Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

ADD & ADHD relaterat Olika former av autism Tourettes Syndrom Motorikstörning (DCD) Tvångssyndrom (OCD) Trotssyndrom (ODD) Ansiktsblindhet (Prosopagnosi) Dyslexi & Dyskalkyli NPF + Psykisk sjukdom Övriga NPF Kan jag ha en diagnos? Utredningar (Hur? Var? När? Varför?) Allmänt Presentationer & Nya medlemmar Hjälpmedel & Stödinsatser Läkemedel & Behandlingar Lagar och regler (LSS, SoL, m.fl.) Ekonomi Kost och matlagning Tips och goda råd Var vi bor (Tråd för landskap/stad) (IRL-vänner sökes) Vänner sökes Tester Bilder & Foton Litteratur Media Dagis / Skola / Jobb / Praktik Familjeliv Diskussioner om NPF Berättelser ur verkligheten Fetalt Alkoholsyndrom (FAS) Off topic - [OT] Dagbok Lekar / Kluringar Om sajten & Om iFokus
ADD & ADHD relaterat

Att känna sig utanför

2015-04-04 18:00 #0 av: Tintin82

Är i Blekinge och hälsar på släkten nu när det är påsk jag har ADD/As och jag känner ibland att jag inte hör hemma här ...vet att det kan göra med min diagnos men det känns som om jag inte har något att prata med dom om för här är det mycket sport som diskuteras och ibland känns det som dom pratar ovanför mig... Jag kan känna mig utanför i min egen familj och det känns jättehemskt är det några med min diagnos som kan känna samma sak??

Anmäl
2015-04-05 06:51 #1 av: Skorpion76

#1 Jag känner igen mig i det du skriver och det är verkligen fruktansvärt. 

 Energy Pethead
Medarbetare: Synskadade, Funktionshindrade, Hjälpmedel

Sajtvärd för Nostalgi, Autism, Lekar
http://klotterplanket1.egetforum.se/

Anmäl
2015-04-05 07:26 #2 av: Stressfia

Så känner jag rent allmänt... Det är extremt få människor som befinner sig på "min" intelligensnivå. Och då är jag normalintilligent enligt iq-tester. (Ligger strax över medel) Jag sjunker oftast ner till en nivå där man är lika... Om du förstår vad jag menar. Folk i allmänhet pratar om så ytliga saker, i gråskalor/ alt 4 färger. Medans jag tenderar till att tänka i regnbågens alla färger. Väldigt ensamt i min/vår värld, känns som man befinner sig på en transportsträcka i väntan på att komma fram till den där härliga coola roliga skidbacken.

Never alone, always alone!

Anmäl
2015-04-08 08:54 #3 av: Lakeside

Ja, ofta. Men jag har lärt mig acceptera att det är så och kommer alltid vara så. Jag försöker jobba med ensamhets känslorna och leva med dem i stället. Innan jag fick min diagnos funderade jag mycket på varför jag känner så och varför jag tänker så mycket, nu vet jag :). Ensamhets känslor är såklart inte kul men jag upplever dem som mindre jobbiga om jag kan acceptera dem för de går ju över.

Anmäl
2015-04-08 15:49 #4 av: SaraU

jag känner också igen mig. jag känner mig dels yngre än vad jag är (27) och det känns som att antingen förstår inte jag dem runt omkring eller så förstår inte dem mig. men jag har lärt mig att göra saker med mig själv istället för med andra. göra så att jag själv blir glad och nöjd

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.