades vid consertainsättningen men det kilona kom tillbaka efter ett tag. När mitt ena barn skulle börja medicinera kontrollerades vikt och blodtryck ofta under första halvåret. X tappade 1-1,5 kg under den tiden och har gått upp knappt 0,5 kg sedan dess.

Vet ett annat barn som var smal redan före medicineringsstart och som verkligen tappade all matlust, gick ner flera kilon (blev för smal i mina ögon) men det barnet har fått fortsätta ändå…. Man får nog väga för och emot och se individuellt från fall till fall tror jag. Har man en historia med ätstöringar så måste man ju vara mer observant både som patient och läkare tänker jag…

mrsmrs
2013-11-19 21:28
#2

Tack för svar!:)

Okej, då verkar det vara upp till läkaren/patienten. Ungefär hur lång tid tog det för dig innan viktminskningen avstannade?

snurrsnurr
2013-11-19 23:10
#3

Det tog några veckor bara men jag är tyvärr en storätare och sockerknarkare så den gamla ovanan kom tillbaka efter ett tag tyvärr…

[Fiction]
2013-11-20 11:18
#4

Oj, det kan jag inte tänka mig att det finns. Själv ligger jag en bit under normalvikt på BMI, och jag medicinerar med Ritalin. Detta har aldrig ens diskuterats i mitt fall. Visserligen är jag vuxen, så det är möjligt att det är annorlunda för barn som fortfarande växer.

HannaM
2013-11-20 11:44
#5

Med en ätstörning i bagaget borde fördelar och nackdelar noga vägas mot varandra. Att gå ner blir ju vansinnigt lätt triggande, äta för lite, känna svältens "belöning". Samtidigt som medicinen hjälper. 

Hurpass medveten om dina tidigare problem är den läkaren som har hand om medicinering? Blir du vägd? Mitt bästa tips är väl att prata med läkaren om det, det är ju ändå ni som ska resonera runt för och nackdelar men så vitt jag vet finns det ingen gräns där man avslutar medicineringen.

mrsmrs
2013-11-20 19:32
#6

#4 okej! Läkarna verkar utvärdera det här mycket från person till person. Men fick du någon viktnedgång då du började medicinera? och i så fall (hur) fick du den att stanna av?

#5 Ja exakt det är sjukt triggande att gå ner…. att dessutom gå ner utan att behöva anstränga sig gör det ÄNNU mer triggande liksom. Min läkare är väl medveten om min historia. Hen var inte del i min ätstörningsbehandling men har i samband med npf-utredning läst alla journaler osv. Hen varnade mig också innan medicineringen påbörjades, att jag måste vara på min vakt och verkligen kämpa med att äta bra även om aptiten minskar, just för att inte råka falla tillbaka i ätstörningsträsket. Jag blir vägd, ja.. Den senaste 1,5 månaden har det varit varje vecka(i samband med blodtryckskontroll), men ska börja vägas varannan vecka istället (vet ej hur länge dock).

Har övervägt att be om att få slippa vägningen, alternativt BE min läkare att sätta en nedre gräns för hur mycket jag måste väga för att få fortsätta medicineringen.

Annons:
HannaM
2013-11-20 22:30
#7

Ja, det är ju.. minst sagt lätt att falla in i fel tankar när siffronra minskar och kläderna blir större. Och det vet vi ju att man inte i slutändan blir gladara av. Någonstans.

Vad bra att läkaren är medveten om att problematiken har funnits, tror du att hen förstår också? lltså, min läkare är väl medveten om min problematik men han har ingen som helst kunskap om ätstörningar och förstår helt enkelt inte hur det fungerar. 

Jag tror det är jättebra om du tar lite initativ i den här frågan och säger ifrån nu (när du inte trillat dit än) vad du vill ska gälla. Om du vill slippa vägas, om du vill ha en nedre gräns och hur man ska lösa det om du når dit. Ska medicineringen avslutas, ska du få hjälp genom tex näringsdrycker osv. Jag har läst om många barn som har näringsdryck som stöd för att inte tappa för mycket i vikt när aptiten uteblir. Men det är ju möjligt att det också är triggande. I vissa fall är det ju det.

Upp till toppen
Annons: