Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

ADD & ADHD relaterat Olika former av autism Tourettes Syndrom Motorikstörning (DCD) Tvångssyndrom (OCD) Trotssyndrom (ODD) Ansiktsblindhet (Prosopagnosi) Dyslexi & Dyskalkyli NPF + Psykisk sjukdom Övriga NPF Kan jag ha en diagnos? Utredningar (Hur? Var? När? Varför?) Allmänt Presentationer & Nya medlemmar Hjälpmedel & Stödinsatser Läkemedel & Behandlingar Lagar och regler (LSS, SoL, m.fl.) Ekonomi Kost och matlagning Tips och goda råd Var vi bor (Tråd för landskap/stad) (IRL-vänner sökes) Vänner sökes Tester Bilder & Foton Litteratur Media Dagis / Skola / Jobb / Praktik Familjeliv Diskussioner om NPF Berättelser ur verkligheten Fetalt Alkoholsyndrom (FAS) Off topic - [OT] Dagbok Lekar / Kluringar Om sajten & Om iFokus
Berättelser ur verkligheten

Sömnproblem-

2014-01-04 23:38 #0 av: dropitnow

Sömnlös

 

Tänk dig att du är så trött så du inte vet vart du ska ta vägen, men du kan ändå inte somna.

Välkommen till min vardag.

 

Varje kväll, redan tidigt på kvällen börjar jag få ångest för jag vet att jag inte kommer kunna somna. Det går på rutin och jag märker knappt av det längre, men det är fortfarande extremt jobbigt för själ och kropp, det tär något enormt på psyket.

 

Krypningarna och ryckningarna börjar, somliga kvällar värre än andra men jag kan inte förklara den konstiga smärtan. För egentligen är det ingen smärta, det är mer ett obehag.

 

Det känns som om någon sakta bränner upp mina ben med en svag hetta som sakta men säkert går ut i vågor i hela benen, från låren ner till tårna. Som om det marscherar tusentals miniatyr myror med minimala spjut dem sätter ner vid varje steg.

 

Konstigt det där, men det är ungefär så jag föreställer mig att det skulle se ut om man gick in med ett förstoringsglas med styrka gånger en miljon normalt.

Fast det här har kommit på den senaste tiden, min sömn har varit rubbad i flera år men det blir bara värre och värre.

 

Det värsta började i april 2013, jag fick då sömnmedicinen imovane, den räddade mig samtidigt som den skapade ett beroende och en mardröm som skulle ta mig många månader att vakna upp ur eller jag tror inte jag har vaknat upp ur den än.

Ni som är insatta i sömnmediciner vet att den medicinen skrivs inte ut hur som helst.

 

Det började nog ordentligt när jag fick min medicin mot min ADHD, Concerta som den heter. Jag var 13 år gammal, hade aldrig haft medicin i hela mitt liv, eller det är inte sant. Jag fick en antidepressivmedicin som heter Fluoxetin som fick mig självmordsbenägen och startade mitt självskadebeteende i yngre ålder. Men det är en annan historia.

 

Concertan fick min sömn ur balans, jag började få Atarax till att börja med, vet ni vad jag kallar det preparatet? ”Sockerpiller med bakfylla” Jag tror inte det finns något bättre sätt att beskriva det på. Absolut kanske jag upplevde att den fungerade tills jag insåg att det var placeboeffekt. Efter ett tag fick jag propavan, vilket jag tog en gång och aldrig igen för biverkningarna var så extremt obehagliga.

 

Efter ytterligare ett tag började vi med övningar för hur jag skulle kunna komma till ro. Allt detta hos min psykolog som förövrigt ska ha den största elogen i världen för allt hon hjälpt mig med under de 6 åren jag gick hos henne. Åter till saken.

 

Jag började med avslappningsövningar och tankesätt att försöka komma till ro. Men det fungerade inte tyvärr, jag började istället tro att detta var normalt. Jag somnade runt 5 på morgonen och gick upp runt 8, gick till skolan var hemma runt 16.00 och åt något sen sov jag någon timme och var vaken till 5 igen.

Detta fungerade inte som ni kanske kan förstå, inte i längden.

 

Jag gick in i väggen, blev sjukskriven från skolan och när jag väl försökte komma tillbaka in i verkligheten och tillbaka till klassrummet så bara grät jag. Jag var i botten, deprimerad och kände mig bara allmänt värdelös.

 

Jag hoppade av omvårdnadsprogrammet och hoppade på IV, jag hade hyffsade betyg från 9an, tillräckligt bra för att kunna söka om utan att behöva plugga upp några betyg egentligen men jag utnyttja situationen och ville ha pengar så jag gick i alla fall dit en gång i veckan för att få mitt studiebidrag.

 

Det här är så typiskt mig, att tappa att följa den röda tråden, sammanhängandet i texten. Men det är nog rätt typiskt för ett bokstavsbarn. Men på samma gång så behöver ni få höra det för att förstå hur mycket det här har förstört för mig samtidigt som det har fått mig till den jag är idag, vilket vi kommer till senare.

 

Nu hoppar vi fram till april 2013-

 

Imovanen, min räddare i nöden, min flykt från verkligheten och min egna lilla problemlösare när allt kändes tungt och när jag inte ville be om hjälp trots att jag behövde det mer än någonsin.

 

Första upplevelsen var något jag aldrig varit med om. Jag tog en tablett och lade mig i ett mörkt rum och blundade, det hände ingenting tyckte jag till en början, men ack så fel jag hade. Från att rummet var precis som vanligt så helt plötsligt öppnades en helt ny värld framför mig, allt var så fridfullt och harmoniskt.

 

Det fanns inga bekymmer, tapeten rörde på sig, hela rummet fick en ny atmosfär.

För första gången på länge så släppte all ångest, den ångesten som fyllt upp mig med hat och ilska i så många år, det var en sådan befrielse, jag blev rädd.

 

Jag förstod ganska fort att jag är fast. Jag vill uppleva det här varje kväll. ”En tablett kan inte skada!” Nej absolut inte lilla du, men när du succesivt ökade en tablett till en och en halv som sedan blev två, två och en halv osv.

 

När du var uppe i fem – sex tabletter. Hur mycket skadade det inte då? Jag blev som en zombie, ett nervvrak. Jag räknade tabletter, jag gömde tabletter. För vilken nytta? Jag visste vart de fanns? Man kan undra hur man tänker ibland. Jag tyckte nog jag var smartast i världen just då.

 

Detta pågick fram till oktober 2013. Jag har ätit över 200 imovanetabletter på 6 månader. Jag hade ett byte mellan två läkare och jag ringde och dem skrev ut samma dag 30 tabletter var. Inte deras fel, det var mitt eget. Fast jag tänkte inte ens att det kunde bli så men jag var rätt nöjd.

 

Nu när jag tänker tillbaka. Vad ville jag fly ifrån? Jag har den bästa sambon i hela världen. De finaste vännerna och den bästa familjen. Visst det har varit mycket problem inom familjen som jag ville gömma mig från, men varför gömma sig. Konfrontera dina problem istället! Lätt att säga nu kanske..

 

Nu har jag ytterligare två nya sömnmediciner och ett bolltäcke.

En heter Catapresan som är ett licenspreparat som beställs från Tyskland direkt till ett apotek och vidare till mig. Skrivs ungefär 100 recept om året i Sverige för sömnproblem och det preparatet. Det funkar inte på mig, inte alls. Det gjorde det en dag, sen var det kört.

 

Den andra medicinen jag har heter Circadin, den har jag inte provat än. Jag vet inte om jag vill utsätta min kropp för mer än vad det redan har fått stått ut med.

 

Jag har även ett bolltäcke som jag fått provat ut. Tyvärr fungerar inte det heller. Mina myrkrypningar som jag nämnde tidigare blir mycket värre när jag har på mig det.

 

Jag känner mig som ett socialt experiment.

-Hej du där! Du som har ätit ungefär 15 olika mediciner i dina dagar hur gammal är du?

- Jag är 19 år, min kropp orkar snart inte mer. Hjälp mig.

 

Nu är det inte riktigt så, men det kunde ha varit det. Jag är stark och det vet jag, jag klarar mig igenom vad som helst så länge jag har min pojkvän vid min sida. Mitt älskade allt, min finaste, den bästa som finns.

 

Idag är mina sömnproblem lika illa som tidigare, men jag har börjat lära mig att min hjärna inte vill fungera som den ska, den vill inte sova. Jag har för mycket tankar i huvudet som inte vill sorteras ordentligt.

 

Jag jobbar i butik, jag går på gymnasiet och tar snart studenten. Jag flyttade hemifrån till en okänd stad, rättare sagt ökänd. Stockholm. Jag var 17 år och hade inget jobb, jag lyckades ändå betala hyran för en andrahandslägenhet, eller ja hälften i alla fall, plus mat och busskort och tågkort.

 

Jag hade socialfobi och hatade att åka buss själv och jag hade åkt tunnelbana en gång i mitt liv. Jag åkte tunnelbana, pendeltåg och buss dagligen. Jag hatade människor. Idag är de det absolut det bästa jag vet, jag jobbar med det varje vecka. Jag träffar hundratals olika individer på mitt jobb varje vecka.

 

Jag åker buss och tåg dagligen, det som en gång var den rädda lilla flickan som inte ens vågade gå och handla nere på torget och tog omvägar om hon såg att någon var där är i dag en kvinna som bor i Sveriges huvudstad och är inte rädd för sociala sammanhang i huvud taget.

 

Tack till mig själv och det största tacket ska min pojkvän ha, utan han så hade jag varit kvar på ruta ett. - Jag är stolt över mig själv och vart jag är idag.

 

 

 

 

 

 

Anmäl
2014-01-05 02:34 #1 av: Kajsami

Du beskriver saker väldigt bra. Känner igen mig precis i vad du skriver om miniatyrmyror som hugger med spjut och krypningar i kroppen, och att man är trött men inte kan sova. 

Skönt för dig att du har din pojkvän som ett stöd iallafall. Jag är en misslyckad bokstavsvuxen som är helt ensam i världen för att ingen vill ha mig. Och här sitter jag mitt i natten och kan nog inte räkna med någon sömn förrän mot morgonkulan någonting. Hela min vardag består av ångest, men jag har ingen att vända mig till. 

Så var glad över din pojkvän och ta hjälp av honom! 

Anmäl
2014-01-05 11:30 #2 av: HannaM

Nu är ju just circardin i förhållande väldigt biverkningsfritt så jämfört med det du provat tidigare är det en mycket snäll medicin. Men jag förstår om du inte orkar prova fler.

Jag äter melatonin, vilket ärdet verksamma ämnen i circardin och det fungerar utmärkt på mig. Skillnaden är egentligen att circardin är depot och melatoninet inte är det så jag får hjälp med insomnandet men inte bibehållandet av sömn och det räcker för min del. När jag väl sover är jag tvärdöd ändå.

http://hannasskafferi.blogaholic.se/ http://www.classicferret.se
Anmäl
2014-01-08 17:21 #3 av: dropitnow

#1 

Skönt att någon kan kan relatera. Jag är oändligt tacksam för min pojkvän. Vill du ha någpn att prata med så kan du slänga i väg ett pm =). Man ska aldrig behöva vara ensam! 

#2 

Jo jag har förstått det men jag är så oroligt less på att prova så mycket olika mediciner. Jag är likadan att när jag väl sover så sover jag så inte ens en bomb skulle kunna väcka mig haha. Oftast iallafall, men självfallet har jag problem med själva sömnen med.

Anmäl
2014-01-08 19:58 #4 av: tarotlasse

Hej o vad bra du beskriver helvetet utan sömn.
Jag känner så väl igen det du beskriver o en avgiftning på.
Imovane/Zoplikon är inget o leka med.
Inget man ska göra på egen hand som jag gjorde vid ett tillfälle.
Som jag skrev i ett tidigare inlägg så har jag ända sedan jag var bebis haft sömnstörningar.
Redan på BB reagerade man på att jag inte sov som andra bebisar.

Jag började medicinera med sömntabletter när jag var 12år och har troligtvis provat
all sömnmedicin på marknaden i 41 år nu utan att ngt funkat riktigt bra.
Jag har även provat en rad andra läkemedel allergi läkemedel som lergigan o andra läkemedel som har haft trötthet som biverkning.
Men trötthet är inga problem jag har varit konstant trött i hela mitt liv.
Ett tag fick jag prova läkemedel mot scizofreni i låga doser vilket jag somnade av o fungerade i 2 månader sedan slutade det också att fungera.

När jag fick Concerta utskrivit så började sömnen fungera o jag sov för första gången i livet förutom då jag missbrukade droger utan sömntabletter.

Det fungerade i ett år sedan slutade det att fungera över en natt så var jag sömnlös igen.

Jag fick prova Circadin men hjälpte inte o till slut ville man trots mina tidigare beroende problem med Imovane/zoplikon.
Så provade man att kombinera 4mg Circadin +7,5 mg Imovane/Zoplikon o det har fungerat hjälpligt nu i 3 år men det fungerar tyvärr inte fullt ut.
Händer fortfarande att det går perioder då jag inte sover på 3-4 dygn i sträck.

För 5 år sedan blev jag inlagd på sömnklinik o där man kopplade ett hundratal skaddar till min hjärna o alla muskler i kroppen.
Som registrera allt som hände i kroppen vid sömnen.
Det visade sig att jag aldrig gick ner i remn sömn o då konstatera en av världen ledande sömnforskare att min hjärna inte talade om för övriga kroppen att jag ska sova. Han beskrev det som att min biologiska dygnsklocka stannat och att jag befann mig i en ständig jetleg.
Då visste inte forskarna vad det berodde på o de hade inget de kunde hjälpa mig med.
I höstas fick jag reda på att man konstaterat att vissa med ADHD drabbats med detta men att det var sällsynt o först i höstas fick jag ett läkare intyg på att mina sömnproblem orsakades av ADHD.
Så nu kunde även FK hantera detta tidigare när det stod ospecifierad sömnstörning så visste man tydligen inte vad man skulle hantera diagnosen.

Men har ni svåra sömnproblem så har den vanliga sjukvården väldigt dåliga kunskaper om sömnstörningar. Vårdcentralerna har nästan 0 kunskap o skriver bara ut de vanligaste insomningstabletterna eller lugnande.
Psykvården vet lite mer men även här stora kunskapsbrister om sömnstörningar.

jag hörde ett radioprogram där man besökte en sömnklinik o att där fanns det experterpå sömnen som inte finns i övriga vården o att det fanns en sömnklinik i varje landsting.
Jag tog upp detta med min läkare som aldrig hört talas om dessa sömnkliniker så dålig är faktiskt kunskapen om sömnproblem inom vården.

Men min läkare gick in på region Skånes hem sida o gjorde en sökning o sedan ringde hon upp kliniken o sedan skrev hon en remiss dit.
Så jag rekomenderar dig att be din läkare om en remis till en sömnklinik.
För en grundlig utredning om dina sömnproblem. för det finns en rad olika diagnoser som jag aldrig hört talas om dom kan orsaka sömnstörningar. Där annat en sömntabletter hjälper.
Lasse

Anmäl
2014-01-08 21:26 #5 av: fuzzie

TS: Jag ska påbörja en utredning om ADHD och ska få gå på första samtalet innan januari är slut. Jag känner igen mig i mycket som du berättar, särskilt dedär med sömnen. Jag brukar somna mellan 2-4 tiden varje kväll för jag är verkligen inte trött innan. Sen vaknar jag kl. 7-8 och när jag sedan har ätit middag så sover jag mellan 1-2 timmar för att sedan vara vaken tills mellan 2-4 igen... Oberörd

Sen såg jag att du skrev om Fluoxetin och de var fan "läskigt"! Jag har själv ätit de i ca. ett halvår mot ångest och depressioner men de blev bara värre med ångesten. Jag fick panikångest fast jag åt medicinen, (fick de även innan medicinen), och det kunde tillslut bli upp till 4 gånger om dagen. Varje gång jag kände att panikångesten var påväg så gick jag in på mitt rum, (bodde på internat då), låste dörren fick attacken och skar mig.. Jag kunde även slå handen alldeles blå i väggen för att jag blev så frustrerad. Gråter

Jag fick medicinen för att den är delvis löslig i vatten, för jag kan inte svälja tabletter. Och min psykolog sa att den funkade utmärkt och att jag inte borde känna av några biverkningar ens. Jag får oftast inga biverkningar av mediciner men denna gjorde att jag fick springa på toaletten flera gånger i timmen och jag kunde knappt äta + att jag har en ätstörning på de.. Så allt denhär medicinen har gjort är att sabba mer för mitt psyke... Ledsen

Jag har även problem med att jag ligger och gnisslar tänderna i sömnen så emaljen har blivit tunn och jag rör på mig jämt i sömnen och vaknar av att jag har "snurrat in mig" i täcket och typ inte kommer loss. Lipar

Sorry att jag skrev på din tråd och att de blev lite OT, men jag kände igen mig i de du berättade och de var skönt att få skriva av sig lite. Så hoppas de va ok? Glad 

Anmäl
2014-01-08 22:33 #6 av: dropitnow

#4

Hej! Tack så mycket =).

Lite läskigt att du nämner att du haft så sedan du var nyfödd, för så är det för mig med. Står i journalerna från när jag var liten bebis att jag inte "krävde" speciellt mycket sömn. Sov jag 5 minuter på dagis så var det kört sen för min mor och far med sömn för då var jag vaken till 5 på morgonen.

Det här med imovanen är ett helvette. Jag saknar på något konstigt sätt. Jag klarade två månader, två månader är lång tid. Men sen så fick jag 20 nya tabletter som var slut inom en vecka.. Man skäms så otroligt över det på ett sätt, samtidigt som man känner sig utvilad för en gångs skull. 

Jag har väldiga problem med att komma upp på mornarna. Min sambo vågar inte ens lämna mig själv hemma när jag ska jobba för jag kommer inte upp. Det påverkar tyvärr mitt jobb ibland då jag jobbar i butik och ibland är folk inte så jätte glada när dom kommer och då kan mitt humör sjunka ganska fort om jag inte har sovit. ADHDn är relativt under kontroll då jag har medicin.

Min läkare som jag har sa att om inte bolltäcket funkar så ska jag få börja gå i sömnskola.. Lät inget vidare lockande då jag hatar ordet skola haha. 

Tack så jättemycket för tipset det ska jag göra, vill få hjälp på riktigt med mina sömnproblem, men jag har ett problem. Min läkare är otroligt svår att få tag på och han är uppbokad enda tills i slutet av mars månad.. 

Du får gärna berätta mer om hur läkarna gick till väga om du orkar =).

Tack!

Anmäl
2014-01-08 22:39 #7 av: dropitnow

#5

Hej hej! 

Du får skriva av dig hur mycket du vill, känn dig fri att få ut alla dina tankar! :)

Fluoxetin är en mardrömsmedicin från helvete, ush. Det du beskriver är precis som för mig. Jag var dock "smart" tyckte jag när det gällde mitt självskadebeteende då jag skar mig i låren så ingen skulle se det. Det ångrar jag en del idag. Hemska ärr som svider när det blir varmt ush..

Jag kunde också stå och slå tills händerna var helt blå. Dock gick jag ut på mina föräldrars baksida och slog på träd tills knogarna var helt sönder och blödde. Men vi alla har våra egna små sätt när vi mår dåligt. 

Min panikångest blev också värre under tiden jag fick den medicinen, jag hade svårt att hantera dom. Dom blev så otroligt mycket mer intensiva än tidigare, det var för jävligt. Fluoxetin borde inte få säljas alls. Ush å tvii asså!

Alltså det här är nästan lite läskigt. Det du beskriver med gnisslandet av tänderna finns här med. Det blir värre när jag mår sämre då jag antar att jag är mer orolig och då blir det värre. Jag vaknar dock ofta av huvudvärk, sen har jag väldigt skör emalj.

Skicka gärna iväg ett pm om du vill prata i telefon eller smsa eller här om du vill prata av dig =). 

Ibland kan det vara skönt att någon bara lyssnar och förstår =)

Hejs!

Anmäl
2014-01-08 22:42 #8 av: tarotlasse

#5

Jag känner ju igen delar av din berättelse också och kan ge dig ett par tips.

Detta med att gnissla tänder så be din läkare att remitera dig till en tandläkare för en bettskena.

Tyvärr är den  dyr omkring 4000 kr men be samtidigt om att få hjälp att ansöka om grönt tandvårdskort.

Som man är berättigad till vid vissa funktionshinder b.la ADHD  o andra psykiska diagnoser o då betalar du tandvården som läkare besök o går under högkostnadsskyddet.

Jag fick en bettskena för detta med att gnissla tänder.  

Detta med att snurra sig i täcket o att inte kunna ligga still är också något som jag haft stora problem med.

Som TS skrev så hade hon fått ett bolltäcke som ger en tyngd och gör att man inte rör sig så mycket under natten och att det ger en trygghet.

Jag provade bolltäcket och trivdes inte alls med det dels så tyckte jag det var för varmt. Sedan störde jag mig på dessa jäkla bollar som rörde sig och prasslade så bolltäcket passade mig inte alls.

Så jag fick i stället prova ett Kjedjetäcke på 8 kg fungerar på precis samma sätt som bolltäcket men med metalkjedjor  i stället för bollar.  Kjedjorna är fastsydda i kanaler i täcket så rör sig inte det är vaderat så känns inte så mycket heller och är betydligt svalare.

Vilket passade mig bättre och med denna tyngden så ligger jag i dag mer still under natten jag trasslar inte in mig i täcket längre.  Jag är inte heller uppe och springer så mycket på nätterna efter jag fick detta täcke så ett otroligt bra sömn hjälpmedel dessa täcke.

Som du kan be o få utskrivet av en arbetsterapeut det är i de festa landsting ett gratis hjälpmedel men kan skilja sig beroende på vad man bor.  Här i Skåne fick jag det gratis men  jag fick betala 100 kr i administartions avgift.

Lasse


Anmäl
2014-01-08 23:54 #9 av: tarotlasse

#6

Imovanen är enormt beroendeframkallande och otroligt lätt att fastna i.

Så skäms inte, du är långt i från ensam hur många tabletter jag stoppade i mig ja  betydligt fler en så  jag vill jag inte nämna hur många jag stoppade i mig. Det finns vissa  läkare som  utan ngt samvete alls skriver ut hundratals Imovane för en femhundring under bordet.

Men det slutade med att jag blev svartlistad för beroendeframkallande medicin på apoteket och fick inte ens ut hostmedicin på recept längre.

Men det var omöjligt att få hjälp inom sjukvården för detta läkemedels missbruk och inget behandlingshem ville  då ta emot mig  eftersom det rörde sig om läkemedels missbruk.

Så fick avgifta mig själv o ngt av det djävligaste jag gjort o totalt vansinnigt gjort enligt de läkare jag har i dag.  

När det gäller hur det gick till på sömnkliniken så som sagt vad när jag bad min husläkare på vårdcentralen om en remiss till sömnkliniken så tittade hon på mig med stora ögon o frågade vad är det för ngt.

Hon hade aldrig hört talas om att det fanns sömnkliniker i Sverige och inom landstinget.

Sömnproblem är ett av de vanligaste problemen i Sverige och det skrivs ut enorma mängder sömntabletter men läkarna har ingen kunskap om orsakerna till sömnproblem eller att det finns specialist kliniker i varje landsting inte ens alla psyk avd känner till det.

Upplyste man mig på Lunds Univeritets sjukhus som har haft en sömnklinik i 30 år.

Det tog väl ca 6 månader efter min husläkare skrivit remissen som jag blev kallad till sömnkliniken i Lund för en bedömning.

Sedan blev jag inlagd två nätter på kliniken då jag kom dit vid 20-21 tiden på kvällen och där dom kopplade upp en massa sladdar som sattes fast framförallt huvudet o ansiktet o runt om på olika muskler på kroppen som sedan kopplades upp till en dator.

Det såg ut som en mössa med massor av sladdar utstickande överallt. Lite som en igelkott med taggar he he.  

Denna registrerade alla hjärnaktivitet, ögonrörelser, muskelaktiviteter mm. vilket datorn sedan analyserade.

De kunde exakt se hur man sov o hur djup sömn och var i remnsömnen man befann sig i.

Det kunde avgöra vad man vaknade av om det var att man behövde kissa så kunde de se detta redan innan man själv vaknade eller om man hade muskelryckningar osv.

Det mest fantastiska som jag tyckte var att de till och med kunde se vad man drömde.

För genom att registrera ögonrörelse och kroppsrörelser kunde man se om man drömde att man var ute o gick eller sprang. Man kunde  avgöra om det var en erotisk dröm eller det var mardrömmar. Helt fantastisk information kan man få fram om vad som händer under sömnen.

På morgonen blev jag av med alla sladdar så fick jag åka till jobbet o jobba och sedan som vanligt när jag kom hem. 

Sedan fick jag köra ner till Lund igen och vara där innan kl 21 för att kopplas upp till alla sladdar och det tog väl ca 1 timme innan alla sladdar var på plats o så fick jag gå och lägga mig för att sova i en väldigt bekväm säng.

Efter dessa två nätter så skulle då en sömnexpert gå igenom allt som registreras under dessa två nätter och se vad datorn konstatera och vad han analyserade av resultatet.

Det tog väl ca 3 månader innan jag fick komma ner till Lund och träffa en läkare och fick reda på resultatet.

Det visade sig i mitt fall att jag aldrig sov jag gick aldrig ner i ngn remn sömn så jag gick bara ner i ett avslappnat tillstånd så min hjärna fick inte ngn återhämtning.

Det visade även att jag gnisslade tänder under natten och att jag hade andningsuppehåll o slutade andas ett antal gånger i timmen och fick syrebrist i hjärnan.  

Så det första man gjorde var att remitera mig till en tandläkare för en bettskena.

Jag fick även en Cpap maskin som är en andnings maskin som ser till att jag inte slutar andas under natten.

Men eftersom jag inte gisk ner i remnsömn och att hjärnan inte skickade ut signaler om att sova så skickade man även utredningen till en Dansk sömnexpert som skulle vara världsledande inom sömnforskningen.  Det tog väl ytterligare ca 6 månader innan jag återigen fick en kallelse till Lund och fick träffa denna sömnforskare som då sa att de konstaterat att min hjärna inte skickade ut signaler till kroppen om att jag skulle sova och att min biologiska dygnsklocka inte fungerade.  Han sa att detta var mycket ovanligt och att man inte visste vad detta berodde på och att det i dessa fall varit medfött.

Han hade ingen hjälp att erbjuda för man visste helt enkelt inte för det saknades forskning och kunskap om detta problem.

Men han erbjöd mig en plats på hans sömnklinik i Köpenhamn för en kostnad för 50 000 om dygnet så kunde han ju titta närmare på det.

Men han trodde inte att Landstinget skulle bekosta det så det skulle jag få stå för själv så det blev aldrig av att jag gjorde den undersökningen.

Men fick ett sömnschema jag skulle följa oavsett jag sov eller inte skulle jag hålla mig i sängen under vissa timmar.

Jag blev förbjuden att medicinera med Imovane eftersom det kunde fövärra mina andningsuppehåll. Men han är den enda inom vården som förstått detta med att sluta med imovane inte är det lättaste så han gjorde ett avtrappnings schema med en minskning av en halv tablett i åt gången då tog jag väl 4 imovane varje kväll.

Men det höll ju inte utan sömn så  jag började med Imovanen igen och  det blev bara mer och mer  o när inte det funkade så blev det i kombination med annat.

Tills bubblan sprack o jag blev svartlistad.  Psykvården försökte då testa en massa andra tabletter som inte var beroende framkallande utan ngt resultat.  förutom när jag började med Concerta  men fungerade en period  sedan samma visa igen.  Jag fick prova Circadin men funkade inte det heller  till slut fick jag Imovane igen med särkskilda utskrivningsrestrektioner men funkade inte heller tills min läkare sa att vi kanske skulle prova att kombinera Imovane med annat först i kombination med Theralen o då var jag som en zombie och kunde i bland  sova bort flera dygn i sträck  för att sedan vara vaken i en vecka i sträck men i ett dval liknande tillstånd. Sedan så provade man Circadin och imovane i kombination och det har fungerat hyffsat bra nu i 3 år.

I höstas fick jag reda på att man konstaterat att de andra med samma ovanliga sömnstörning hade diagnosen ADHD. Så då fick jag ett läkare intyg på att min sömnstörning var kronisk och berodde på min ADHD. Vilket underlättade med FK som  tidigare hade svårt att hantera en diagnos utan namn o då en sifferkombination för datorn.

Lasse    

Anmäl
2014-01-09 00:07 #10 av: fuzzie

#7 & #8 Vad skönt att jag inte är ensam om mina "problem" även fast de är synd att fler ska behöva må likadant.. Ledsen

Men de känns bra att man kan prata med er och ni är väldigt välkomnande så de känns tryggt, så tack för att ni skriver! Glad 

#7 Jag skar mig tyvärr på handleden så jag har planerat att tatuera över den med en text med fin betydelse. De var ju inge bra dedär med att slå på trädet, synd att de blev så. Ledsen

Nää jag förstå verkligen inte varför dom rekommenderar den till ungdomar eftersom man bara blir ännu mer nerdragen i skiten... Jag håller med om att de blir värre med gnisslandet när man mår sämre och jag brukar också ha huvudvärk väldigt ofta pågrund av att huvudet är "överbelastat" typ.. Jag kan gärna skicka pm till dig så kanske vi kan prata om våra problem tillsammans eftersom vi verkar vara så lika? Haha lät lite skumt dedär, men du förstår säkert (hoppas jag) Glad 

De värsta är dock att när jag bad om att få påbörja en utredning i oktober så tjatade min psykolog om att de kan ta uppemot ett år innan man får tid. Då blev jag fruktansvärt upprörd eftersom att jag känner att varje dag är jobbig pågrund av alla symptomen om man kan kalla de så? Jag har läst mycket om ADHD och de stämmer in på mig till punkt och pricka.

Sen när jag bad henne om att iallafall få komma och prata nu när jag har flyttat hem och väntar på utredningen så svarade hon bara att de inte gick, utan jag skulle behöva vänta på att utredningen drog igång och därefter få komma och prata.. Jag blev skitförbannad vilket hon hörde (vi snackade i telen) och jag tänker aldrig gå till henne för samtal nå mer. Ändå hade jag gått hos henne ett halvår och kände att de klickade rätt bra, men så vart de bara piss ändå... Ledsen 

#8 Ok, betyder det att man kan få bettskenan lite billigare om man har en diagnos då? Glad 

Jag har hört om både bolltäcke och kedjetäcke förut och de känns som att det skulle kunna vara ett ganska bra alternativ för mig. Vet du vad dom täckena är stoppade med, alltså dun eller bomull? För jag är vegetarian och vill helst inte använda mig av produkter gjorda eller tagna från djur. Ledsen

Jag har för mig att de finns lite olika vikter på kedjetäckena, stämmer det? Eftersom jag har problem med att jag inte klarar av värme så bra och mår dåligt när de blir för varmt helt enkelt, så isåfall skulle väl ett kedjetäcke vara bättre för mig kanske. Jag bor ju i Falun i Dalarna och jag vet inte riktigt hur det är med såna hjälpmedel i våran kommun, men de kanske man kan kolla upp. Hoppas isåfall att de inte blir så mycket dyrare än de blev för dig iallafall. 

Sorry båda om detta blev lite flummigt, men hoppas ni förstår. Glad

Anmäl
2014-01-09 00:46 #11 av: tarotlasse

#10 Flummigt nej det tycker jag inte har läst betydligt värre saker.

O inlägg jag själv skrivit sömnlösa nätter som jag själv inte kunnat förstå vad jag skrivit på morgonen he he.

När det gäller bettskenan så ja det blir mycket billigare för blir man godkänd för tandvårdskort och nya regeler i dag så finns olika tandvårdskort.

Det gröna tandvårds kortet då betalar man bara tandläkare besöket som ett läkare besök oavsett kostnaden hos tandläkaren.

Jag ska i februari laga en tand o dra ut en tand och det klarar inte jag i vaket tillstånd på grund av min rädsla för tandläkare och då får jag betala 7000 kr för narkosen. Vilket inte min ekonomi tillåter men genom att jag fick beviljat grönt kort så behöver jag bara behöva betala för ett specialist  läkare besök 300 kr tror jag det är men har högkostnadsskyddet så nu betalar jag inget alls för detta tandläkare besök. Men det har krånglat till reglerna och fick först besked att jag inte längre var berätigad till grönt kort längre. Att det numer var enbart de med autism och psykoser som var berättigade till grön kort .

och att övriga psykiska funktionshinder o intag av vissa läkemedel som försämrar tänderna skulle få ett blått tandvårdskort vad jag förstod skulle detta kort stå för 50% av kostnaden men  det är så nytt så inte ens tandläkarna var säkra på om det stämde o inte heller hon som utfärdade tandvårds korten.

Jag har haft grönt kort o fick reda på att min ADHD inte längre berätigade till grönt kort längre o att jag skulle ansöka om ett blått.

Men vid mötet med handläggaren framkom det att jag hade tandläkare skräck utöver min ADHD och när det frågades om hur stark medicin som skrevs ut när jag gjorde min undersökning kunde jag inte ljuga o sa att det ända  lagligt lugnande som hitills hjälpt är det narkos medel man kan få dricka hos tandläkaren en halvtimme innan besöket och detta glas tar det 800 kr för läkaren skriver ut  sobril eller stesolid o det har inte funkat alls.

Så jag självmedicinera med 1 gram från gatan för 150 kr som fungerar betydligt bättre. en det legala läkemedlen.  Handläggaren tittade på mig sedan skrattade hon och sa att det hade hon fått höra åtskilliga gånger innan. Så gjorde hon bedömningen att jag hade en svårartad fobi och då la man tydligen in det bland psykoser och så blev jag godkänd för  gröntkort i alla fall. så bäst att boka en tid hos handläggaren o prata direkt med handläggaren. Först skickade jag ett mail men det funkade inte där förstod vi inte varandra så bra.

När det gäller täckena så bolltäcket är bara tyg och bollar inget dun eller annat.

Kjedje täcket finns som 6 kg 8kg och 10 kg. beroende på vad som känns bäst för en  inte heller här finns det ngn dun  eller fjäder fyllning utan det är ngt stoppat polyester som täcker kjedjorna ett tjockare på en sidan för att man inte ska känna av kjedjorna.  andra sidan är en tunnare vadering o där man påtagligt känner dessa metallkjedjor. Vilket vissa föredrar det skulle även ha två sikilda effekter för vilken sida av täcket man använder.  Jag vill absolut inte bli av med detta kjedje täcke o har du svårt för värme så är bolltäcket inget alternativ för dig kan jag lova.

Lasse    

Anmäl
2014-01-09 13:49 #12 av: fuzzie

#11 Ok, då ska jag nog ta och kolla upp hur det är med dedär gröna kortet i våran kommun då. 

Men gudis vad bra, jag var så rädd att de var dun i dom! Får man prova ut täckena då för att känna vilket som passar bäst? Och gör man de isåfall hemma och lånar täcket och byter upp sig i vikt om de behövs, eller får man bara prova de på plats och bestämma sig på nån minut? haha Glad

Dock måste jag ju få en diagnos först innan jag kan få ta del av dessa hjälpmedel. Men som jag skrev tidigare så lutar de verkligen åt att det är ADHD. 

Tar du någon medicin och har du fått några biverkningar? Typ Ritalin eller Concerta? De är typ dom jag har hört mest om och jag har hört att man får biverkningar av dom, typ tappar aptiten å sådär. Ledsen 

För om de visar sig att jag har ADHD och jag skulle behöva medicineras så är jag så himla rädd att jag ska tappa aptiten då jag som sagt redan har en ätstörning... Gråter 

Anmäl
2014-01-09 15:01 #13 av: tarotlasse

Jag fick hem ett täcke och fick prova det under fyra veckor innan jag bestämde mig att jag ville ha ett täcke.

Var ett 8 kg täcke jag fick prova och i så informerade  de om att det även fans ett lättare på 6 kg och ett tyngre på 10 kg att välja på

Jag medicinerar med Concerta i dag och enda biverkningen jag haft är att jag de första veckorna hade en lättare huvudvärk men den släppte efter några veckor.

Jag som behövde gå ner i vikt drabbades inte av aptitlöshet och viktnedgång som annars är en av de vanligaste biverkningarna.

Men det är långt i från alla som drabbas av biverkningar.

Sonen däremot drabbades av aptitlöshet och viktnedgång och fick då utskrivet näringsdrycker men aptiten återkom efter några månader.

De flesta av biverkningarna är tillfälliga och försvinner efterhand men ngt läkarna håller koll på under tiden man provar in medicineringen och vilken dos man behöver för det är väldigt individuellt hur man fungerar på dessa mediciner.  

Lasse 

Anmäl