Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

ADD & ADHD relaterat Olika former av autism Tourettes Syndrom Motorikstörning (DCD) Tvångssyndrom (OCD) Trotssyndrom (ODD) Ansiktsblindhet (Prosopagnosi) Dyslexi & Dyskalkyli NPF + Psykisk sjukdom Övriga NPF Kan jag ha en diagnos? Utredningar (Hur? Var? När? Varför?) Allmänt Presentationer & Nya medlemmar Hjälpmedel & Stödinsatser Läkemedel & Behandlingar Lagar och regler (LSS, SoL, m.fl.) Ekonomi Kost och matlagning Tips och goda råd Var vi bor (Tråd för landskap/stad) (IRL-vänner sökes) Vänner sökes Tester Bilder & Foton Litteratur Media Dagis / Skola / Jobb / Praktik Familjeliv Diskussioner om NPF Berättelser ur verkligheten Fetalt Alkoholsyndrom (FAS) Off topic - [OT] Dagbok Lekar / Kluringar Om sajten & Om iFokus
Allmänt

Auktoritära människor - nej, tack!

2014-10-19 09:27 #0 av: Skorpion76

Jag har aldrig i hela mitt liv skurit mig själv annat än av misstag. Jag skulle heller inte få för mig att göra det. Där tror jag att mitt skrivande har räddart mig många gånger. Om jag inte skrev så mycket som jag faktiskt gör tror jag att jag hade varit död idag. Självskaebeteende är ett växande problem bland unga tjejer och jag tyckler att det är skrämmande att ingen tar problematiken på allvar. De tjejer som skär sig är ofta dem som har antingen ADHD, ADD, någon form av autism eller en kombination av detta. De mår dåligt därför att de inte känner sig sedda, förstådda och uppmärksammade. Ingen tar dem på allvar och bemöter dem för vilka de är.

En sådan tillvaro kan egentligen knäcka vem som helst och därför förstår jag inte
varför man inte jobbar på att försöka uppmärksamma dem som heöa tiden hamnar utanför det sociala samspelet bara för att de inte klarar av att läsa av de sociala koderna. Det är ju inte på något sätt deras fel, men ändå är det ju de som får lida för att de inte verkar kunna bete sig normalt.

Självklart fattar jag att det måste finnas normer i ett samhälle för att det ska kunna fungera, men när det slår ut en grupp av människor som egentligen inget ont har gjort blir jag ställd och undrar ifall ett perfekt uppförande verkligen är så viktigt som en viss grupp av människor verkar tycka att det är. 

Självklart skulle även jag kunna uppföra mig om jag verkligen ansträngde mig, men de som kräver ett ordentligt uppförande av mig vet inte vilken kraftansträngning som faktiskt måste till för att jag över huvud taget ska klara av det.

Allting som tillhör mitt sätt att vara blir på en gång bannlyst och det klarar jag inte av att leva upp till någon längre stund. Om människor bara kräver att jag ska uppföra mig utan att först ha försökt lära känna mig och mitt handikapp får det vara. Istället tycker jag att de kan ha sitt fina kalas för sig själva utan att jag kommer dit.

Därmed inte sagt att mitt handikapp på något sätt legaliserar slarv och dåligt uppförande, men det är fullständigt meningslöst att kräva någonting av någon som faktiskt inte klarar av det. Istället för att bli arg för att jag inte kan uppföra mig bör man ta reda på orsaken och lära sig att försöka förstå min situation.

Jag tror i alla fall inte att det finns någon som med avsikt bryter emot några regler utan anledning. Den som tror att man gör det bara för att man tycker att det är roligt bör verkligen ta och tänka ett steg till, men jag har också lagt märke till att i riktigt auktoritära kretsar eller umgängen är det ju förbjudet att tänka efter. Man ska lyda order, rakt av.

Till en början går det bra, men undan för undan höjs ribban och det gör att hela situationen till slut blir ohållbar och det värsta är att de som blir allra mest lidande är dem som inte äger förmågan att klara av situationen. Den som är minst, svagast och har sämst chans att försvara sig är också den som man kuvar hårdast till underkastelse och det är en verklig skandal i mina ögon.

Självklart är det tacksamt att ge sig på den som inte kan försvara sig, men i stort sett alla män-niskor vet inners inne att det inte är tillåtet att göra så. Det får barnen lära sig från det att de är små och därför undrar jag vart den kunskapen tar vägen sedan. Sedan förstår jag inte hur en vuxen människa bara kan ha mage att kläcka ur sig en kommentar som:
- Jaha, nu ska vi se hur duktig hon är! Får vi se vad hon kan?

Det är ett mycket typiskt överklassigt sätt att uttrycka sig och jag gillar verkligen inte den attityden. Jag kan helt enkelt inte med den därför att jag tycker att den vuxna personen faktiskt borde ha tillräckligt med förstånd i sig för att begripa att det sårar den som får ta emot en sådan kommentar, men å andra sidan kanske det är just det som är meningen. Sådant vet man inte.

Nu tänker du säkert att ingen kan mena det avsiktligt, men varför skulle de inte kunna det? Jag har mött människor som redan från början hart bestämt sig för att ingen annan kunskap än deras egen är någonting att ha och dem som tycker att en person som är olik vad de är vana vid inte heller är accepterad just därför.

Det är ett resonemang som jag inte riktig kan begripa mig på eftersom vi alla är olika som människor och ingen är perfekt. Det vet vi innerst inne, men trots det går det auktoritära beteendet i många avseenden ut på att kräva att alla andra människor ska lyda och göra exakt som man säger. Den som vägrar ska bestraffas och sedan sitter man och klaga på alla de andra som är konstiga bara för att man inte kan begripa hur de kan ha mage att göra än si än så.

Det auktoritära beteendet går i många avseenden ut på att man själv tror sig vara perfekt och det värsta som skulle kunna hända är att någin utomstpende kommer och talar om att man minsann har fel i sak. Det får bara inte ske och faktum är att jag undrar om inte den som är väldigt auktoritär lider av någon sorts personlighetsstörning och att det är den som så att säga gör att det där speciella beteendet uppkommer. 


Den som är väldigt auktoritär tycker hela tiden en massa saker om det ena med det femte utan att egentligen ta reda på vad som är orsaken till att det har blivit just si eller så. Det kan låta hårt att säga det här, men så är det faktiskt. De auktoritära personerna har sig själva att skylla om det skulle visa sig att de inte blir omtyckta eftersom de väljer att klaga på sin omgivning hellre än att ta reda på or-saken till att det faktiskt har blivit så.

Ett beteende som man mycket väl kan ha synpunkter på uppstår inte bara utan vidare. Det finns alltid en orsak och om man inte jobbar med att försöka gå till botten med det som man tycker är ett problem i sammanhanget och ta reda på orsaken till det går det inte heller att lösa problemet. Det vet egentligen varenda människa eftersom det fungerar så med i stort sett allt. Det är sorgligt att behöva säga det, men så är det faktiskt och det har jag lyckats med att upptäcka tack vare jag ser rakt igenom det auktoritära beteendet.

Jag är väldigt analytisk. Jag erkänner det, men det är en egenskap som jag tror har kommit av just det här att jag har lärt mig att studera allting i min omgivning så mycket än andra gör. Det är någonting som startade redan när jag var så liten att jag satt på golvet och lekte. Istället för att krypa omkring och titta på allt möjligt satt jag stilla på samma fläck och studerade allt som jag kunde se därifrån jag satt. Sedan har jag mitt synfel som gör att jag alltid måste titta lite längre på allting för att hjärnan verkligen ska koppla ihop vad ögonen egentligen har fått syn på.

Det har gjort att jag tycker att det är betydligt mer spännande att lyssna på en auktoritär person i analytiskt syfte och ta reda på vad han eller hin egentligen menar med det som han eller hon har att säga. Vad säger kroppsspråket och vad har sättet personen säger det på för inverkan i vad han eller hon egentligen menar? Går det genom att lyssna på personen ifråga att räkna ut vad han eller hon egentligen är för en slags person?

De frågorna går att få svar på, men då krävs det att man samtidigt som man lyssnar på vad personen säger försöker att ta reda på vad han eller hon verkar vara för en slags person genom att studera in vad han eller hon har för kroppsspråk och på vilket sätt han eller hon säger olika saker. Det är egentligen väldigt intressant och det är särskilt häftigt att man kan avslöja auktoritära personer på just det sättet. 


De blir komplett utblottade och kan inte längre dölja någonting. De auktoritära människorna tycker om makten de får när de märker att någon lyder dem och därför är hårda förmaningar och strikta order ett perfekt sätt att dölja hur oerhört liten och svag man är innerst inne. Så längre andra människor lyder behö-ver ingen annan märka någon skillnad. Det är bara att göra som personen säger så behöver in-gen misstänka någonting och till en början lyder man, men hela tiden känns det så olustigt och fel.

Som du vet ska man inte behöva ställa upp på sådant som kränker en och om någon begär någonting av en som känns fel ska man säga nej. Det är allmänt känt, men tyvärr går det inte att säga nej till en auktoritär person eftersom ett nej alltid innebär ett misslyckande. Ordet nej finns inte i den auktoritära personens värld över huvud taget. Om man säger nej försöker han eller hon med allt ifrån övertalning till rena hot för att få en att ändra inställning, men då gäller det att kunna stå fast vid sitt beslut och inte ge efter oavsett hur mycket den andra personen än bönar och ber.

Om man säger nej vill den auktoritära personen alltid veta varför, men du är faktiskt inte skyldig att tala om det ifall du inte vill och i mina öron är det skrämmande att upptäcka att en vuxen person inte vet det. Därför gäller det att hitta på ett annat sätt att försöka luta personen så att han eller hon gör bort sig och avslöjar sig själv. Efter det bryts kontakten och vederbörande vill kanske inte ens kännas vid att ni har umgåtts över huvud taget. 


Personen ifråga kanske inte ens hälsar på dig och låtsas som om han eller hon inte ens ser dig, men det är så fruktansvärt fegt att bete sig på det sättet eftersom det där är en situation som definitivt avslöjar att personen ifråga att han eller hon inte har särskilt mycket vett i huvudet när det kommer till kritan. Dessutom kanske fler och fler personer börjar träda fram och tala om för dig att de också har råkat illa ut och på grund av det inte heller gillar personen ifråga. 

 Energy Pethead
Medarbetare: Synskadade, Funktionshindrade, Hjälpmedel

Sajtvärd för Nostalgi, Autism, Lekar
http://klotterplanket1.egetforum.se/

Anmäl
2014-10-20 07:21 #1 av: Skorpion76

Ett annat mycket starkt kännetecken är att en auktoritär person inte kan ge beröm som kommer från hjärtat. De kan visserligen säga att du har varit duktig om du gjorde som du blev till-sagd, men det är väldigt viktigt att komma ihåg att det är endast då du får höra det och när personen säger det låter det väldigt stelt, korrekt och platt. Det finns ingen som helst känsla i berömmet och det är ingenting som känns att det värmer. Därför är det väldigt svårt att ta till sig ett sådant beröm. Åtminstone har jag svårt för att göra det och det skäms jag inte för att säga.

Om någon är riktigt auktoriär och dessutom har en god övertalningsförmåga riskerar personen att lura andra människor att tro på allting som de säger. Ingen vågar säga ifrån därför att de är rädda för att hamna i skottlinjen och de vet att den auktoritära personen kan bli livsfarlig om denne inte får som han eller hon vill. Därför låter man sig dras med i någonting som man egentligen inte gillar bara för att man inte törs sätta ner foten och verkligen säga ifrån på allvar.  

 Energy Pethead
Medarbetare: Synskadade, Funktionshindrade, Hjälpmedel

Sajtvärd för Nostalgi, Autism, Lekar
http://klotterplanket1.egetforum.se/

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.