Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

ADD & ADHD relaterat Olika former av autism Tourettes Syndrom Motorikstörning (DCD) Tvångssyndrom (OCD) Trotssyndrom (ODD) Ansiktsblindhet (Prosopagnosi) Dyslexi & Dyskalkyli NPF + Psykisk sjukdom Övriga NPF Kan jag ha en diagnos? Utredningar (Hur? Var? När? Varför?) Allmänt Presentationer & Nya medlemmar Hjälpmedel & Stödinsatser Läkemedel & Behandlingar Lagar och regler (LSS, SoL, m.fl.) Ekonomi Kost och matlagning Tips och goda råd Var vi bor (Tråd för landskap/stad) (IRL-vänner sökes) Vänner sökes Tester Bilder & Foton Litteratur Media Dagis / Skola / Jobb / Praktik Familjeliv Diskussioner om NPF Berättelser ur verkligheten Fetalt Alkoholsyndrom (FAS) Off topic - [OT] Dagbok Lekar / Kluringar Om sajten & Om iFokus
ADD & ADHD relaterat

Syster lyssnar inte när jag pratar

2014-06-19 09:48 #0 av: [Glitterregn]

Hej! Jag har lite problem med min syster. Hon har ADHD och jag misstänker att det här hänger ihop med hennes diagnos då detta blir värre när hon inte har tagit sin medicin. Problemet är att hon vill bara prata om sig själv hela tiden och vill inte lyssna när någon annan pratar! Jag kan sitta och prata om någonting som jag har gjort idag och ibland lyssnar hon inte alls, börjar prata om sig själv utan att ens märka att hon avbröt mig. Ibland kan hon avbryta fem gånger inom 5 minuter när jag berättar något. Allt ska kretsa runt henne när man gör någonting eller när man pratar. Hon blir uttråkad direkt och avbryter om hon inte är intresserad av det man säger. Trots att vi andra alltid lyssnar på henne trots att vi inte är intresserade av det hon säger, gör hon inte likadant tillbaka. Hur ska jag ta upp detta med henne och tror ni att det hör ihop med hennes diagnos?

Medarbetare på kameleonter Ifokus.

Anmäl
2014-06-19 18:03 #1 av: Mysan_

Ja, sånt är vanligt i ADHD.


Anmäl
2014-06-20 20:55 #2 av: Barneveld

Precis sån är jag, och jag har ADHD.

Jag vet faktiskt inte hur du ska kunna ta upp det med henne, det beror lite på vad ni har för relation. Hade du sagt till mig så hade jag inte blivit stött för jag vet att jag håller på så. Jag försöker göra mitt bästa för att komma ihåg att lyssna på andra och jag försöker komma ihåg att lyssna aktivt. Det är en speciell teknik som jag inte kunde förut men som jag lärde mig förra hösten. Man ställer helt enkelt frågor om det som den andre just har sagt. På så sätt får man veta en massa intressanta saker om andra människor. Jag kände mig helt lyrisk när jag kom på hur man gjorde och jag till och med drömde på natten att jag hade fått nya öron, såna där spetsiga alvöron.

Så om du hade pratat med mig och jag hade avbrutit och börjat prata om mig själv och du hade sagt "Men hallå! Barneveld! Hörde du vad jag sa?" då hade jag blivit tacksam över att du påminde mig, eftersom jag har som mål att bli bättre på att lyssna.

Men jag vet inte hur din syster skulle ta det. Om hon är jättekänslig för kritik exempelvis och istället för att jobba för att ändra sig hellre vill förneka att hon gör som hon gör, eller alternativt mår dåligt över att hon är en så hopplös lyssnare, då måste du ju på något sätt gå psykologiskt tillväga. Och tänk om det är som med mig, att hon faktiskt inte har koll på hur man lyssnar aktivt på andra. 

På något sätt är det ändå bra om hon får veta. Det är bra att ha självkännedom. Men försök att inte döma. Kanske du ska säga det till henne mer som ett konstaternade och inte som en anklagelse.

Lycka till hur du än väljer att göra :)

Anmäl
2014-06-20 21:30 #3 av: [kerstinthemilklover]

#2 Haha, tack för ditt fina svar. Jag skrattade högt åt detaljen om alvöron.

Anmäl
2014-07-07 09:11 #4 av: [Glitterregn]

Tack för era svar. Min syster tål kritik ganska bra, otroligt mycket bättre än jag iallafall. Jag har sagt detta ibland till henne men det verkar inte hjälpa. Jag skulle ha påmint henne att ta med lite grejer när vi skulle åka bort, jag började att berätta vad hon sagt att hon skulle ta med men efter ca 10 sek började hon prata om tröjan hon precis hade sytt och hur kul det ska bli att byta skola. När vi kom fram och hon hade glömt några av grejerna jag skulle ha påmint henne om så sa jag att jag försökte påminna men hon avbröt mig bara. Vid dessa tillfällen skrattar hon bara och säger jaha, sedan är det liksom samma visa igen, det fastnar liksom inte.

Medarbetare på kameleonter Ifokus.

Anmäl
2014-07-10 22:29 #5 av: portera

#4 Kanske "minns" hon bättre av att skriva ner sådana saker som inte får missas. För visst är det så att hon inte minns det som hon aldrig tog in?

Anmäl
2014-07-12 15:12 #6 av: Myfairytale92

Låter som mig, jag har jättesvårt att lyssna och hänga med när man pratar .. Tro mig det är inte lätt att få höra gång på gång att man aldrig lyssnar trots att man försöker till 100% och ändå så går det inte :/

Men skriva ner det som sägs är skitbra idé så körde jag mkt när jag skulle komma ihåg saker i affäeren osv .

Anmäl
2014-07-13 09:57 #7 av: Barneveld

Ja att skriva ner det som är ordentligt viktigt och som jag måste komma ihåg funkar väldigt bra för mig också. Ibland kan jag helt missa vad någon sagt och sen blir personen arg och säger "Nu gjorde du ju så igen och jag har sagt så många gånger..." och jag tänker att "märkligt det är första gången jag hör dig säga det".

Och om någon ger mig långa instruktioner, som när jag jobbade på den där gården med kor och jag fick instruktioner om vad jag skulle göra under dagen. Det var ju hopplöst att komma ihåg. Och att veta vad som var viktigt var också svårt. Finns informationen nedskriven kan jag gå tillbaka, men helst behöver jag både skriven och muntlig information.

Anmäl
2014-07-24 17:06 #8 av: [Glitterregn]

Jag är likadan som er när det känner att komma ihåg saker, helt hopplöst. Jag kan förstå att det är jobbigt att hela tiden få höra stt man inte lyssnar när man försöker, men samtidigt så vet jag inte vad annat jag kan göra än att säga till henne när hon inte lyssnar på mig. Hon har blivit lite bättre på att lyssna nu men har fortfarande svårt med att vara tyst. Jag satt och pluggade igår till ett prov jag hade dagen efter och sa därför till henne att jag inte kan prata just nu för att jag måste plugga. 30 sekunder senare så sitter hon och pratar igen. Jag vet att hon har svårt med detta och orden liksom bara ramlar ur utan att hon kan hindra det, hon kan helt enkelt inte alltid vara tyst även om hon behöver. Ni med samma diagnos känner säkert igen detta, har ni några tips jag kan ge henne eller något hon kan tänka på för att lättare kunna sitta still och vara tyst? Hon tycker själv att detta är jobbigt att inte klara av och vi runt henne tycker att det blir lite för mycket ibland. Hon får så dålig aptit av sin medicin och vill därför inte ta den om hon inte måste.

Medarbetare på kameleonter Ifokus.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.