Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

ADD & ADHD relaterat Olika former av autism Tourettes Syndrom Motorikstörning (DCD) Tvångssyndrom (OCD) Trotssyndrom (ODD) Ansiktsblindhet (Prosopagnosi) Dyslexi & Dyskalkyli NPF + Psykisk sjukdom Övriga NPF Kan jag ha en diagnos? Utredningar (Hur? Var? När? Varför?) Allmänt Presentationer & Nya medlemmar Hjälpmedel & Stödinsatser Läkemedel & Behandlingar Lagar och regler (LSS, SoL, m.fl.) Ekonomi Kost och matlagning Tips och goda råd Var vi bor (Tråd för landskap/stad) (IRL-vänner sökes) Vänner sökes Tester Bilder & Foton Litteratur Media Dagis / Skola / Jobb / Praktik Familjeliv Diskussioner om NPF Berättelser ur verkligheten Fetalt Alkoholsyndrom (FAS) Off topic - [OT] Dagbok Lekar / Kluringar Om sajten & Om iFokus
Tips och goda råd

Berätta på jobbet?

2014-05-13 12:18 #0 av: Anonym

Jag fick min diagnos några år efter jag fått jobb. Vissa saker har chefen anmärkt på som jag borde förbättra men det har inte vart mer än 3-4 st punkter som jag också har ansträngt mig mer på. 
Jag funderar om jag ska berätta för chefen om att jag fått en diagnos (asp & add) ? 
Jag har tänkt på både fördelar och nackdelar från båda sidor, h*n är en väldigt bra chef och förstående och jag tror som fördel h*n skulle få mer förstående för vissa svårigheter som dyker upp ibland, men samtidigt är jag rädd för att det också kan ge h*n en ursäkt att inte fastanställa mig längre fram. Inte ens kollegorna vet om det till mig då det inte är nåt jag går runt och skyltar med precis utan jag kämpar hårt för att vara som alla andra, tar inga mediciner och har i dagens länge egentligen inge större hinder mer än som sagt lite småsaker. 

Jag vet att jag inte måste det, men jag är samtidigt en brutalt ärlig person och det känns lite fel att dölja nåt sånt stort. Men rädslan att specialbehandlas hindrar mig från att öppna munnen. 

Anmäl
2014-05-13 12:23 #1 av: Hera

Skapar det inga större problem hade jag inte sagt något. Hade inte vågat riskera att jobbet äventyrades.

Anmäl
2014-05-13 12:24 #2 av: petterssonP

Alla är olika, chefen ska inte gå efter vad din diagnos är, gör du ett bra jobb nu så borde inte det spela någon roll när du berättar sen, dels så vet h*n att h*n inte ka ge dig precis vad som helst utan något du har gjort tidigare samt klarar av. Att specialbehandla någon som man inte visste har en diagnos, är helt fel. En kompis till mig t.e.x, jobbade på fazer, hon blev sedan gravid och då avskeda dom henne. Det är helt fel. Så jag tycker att din chef borde förstå, man ska inte ändra sin anställning pgaen diagnos, vet du att du klarar av jobbet så förklara det för chefen:) det är mitt råd iallafall, men kanske inte så enkelt som man säger..hoppas det löser sig!

Anmäl
2014-05-13 12:26 #3 av: Hera

2 Tyvärr finns det fördomar och oförståelse än idag. 

Anmäl
2014-05-13 12:33 #4 av: Anonym

bara bra jag får se flera olika synvinklar, det är som två listor med för och emot. Men funderar på att kolla med ena kollegan jag litar på vad hon tror också 

Anmäl
2014-05-13 17:12 #5 av: lokko

Som redan skrivit, det hiskligt olika hur man blir bemött efter det att man berättat det.

Att vara ärlig är inte samma sak som att berätta massa saker som är privata, och har de inte frågat eller sagt att ni ska berätta sådant så finns det inget oärligt alls att inte berätta. Du väljer själv om det är en privat sak eller ej.

Vill du inte berätta men ändå få ökad förståelse kan du berätta med vad du har svårt med och på vilket sätt du vill  ha hjälp, du behöver inte berätta om orsaken. Det funkar för mig när jag inte har lust att dra upp min diagnos, det räcker långt. Ex "är det ok om jag reser mig då och då under mötet? Jag blir så rastlös och ofokuserad annars"

Frågor du kan ställa dig innan du beslutar:påverkar dina diagnos-hinder faktiskt ditt jobb negativt? Finns konkreta saker som arbetsgivaren kan ställa upp med för att förnekla ditt arbete? Är det svårt att motivera denna hjälp med annat än att berätta om din diagnos? Är det ok om dina kollegor får reda på din diagnos? Om inte -är du säker på att din chef respekterar det?

Du skriver att du är rädd för att det kan bli en ursäkt för arbetsgivaren att inte fastanställa dig. Om du inte litar på arbetsgivaren mer än så kanske du ska vara försiktig med att berätta. ADHD är värdeladdat och okunskaperna/fördommarna stora.

Samtidigt finns det saker som de kan anmärka kan det ju vara just det som gör att beslutar sig för att fastanställa dig. Att det inte beror på att du är slarvig/oengagerad/oproffesionell etc utan på din diagnos kan öka förståelsen.

Ytterst få arbetsplatser kan formellt neka en anställning pga av en npf. Om de antyder att de inte fastanställer dig pga din npf så tveka inte en sekund att dra in facket i frågan!

Anmäl
2014-05-14 16:43 #6 av: ADHDharjag

Tror det är smart att inte säga att man har en neuropsykiatrisk diagnos. Däremot är det nog fördelaktigt att under anställningsintervjuer och när man jobbar med andra människor vara ärlig och stolt över att man exempelvis har förmågor som att tycka om ett högt arbetstempo eller lägga märke till detaljer som ingen annan orkar bry sig om eller vad det nu kan vara ... :)

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.