Skicka ett brev till dom om det, folk har en tendens till att ta till sig information i skrivet format bättre än verbalt.

Stå på dig- alla behöver inte gilla att "gå ut" på det sättet… Själv tvingade jag mig själv i många, många år… Jag fick min diagnos sent & nu hänvisar jag bara till den. Jag tycker det är lika vidrigt nu som då att -pga allt stök di beskriver här ovan- för att stå ut drack jag bara mer& mer för att trubba av & stänga bort allt stök. Det slutade alltid med att jag druckit för mycket & måste dåligt över det & undrade varför??? En lugn resturang med begränsat antal personer & en god middag med lite gott vin är vad jag kan rekommendera istället ☺️ Lycka till ❤️

Säg till dem att deras resonemang att du sviker och är tråkig är det samma som att tycka det om en rullstolsburen som inte vill följa med ut och springa i skogen.

#3 Varför dra upp funktionshinder i det hela?  Det har väl inget med det att göra. Jag tycker att man skall säga som det är istället. Att alla har olika intressen och att du (ts) inte gillar just nattklubbar.

#4 För att bokstavsdiagnoser är ett dolt funktionshinder?

# % Visst är bokstavsdiagnoser dolda funktionshinder, men att inte tycka om att gå ut och festa har inget direkt med funktionshinder att göra.  En del med AS/ADHD tycker om att gå ut på krogen, andra tycker inte om det. Och precis likadant med så kallade NTs (neurotypiska). En del gillar det, andra inte.

#6 Och en del rörelsehindrade gillar och kan springa i skogen, så vad är du ute efter? Att TS diagnos inte kan vara orsaken till att hon inte vill gå på uteställen?

# 7 Just precis. Min poäng var att TS ev. diagnoser inte behöver vara orsaken till att hon inte vill gå på krogen. Och att det därför kan vara onödigt att dra upp diagnoser för folk i onödan.

#8 Men det står ju det i TS. 

"När jag säger att jag inte klarar av såna miljöer tycker de att jag sviker och är tråkig."

Det står inget om att hon inte gillar osv, utan just att hon inte klarar av det.

Ja, grejen är just den att jag inte klarar av att gå ut på såna ställen. Jag har inte social fobi, men det blir för många intryck (syn, hörsel, känsel). Jag blir utmattad och får panikkänslor, vill mest därifrån. 

Jag har inte fått någon diagnos ännu, men min läkare vill utreda saken. Tänkte att det förmodligen finns många här som känner igen känslan, med tanke på att det är vanligt att vara känslig för intryck när man lider av någon NPF-problematik (därmed inte sagt att ALLA är det! Vännen jag nämnde ovan älskar att gå ut, "trots" att hon har ADHD).

Har märkt lite samma tendens hos min son (som HAR en diagnos). Han tycker inte om att gå på födelsedagskalas hos kompisar, för att det är så mycket folk och ljud och oorganiserat (barn som springer överallt). Det känns lite som samma sak.

Jag har lite samma problem angående att min kompis (som nämns ovan) ofta bjuder till fest hemma hos sig (och typ bjuder alla på sin facebook-lista). Jag tycker det är jättejobbigt med såna sammanhang.

 Jag "ställer upp" vid speciella tillfällen, som när hon fyllde 30, men rent generellt känner jag mig väldigt obekväm och trivs inte (på grund av folk man inte känner, fylla (folk beter sig konstigt) och hög ljudvolym). 

Jag tror hon blir sårad när jag inte vill komma på alla hennes fester, men det är ju inte som att jag inte vill träffa henne 🤔

Jag har ADHD, men älskar att gå ut på krogen och dansa. Gjort det varje helg nu ett tag, underbart. Känner mig aldrig så levande som på dansgolvet. Att bara få släppa loss och leva på riktigt.

Men jag har full förståelse för de som tycker att det blir jobbigt. Det vet jag flera som tycker utan att ha någon diagnos. Som tycker att alla intryck blir för mycket.

Så att det har med diagnosen att göra ställer jag mig tveksam till. Men det ör trist att inte omgivningen kan förstå hur jobbigt du tycker det är.

Jag har inga problem att gå ut om jag haft en lugn dag t.ex. ledigt och kunnat ta igen mig och tagit medicin samt går hem i hyffsad tid. Tar jag däremot inte medicin, har haft en arbetsdag/dag i skolan så blir jag jättetrött snabbt och det är undantagsfall det inte blir så och då krävs ingen nattklubb. Dricker jag alkohol upplever jag stor skillnad och håller mig pigg längre. För mig dövar alkohol rejält. Att gå ut utan att dricka innebär att jag får räkna med att jag kommer få gå hem tidigt. Detta är som sagt oavsett om jag går på pub eller nattklubb. Dansar jag och håller igång är det ofta lättare. Nu.minns jag inte lika bra hur det är för jag går sällan på nattklubbar numera utan jag föredrar att dansa par danser dvs. salsa, bachata osv. men förr var det så iaf. Jag är mycket on eller off men medicinen gör stor skillnad. Nu har jag mer jämn energi hela dagen men är det mycket att tänka på under en dag vilket jag ofta tycker att det är så är det så att jag blir trött av att vara ute. Är jag ute för länge än vad jag egentligen orkar kan jag bli illamående och må ganska kasst. Inte kul men vad ska man göra. Vill du inte gå på nattklubb är ju det upp till dig. Dina vänner vill ju att du ska följa med men förstår nog inte hur jobbigt det ä för dig och det är väl inte så konstigt:). Det enda du kan göra är att försöka förklara din situation och säga att du gärna träffas fast under andra omständigheter.

#12 Det kan visst ha med diagnosen att göra, jag kan själv knappt träffa mina närmaste familjemedlemmar pga av att jag inte har något filter som sorterar intrycken. Sedan är det såklart inte så för alla men vi har ju inte alla exakt samma symptom.

Ts, jättesvårt att förklara sånt här för andra men tycker att förslaget från #3 är bra att prova.

Jag förstår precis vad du menar och jag förstår att det är ett problem för dig. 

Jag var i ungdomen på krogen och nattklubbarna  6 dagar i veckan. 

Även om jag arbetade på en industri under dagarna så blev det som så att de olika krogarna brukade ringa mig och fråga om jag kunde komma dit under kvällen. 

Eftersom  jag brukade höja upp stämningen med min närvaro. 

Jag fick aldrig betalt för jag kom dit men man var generösa med drinkar och även med andra droger på sina ställen så det höll på att spåra ut fullständigt för mig under de åren. 

Då  märkte jag aldrig av min ljud känslighet o att jag kunde bli helt utmattad av en utekväll  jag var ung och orkade hur mycket som helst på den tiden. 

När jag skilde mig för ett antal år sedan så blev det en period med detta krogliv men märkte att jag blev så fruktansvärt slut i huvudet av allt ljud även om jag vissa gånger var helt nykter så kunde jag bli sängliggande och vara utslagen i 2 dagar efter en krogkväll eller en konsert. 

Bara att gå ut på en stads  festival där det är massor av ljud så efter 1 - 2 timmar märker jag hur slut i huvudet jag är även om det kan vara musik och artister som jag verkligen gillar så klarar jag det inte. 

Det har absolut inte med min sociala kompetens för den är det inget fel på. 

Så jag säger nej i dag och det har även lätt till ett rejält manfall av mina så kallade vänner för bara att konstatera var dessa krog besök och fester viktigare. 

Så var det inte heller några riktigt bra vänner o  Men visst känns det när man märker vilka som är ens vänner eller inte 

I dag krävs det mycket mycket starka själ om jag ska gå ut på krogen,konsert eller gå på en fest även om jag tycker det är skit kul så tar det alldeles för mycket. 

I somras var sonen här i stan och uppträdde på en av de stora krogarna och tillsammans med några av de stora kändisarna i branschen. 

Det är inte ofta vi hinner ses nu mer med hans schema o resor så det var  både omöjligt att säga nej och ville inte heller säga nej till detta. 

Detta var ett av dessa fåtal krogbesök jag gjort de senaste åren och jag drack bara pepsi denna kvällen  men det var fullsatt och ett jäkla sorl o tjoande jag var så slut och trött i huvudet. Jag tackade nej till efter festen artisterna hade även om en av mina stora idoler var med på efterfesten, 

Jag var så trött i huvudet så tårarna rann ner för kinderna när jag åkte hem,   

Inte blev det bättre när jag stötte på min unga granne med Aspberger  utanför denna krog och  som  precis blivit rånad av två ungdommar. 

Vid en julmiddag 6 månader tidigare  och gången innan jag var ute och roade mig 

så råkade jag  själv ut för ett rånförsök av två ungdomar men det tänker sig nog för innan de börjar vifta med en kniv o försöker råna en gammal gubbe igen. 

Jag stannade däremot inte kvar när polisen kom men jag  antar polisen  hjälpte dessa stackars barn till akuten för en omplåstring, 

Så det finns fler orsaker till att jag undviker ute kvällar på stan i dag,

Tyvärr är det för  vanligt förekommande i dag att vissa roar sig  hellre med  att slå folk på käften eller o vifta med knivar en att dansa och skratta.

Jag varken skrattade eller dansade eller  var speciellt road av att se dessa små ungar ligga o gny på marken tyvärr gick det inte att lösa med prat  denna gång.  

Så inte bara ljud jag blir trött av och att jag undviker att gå ut på stan i dag   

I helgen ska jag på en fest med några få  men nära vänner som finns kvar i dag. 

Men det är ett väldigt speciellt firande som jag absolut  inte vill missa  men jag kommer  få lida pin  och jag kommer få ta ledigt från jobbet på måndag för jag vet att min ork och koncentration kommer vara så dålig  i  flera dagar efter en sådan fest även om jag idag helt avstår från alkohol så kommer det inte vara någon idé att ens försöka att arbeta på måndag. 

Försök förklara vilket h-vete en sådan fest eller utekväll innebär men du får inse att alla kommer inte kunna förstå hur jobbigt det är. 

Skriva och  berätta  och skicka ett mail eller sms var en bra idé vissa har lättare att förstå en förklaring i text. 

Men ett tips länka till denna tråd så kan de även se att det inte bara är du som har ett h-vete med detta. 

Jag är en festprisse och  väldigt social och älskar hålligång men jag klarar inte  det och när jag känner att jag verkligen vill vara med så  kommer jag bli totalt utslagen i flera dagar efteråt. 

Lasse