Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

ADD & ADHD relaterat Olika former av autism Tourettes Syndrom Motorikstörning (DCD) Tvångssyndrom (OCD) Trotssyndrom (ODD) Ansiktsblindhet (Prosopagnosi) Dyslexi & Dyskalkyli NPF + Psykisk sjukdom Övriga NPF Kan jag ha en diagnos? Utredningar (Hur? Var? När? Varför?) Allmänt Presentationer & Nya medlemmar Hjälpmedel & Stödinsatser Läkemedel & Behandlingar Lagar och regler (LSS, SoL, m.fl.) Ekonomi Kost och matlagning Tips och goda råd Var vi bor (Tråd för landskap/stad) (IRL-vänner sökes) Vänner sökes Tester Bilder & Foton Litteratur Media Dagis / Skola / Jobb / Praktik Familjeliv Diskussioner om NPF Berättelser ur verkligheten Fetalt Alkoholsyndrom (FAS) Off topic - [OT] Dagbok Lekar / Kluringar Om sajten & Om iFokus
Allmänt

Ensam eller fler?

2015-11-19 20:50 #0 av: Sara Jansson

Hej folket!

Jag har nyligen hittat denna sida.
Jag lever själv med åtminstone en relativt nyligen konstaterad diagnos (ADD) och en möjligtvis andra ( Aspbergers ) som just nu är under utredning.
Jag ser många bra inlägg, diskussioner och dyl här.
Jag har nyss startat en blogg. Ingen vanlig blogg som ligger ute på alla sidor så alla kan läsa. En blogg bara för mig själv. Jag är förvirrad och bara behöver skriva av mig.
Som sagt var min plan aldrig att publicera denna blogg på någon offentlig hemsida men nu när jag hittat denna sida så göra jag det ändå.

Jag tänker att det finns fler som jag, som är förvirrade , inte är "som alla andra" , inte fattar andra och dylikt.
Om ni vill, läs gärna min blogg, bara fåtal inlägg än så länge.
Jag tänker att någon som läser kan få ut samma sak som mig av det, ett stöd, tips och råd från folk som känner igen sig, bara någon eller några som kan diskutera saker, stötta, komma med feedback, åsikter eller vad som helst om allt.

Om ni har lust så kika på bloggen:
insidemybrains.blogg.se

Ta hand om er!
/S

Anmäl
2015-11-19 21:21 #1 av: Stallmima

Men gud vad jag känner igen mig i din text. Listor, listor och åter listor på mycket. Och mycket i pedantheten. Sitter och väntar själv på en utredning som skulle ha ordnats till i våras men inget har hänt  Ledsen

Anmäl
2015-11-19 22:36 #2 av: Ananse

Jag hoppas på att börja pröva mediciner typ i början av nästa år. Jag har funderat mycket över just den där grejen, om jag kommer att bli mer autistisk om impulsiviteten dämpas och jag får lättare att koncentrera mig.

Anmäl
2015-11-21 14:40 #3 av: Sara Jansson

@stallmima
Ja listor är det bästa som finns, och nödvändiga för min överlevnad haha.
Hoppas du kan få komma igång m utredning snart då!
Har du fått förklaring till varför det dröjer då? 😮

Anmäl
2015-11-21 14:47 #4 av: Sara Jansson

@ananse

Hoppas det kommer gå bra för dig!
Vet du något om vilken medicin som är tänkt?
Jag är ingen läkare eller liknande, kan bara säga hur det varit för mig.
Absolut så har medicinen dämpat ADDn och i mitt fall medfört att jag har ännu svårare att få saker gjorda.
Men om man kollar på det den faktiskt hjälpt mig med så är det ju bra saker också.
Kan fokusera på en sak i taget , springer inte runt planlöst i cirklar osv.
Sen beror det väl också på hur stark ens autistiska diagnos eller drag är också.
Man får nog bara se fördelar med båda alternativen och om det inte känns värt att äta medicinerna för ADD /adhd och man känner att man klarar sig utan så får man nog bara försöka lära sig hantera det. Samma sak om man ändå äter medicinerna och då får deala med andra sidan.
Men jag vet , inget av alternativen känns skitlockande ibland osv. :/

Anmäl
2015-11-21 22:54 #5 av: Ananse

Metylfenidat är ju förstahandsval i Sverige, så jag antar att jag kommer att behöva testa den innan nåt annat kan komma på tal. Jag har annars läst på väldigt mycket och misstänker att amfetamin skulle passa mig bättre.

Mitt absolut sörsta problem gäller dom exekutiva funktionerna - att få saker gjort, men jag befarar att den biten kan vara svår att behandla. I andra hand handlar det om att jag behöver få bättre koll på tillvaron och där kanske medicinering kan hjälpa. Som det nu är går det åt så mycket energi till att hänga med i det vardagliga på arbetsplatsen att det inte blir över till nåt annat. Och då är det ändå bara nätt och jämt jag håller näsan över vattenytan och jag måste ständigt fråga arbetskamrater om saker som dom flesta lär sig efter några månader.

Den här autistiska sidan jag har är inget som egentligen besvärar mig, den ser jag mest som nåt positivt. Däremot vet jag inte hur jag skulle bli om den blev mer framträdande. Om impulsiviteten skulle minska kanske jag skulle bli mer socialt osäker vilket skulle kunna skapa problem.

Anmäl
2015-11-22 13:09 #6 av: Sara Jansson

Ja, jag fick ju Concerta först, funkade skit för mig, och nu elvanse som är mycket bättre.
Men är det ADHD som är din diagnos?
Det du nämner men att få saker gjorda är ett av mina större problem nu efter jag fått medicinen. Jag har alltid varit bra på att planera, samla in info osv men där tar det stopp nu. Jag kan sitta med allt jag behöver men får inte sista detaljen gjord. Det fick jag dock innan medicinen, det var som att min AD(H)D gjorde mig så rastlös och oförmögen till att sitta still att saker iaf blev gjorda. 

Men då var det ju ofta 7 saker samtidigt, det tär på kroppen, hjärnan och allt annat så även fast den delen är dämpad för mig nu så föredrar jag att få mindre gjort än att springa runt som en yr höna och inte komma ihåg vad jag ska göra på alla projekt. Men det är ju så jag upplever det.
Jag har dock hittat mitt sätt att få lite mer saker gjorda nu. Jag skriver ju en miljon listor på allt i veckan typ. Jag har nu hittat en app som passar mig perfekt.
Har alla listor i olika kategorier och mappar. Jag har märkt att om jag skriver upp ALLT i listor så har jag lättare att få dem gjorda, då kan jag liksom "kryssa av" dem sen.
Skriver verkligen upp allt, som typ diska, städa, byt om, sortera tvätt osv.
Kan ju verka som enkla saker för många men jag får dom bara inte gjorda utan dessa listor.

Anmäl
2015-11-22 16:40 #7 av: Ananse

ADHD är min enda diagnos, ja.

Anmäl
2015-11-22 22:03 #8 av: Stallmima

#3  Har inte hört ett pip från utredare, ska försöka ringa imorgon. Inget brev och inget telefonsamtal, känns som "de"  bara försvann och lät allt rinna ut i sanden  Ledsen 

Anmäl
2015-11-22 23:58 #9 av: Tourette_Mannen

#8 Ja psykiatrin verkar ha en förmåga att "glömma" bort sina patienter ibland. Skandal att man ska behöva ringa och påminna dom tycker jag.

Anmäl
2015-11-23 09:37 #10 av: Ananse

Och så är det köer. Samhället tycker inte att psykiatrin behövs så mycket, så dom kan klara sig på jour-bemanning.

Jag blev diagnosticerad i slutet av september, men först i början av nästa år kan jag alltså hoppas på att få träffa läkare för insättning av medicin. Jag skulle egentligen 'bara' behövt vänta till slutet av november, men läkarn var sjuk vid nåt av sina sällsynta tillfällen - det räckte tydligen för att förskjuta hela grejen två månader till.

Anmäl
2015-11-23 18:53 #11 av: Sara Jansson

exakt så är det, så tragiskt.Människor som ofta redan mår dåligt, är förvirrade och vet inte vart man ska ta vägen blir fösta in i nå hörn.

Det var samma sak för mig. Innan utredningen ens kom igång tog ju sjukt lång tid.
Till sist så avslutade jag varenda möte med läkare eller psykolog med att sitta och storgråta, förbanna dem och skrika på alla eller bara resa mig och storma ut därifrån.
I mitt fall så hjälpte det och det började gå lite snabbare.
MEN man ska inte behöva bete sig så! Och det var ju inte som att jag bara agerade ut sådär för skojs skull, jag mådde verkligen skit och visade exakt de känslor jag kände.
Tragiskt är ordet :(

Anmäl
2015-11-23 19:28 #12 av: Stallmima

#11 Tänkte på att dessa saker uppmärksammas så mycket i media i vissa program men det blir ingen bättring. Vad f-n ska man göra när vissa tex häver ut sig  "Det är bara gilla läget!!!"

Anmäl
2015-11-23 21:33 #13 av: Sara Jansson

ja det har ju talats rätt mycket i media om dessa sker på senaste. Hörde för någon dag sen att försäkringskassan ska eller vill (lyssna med halv öra) stärka kraven för de som är sjukskrivana och att psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska diagnoser är det som ökar mest i landet.
Mycket av detta kommer nog från stress. Vi lever i ett sjukt stressigt samhälle.

För skoj skull gick jag in på försäkrngskassans hemsida och rotade rutn lite. HIttade info om aktivitetsbegränsning. För människor med diagnoser både inom ADD/ADHD men även det autistiska spektrumet är just arbetslivet en svår del och många med diagnoser har svårigheter med att kunna arbeta heltid.

Jag hittade denna text 
"För att kunna göra en försäkringsmedicinsk analys är det nödvändigt att tydligt skilja patientens rapporterade besvär från vad som kan observeras i samband med medicinska undersökningen och utredningar"

Är det bara jag som uppfattar detta som mer eller mindre: Man kan inte va säker på att patienten talar sanning så man måste få grönt ljus från läkare/psykologer mm för att kunna gå vidare." ?!

Men ärligt, svårigheten med psykiska funktionsnedsättningar är väl för fan att man inte kan förklara till 100% allt man känner och hur ens hjärna funkar?! Eller tänker jag fel här? Ska jag som patient då vara helt beroende av vad min läkares utlåtande blir??
O vi vet ju alla hur sjukvården och psykiatrin behandlar många av oss med dessa problem!

Anmäl
2015-11-24 20:00 #14 av: fridelfina

Hej Sara!

Tänkte fråga vad det var för app du hittat för att hålla reda på dina listor?

Tänker att jag har en familjemedlem som skulle vara hjälpt av liknande, och kanske även jag själv fast jag inte har diagnos (men gillar också att ha listor)... Tummen upp

   
Anmäl
2015-11-24 20:07 #15 av: Sara Jansson

@ Fridelfina

Jag har haft en utdragen investigation när det kommer till appar haha.
Finns ju en hel uppsjö men sen beror det ju också på vad man vill kunna göra i appen.
I mitt fall vill jag kunna skriva listor på ALLT,
Jag använder appen Wunderlist och den är helt perfekt för mig.

Jag kan göra alla listor och sedan skapa olika mappar för olika listor beroende på vad de handlar om.
Tex har jag mappar som " Privat", "Hemmet" "Diverse sull" (ja , jag har döpt den till det haha). O sen under varje mapp typ 7000 olika listor :)

Den funkar jättebra för mig och jag skulle inte överleva utan den!
Om din familjemedlem söker samma funktion som jag gjorde så är denna app starkt rekommenderad från mig!

Anmäl
2015-11-24 20:17 #16 av: fridelfina

Jag har också tittat lite tidigare, men det har varit så många att jag bara skakat på huvudet så ett tips som ditt är guld värt! Tusen tack!

Ska kolla på den och hoppas den funkar på android, vi har inte iphone i familjen...

   
Anmäl
2015-11-24 20:42 #17 av: fridelfina

Nu har lag laddat ned och den verkar enkel. Testar lite själv innan jag introducerar till familjemedlemmen!

   
Anmäl
2015-11-26 22:03 #18 av: Sara Jansson

Bra att du hittade den, hoppas den funkar som du vill :)
Jag älskar den. Senast idg var den min livlina på mig storhandling på City Gross :D

Anmäl
2015-12-02 20:14 #19 av: Leviatan

Jag har nu på senare tid blivit så less, så jag gav dem en ordentlig utskällning när de hade bestämt saker bakom ryggen på mig och försökt lura mig att jag gått med på saker. Efter det har jag fått upprepa ALLT flera gånger, tills de får det rätt. Viktiga frågar som de tjatat om skriver de inte upp svaren på, så jag upprepar tills jag ser att de skrivs upp. De upprepar "de här är för din skull" för att därefter försöka lura in en i nåt skräckscenario. De hoppar gärna mellan samtalsämnen fort för att förvirra, men jag slutar svara så fort de börjar med det. Sätt gränser, var tydlig, få dem att förstå innan ni går vidare i samtalet. 

 Mina besök där känns mer som förhandlingar med livet som insats. Ger man med sig en millimeter så är det kört. Jag går numera aldrig med på någonting utan att kräva information och raka svar från deras sida, annars vet man inte vad man dras in i. Mer politik än sjukvård är det iallafall. 

De har nu gått 4 veckor, sakta men säkert så har vi kommit längre på dessa 4 veckor än på 4½ år. Stå upp för dig själv, bli förbannad om de behövs, men var ärlig och se till att lösningar funkar för DIG. 

Jag vet inte riktigt vad som hände, detta skulle vara ett svar på #13, men de blev såhär.  Känns väldigt bra att få skriva av sig däremot! Vinkar

Anmäl
2015-12-02 21:13 #20 av: Sara Jansson

@Leviatan

Fan va bra att du sagt ifrån!
Jag var i samma sist som du ett tag, ett himla segande, antaganden hit och dit, nya tabletter för diverse saker (som jag inte ens led av) varje vecka typ osv osv. Fick också utbrott till sist, det verkar gjort susen för då gick processen åt rätt håll.

Men oerhört bedrövligt att man ska behöva komma till den gränsen :/
Jag kände precis som du skrev, att det är med livet som insats man träffar läkarna/psykologerna mm.
Som att det är MITT liv dom leker med, förhalar och trasslar till ännu mer.
Och det finns många människor som inte kommer till den punkten, kanske inte orkar eller har någon energi kvar till att stå upp och säga ifrån.
DET är sjukt tragiskt att de människorna ska behöva lida ännu mer än vad de redan gjort och gör :(

TAck för att du också delade med dig och berättade om dina upplevelser!

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.