Annons:
Etikettadhd-add
Läst 2897 ggr
AbimoPectore89
2015-10-16 10:52

Misstänker ADD, mycket problematiskt!!

Hej, Jag misstänker att jag har ADD (eller ADHD utan utåtagerande hyperaktivitet). Orkar inte dra den långa versen nu, men det som gör det väldigt problematiskt är att jag arbetar som stöd för personer inom NPF (främst Asperger men med ADHD/ADD som "tillägg").. Jag förstår på något vis att jag kan behöva diagnosen för mitt eget välmåendes skull. Men, jag vet att jag är grym på det jag gör i min yrkesroll (ursäkta det "osvenska") och är LIVRÄDD för att inte tas på allvar i min profession om jag får diagnos… Nån som har erfarenhet av detta? Hur har ni gjort? Vad tänker ni? Hur ska jag tänka? För ärligt talat… Vem kan ta mig på allvar med att stötta och hjälpa personer med struktur och rutiner när jag själv har NPF? :(

Annons:
Anonym
Anonym
2015-10-16 11:00
#1

För min del säger jag inget om det. När jag fick min diagnos så förändrades vårdens sätt att se på mig från att vara en kompetent person till att vara en som inte klarade av att borsta sina tänder ens.

LitenEstelle
2015-10-16 11:03
#2

Bara undrar ifall ditt jobb har något att göra med att du skulle ha en diagnos? Det behöver väl inte de få reda på? 

Min sambo har jobbat inom LSS och han har ADD, ingen har någonsin frågat eller misstänkt något. Jag har jobbat inom äldrevården med depression och det var ingen som visste något eller ställde några frågor. 

Ifall du känner att du kan och att din diagnos inte går ut över arbetet så platsar du precis lika bra som dina kollegor! För mig och min sambo tyckte vi tvärt om att våra diagnoser gav oss större förståelse för våra brukare och gjorde att vi kunde hjälpa dem bättre. 

Lycka till!

(e.s.) 

Niklas
2015-10-16 11:04
#3

Jag vet flera som har diagnoser och som arbetar med barn som också har diagnoserna. En driver till och med en skola. Så visst kan det gå bra. Jag tror mer att det beror på personen än diagnosen, precis som med alla andra.


Vänliga hälsningar, Niklas
Är du intresserad av runstenar och runristningar?

thenameless
2015-10-16 11:16
#4

Du kan ju också ha drabbats av lätt hypokondri eftersom du arbetar med dessa diagnoser hela dagarna? Det är lätt att identifiera sig med de man jobbar med på olika vis

All that is left are memories, and the pieces of a shattered existence….

AbimoPectore89
2015-10-16 11:34
#5

Jag har väl mer eller mindre alltid skojat om att jag säkert har nån form av diagnos (åtminstone i vuxen ålder) och framförallt känt mig annorlunda - oftast på ett mycket positivt vis! Jag har ju som sagt ej diagnos (än) och har heller aldrig låtit mina "svårigheter" gå ut över jobbet - det är snarare en tillgång i mitt yrkesutövande. Men det är nog mer en blandning av min person och ev diagnos. Det är klart.. En arbetsgivare kan ju aldrig få reda på att jag har en ev diagnos om jag inte själv påtalar detta. Sedan är det också så att jag har inte den vardagliga problematik som mina brukare har, t.ex med arbete, städning, tvätt eller kognitiva svårigheter. Jag har dock svårt att stänga av hjärnan, har ett fruktansvärt stressmonster inuti som ibland ger mig nästan ångestsymtom, eller som nu - sambon spelar musik och vill ha feedback (han jobbar i musikbranchen) men jag har en "dålig" dag vad gäller fokus och tankarna spretar åt alla håll, så jag får nästan psykbryt för att jag inte kan filtrera intryck, eller bara lyssna lite, det är bara som ett enda oljud alltihop. Men igår hade det kunnat gå jättebra att sitta o lyssna och mixtra. Och där tappade jag tråden.. Jag arbetar med vuxna som har AS, i deras hem. Att ordna med struktur, rutiner, tänka utanför boxen, kartlägga och vara uppfinningsrik utifrån individen är mina starkaste sidor. Som sagt, problematiken är inte i mitt arbete egentligen, inte heller i min fysiska vardag med åtaganden - mer än att jag glömmer bort inplanerade saker (privat) och blir lätt stressad. Problem på arbeten är iofs att jag hela tiden vill utvecklas, komma vidare, söka mer kunskap, erfarenhet och knyta kontakter - jag vill starta eget i framtiden. Men - jag tröttnar lätt när det blir slentrian. Det är dock så att jag i mitt arbete alltid gör mitt yttersta och utöver det som förväntas av mig, däremot har jag alltid haft svårt att slutföra saker i skolan. Guuud, känner att jag är precis överallt med tankar och känslor idag. Kan vara för att det bara häromdagen gick upp för mig att det nog är så att jag har diagnos, och vet inte hur jag ska förhålla mig till det (fick reda på att min mamma misstänkt ADHD nästan hela mitt liv pga dagdrömmar, tankar, känslor, osv). Vad är fördelen med att få diagnos?

Niklas
2015-10-16 12:04
#6

#5: En fördel är bekräftelse. Du får en sorts manual där dina svårigheter och styrkor står. Det kan göra att du slappnar av lite i förhållande till dig själv. Du kanske inte ska pressa dig att göra saker som stressar dig eller som kräver maximal ansträngning även om andra klarar av dem. Vi gjorde en undersökning nyligen på sajten. Det visade sig att samtliga var nöjda med att ha gjort sina utredningar.


Vänliga hälsningar, Niklas
Är du intresserad av runstenar och runristningar?

Annons:
Upp till toppen
Annons: