Ja fyfan vad jag känner igen mig. Hade jag några som helst tips lovar jag att du skulle få dom till vänskapspris. Som du säger fungerar det i regel bäst med enkla sysslor som man kan göra utan att tänka. Tankarna vandrar iväg och om det är nåt som kräver uppmärksamhet gör man lätt misstag. Ibland vet jag att arbetsgivare kan göra individanpassningar, men det får nog lätt motsatt effekt. För en sån här rastlös hjärna blir understimulerad och utråkad - och än mer utmattad. Mer stimulerande sysslor å andra sidan brukar innebära mer ansvar av just den sorten vi inte kan hantera. Jag hamnar ofta där, lägger beslag på vissa enkla tråkiga sysslor som jag vet att jag klarar. Tyvärr känner jag att jag egentligen behöver mycket mer utmaningar - men rätt sorts utmaningar. Jag vet att jag skulle kunna bidra med så mycket mer men befattningarna är klart definierade. Vill man mer får man utbilda sig och stiga i graderna helt enkelt. Ja eller hur…

#2 ja det känns helt hopplöst just nu. 

Just nu får jag typ skrubba golv med diskborstar istället för att jobba ute i butiken med kunderna. Tycker det är sådär lagom tråkigt och tar gärna mer än en paus. Tycker det är roligare att stå i kassan eller sortera/pricka av tidningar i tidningsstället eller pricka av alla post som kommit in till vår postutlämning. Men de arbetsuppgifterna tar ca 10 min för mig att göra klart. Och ibland har chefen hunnit göra det innan jag kommit till jobbet. 

Och utbilda mig? Antingen kostar det jättemycket pengar eller så är det för långa utbildningar, eller utbildningar som är på distans, eller på heltid, eller för långt bort och bla bla. 

Känner inte att jag vill ta ett lån och sen sitta där med en examen och en skuld men fortfarande arbetslös. Eftersom en utbildning i sig inte kan garantera jobb och hur vet man att man klarar av att jobba som det som man utbildat sig till?

Eller om man ens klarar av att fullfölja en utbildning… Jag skulle aldrig fixa det.

Har ni några starka intressen? Något ni brinner för? Finns det några karriärvägar där? Jag ser på hur ni skriver här att ni båda är väldigt verbala i skrift till exempel. Har ni berättat för era arbetsgivare om era diagnoser eller svårigheter?

#4 Jag älskar djur. Men hur många andra gör inte det? För att ens komma in på en djurutbildning krävs en hel del avklarade gymnasiekurser som kemi, fysik, matte osv.  Det känns helt omöjligt att ens komma in på en djurutbildning. Tyvärr. Dessutom ska man ha jättehöga betyg. 

Annars älskar jag fotografering, men hur många hobby-fotografer finns det inte där ute som är duktiga och tar mindre betalt och konkurerar ut alla proffsfotografer? 

Nej, jag har inte berättat. Fast på en praktikplats gjorde jag det men då kände jag mig helt dum i huvudet när jag fick special-behandling.

#5: När det gäller exempelvis fotografering är priset inte allt. Resultatet är viktigast för de flesta. Om du dessutom är glad och trevlig att ha att göra med räcker det långt. Beträffande att berätta för arbetsgivare: Det är nog till stor hjälp om du berättar vilken typ av specialbehandling du behöver så att de inte behöver gissa och hjälper dig med fel saker.

Sådär, då var det problemet löst då!

#5 Sådär blir det nog ofta om man är öppen med såna saker. Som jag sa tidigare, man blir satt på enkla idiotsysslor för att det är det enda man antas klara av. Man hamnar ofta i det läget även om man inte går ut öppet, eftersom man verkar vara lite slö i huvudet, inte begriper instruktioner och dessutom misslyckas med enkla sysslor. 'Ta den här tandborsten och gör rent fasaden'.  Får folk dessutom en diagnosbeteckning kommer dom att börja tillskriva en en massa egenskaper, svårigheter och beteendestörningar - var och en utifrån sina personliga uppfattningar om det som diagnosen betecknar. Och eftersom folk utgår från att man har svåra problem med hyperaktivitet antar dom också att man hela tiden måste ha nåt att plocka med.

Som sagt är det en svår fråga. För att komma till sin rätt skulle man behöva jobba med nåt man verkligen brinner för - och dessutom få diktera sina egna arbetsvillkor. Gärna kunna ta ett friår så snart engagemanget tryter lite. Det är väl därför dom av oss som lyckas ofta återfinns inom fria yrken typ rockmusiker. Ingen kräver att man ska ha Körkort, ingen kräver att man ska vara nykter på förmiddagen, ingen kräver att man ska lägga sig eller gå upp tidigt, ingen kräver att man ska göra nåt tråkigt… Man bara går in och gör sin grej och blir lyft till skyarna. Men hur många blir rockstjärnor? Hur många Johnny Cash sitter på parkbänkar och självmedicinerar runtom i världen?

#8 precis! 

Jag har världens enklaste arbetssysslor men verkar inte klara av att utföra dem korrekt överhuvudtaget. Jag har också alltid en massa följdfrågor. För mig är det inte bara att ta en tandborste och göra rent fasaden. Jag behöver veta hur, vad, varför, när, hur länge, när får jag ta paus, vart ska jag börja och bla bla bla. 

Och eftersom jag verkar helt dum i huvudet när jag ställer sådana frågor så brukar jag försöka tänka ut själv. Men då tar det ju en stund innan jag vågar sätta igång. Och oftast när jag sätter igång självmant så kommer alltid någon efter en stund och  säger att jag inte behöver göra så noga, eller att jag ska skrubba horisontellt i stället för vertikalt för det är enklare osv. Då känner jag mig så jäkla misslyckad och tappar motivationen direkt istället. 

Blaaargh, Varenda jäkla gång jag ska utföra en syssla på jobb eller praktik så blir det fel. 

Jag frågade min chef om jag fick göra stödlappar så jag kunde kolla på dem när det blev stressigt. Lappar att sätta upp i köket om hur många gram kebab ska vara i en kebabtallrik osv. Och hur mycket alla grönsaker kostar per kilo så jag slipper fråga varenda gång en kund ska köpa tomater. Absolut sa han. Jag satte mig och gjorde lappar och så kommer chef nummer två och säger åt mig att slänga dem för att jag har annat att göra och att jag inte kommer behöva lapparna om ett tag när jag lärt mig allt. 

Suck. Vågade inte tjafsa emot och slängde alla lappar. Och nu 3 månader senare kan jag fortfarande inte alla kilopriser eller priserna och ingredienserna på varenda pizza som vi har. Suck….

Där jag är märker jag att det är vikarier som efter bara ett halvår har bättre koll än jag på rutiner och var saker finns.

Känner och lider MED dig TS!!

Jag har provat alla tänkbara varianter och hur jag än gör leder det till ännu ett misslyckande.

#4 Jag har det och kämpade mig igenom 3 års universitetsstudier för att bli sjuksköterska. Tyvärr fungerar varken arbetsmiljölagen eller diskrimineringslagen som tänkt och även Försäkringskassan vill att jag ska jobba med något annat.

Jag sökte mitt förra jobb med fullkomlig  öppenhet om svårigheter, styrkor och behov av anpassning. Den dåvarande chefen var BRA och det funkade i två år.

Sedan fick jag ny chef och då var det kört ändå!

Många arbetsgivare kommer att "sålla bort" oss som inte kan prestera som andra; ofta tycker de att anpassningar för individen är "orätt visa" mot alla andra och om man ändå får dem kan man lita på att människor bakom ens rygg säger:

"Jags- en diagnos så får man allt man vill!!" eller "Vad då? VI DÅ har int vi också rätt till en bra arbetsmiljö??"……………….

#11: Rättvisa är att alla får det de behöver, inte att de får samma saker som alla andra.

Hej! Sorry för ett Skitlångt svar! Läkemedel: Jag har själv ADHD och hade tidigare Concerta, vilket inte funkade för mig. Har idag Medikinet och mår mycket bättre. Har även SSRI & Lamotrigin (stämningsstabiliserande) och känner mig nu, efter många års svårigheter av olika slag, mer som mig själv än någonsin tidigare. Har alltid haft liknande svårigheter som de du beskriver, men har bättre koncentrationsförmåga, etc, men framförallt ingen ångest, vilket känns helt obeskrivligt. Med detta vill jag egentligen bara säga att det nästan alltid tar lång tid innan man får rätt medicin i rätt dos innan det funkar. Alla reagerar olika. Vidare tillhör jag det "läger" som anser att man inte ska vara rädd för mediciner för psykiska/psykiatriska tillstånd (annat än de beroendeframkallande). Fysiska tillstånd som diabetes eller hjärtsjukdomar ifrågasätts sällan, men när det gäller huvudet är det plötsligt inte ok. Många psykiska/psykiatriska tillstånd beror på kemisk obalans och behöver hjälp på kemisk väg. Långvariga depressioner exempelvis kan ge hjärnskador. Jag vet att du nämnde svåra biverkningar och vill verkligen inte pressa dig på något sätt, biverkningar är skitjobbiga! Emellertid brukar de vara värst i början och CS behöver man ju inte äta hela tiden, utan t ex bara under arbetstid. Arbete: Har du varit i kontakt med Arbetsförmedlingen? Lönebidrag vore kanske en lösning? Då ökar du möjligheterna att få behålla ett arbete, eftersom arbetsgivaren (ag) får betalt i början. Eftersom du har flera diagnoser bör ag få högre ersättning från Af, vilket vanligen underlättar. Du bör även kunna få hjälp med andra saker, som t ex att göra en förteckning över vilka behov du har på en arbetsplats, som t ex att du behöver lite information i taget och gärna skriftlig och att du behöver lappar eller en lista i telefonen på saker du måste komma ihåg, etc. Vid lönebidrag berättar du om dina svårigheter på ett konkret sätt: jag har problem med koncentrationen och därför behöver jag skriva upp mina uppgifter, osv. Söker du ett vanligt jobb väljer du såklart själv vad du säger på intervjun. De brukar ju gilla dig, så då kanske du kan berätta vad som är knepigt, men också att det finns enkla sätt att hantera svårigheterna på. Jag skulle börja med att få medicinen rätt inställd, för då ger du dig själv en rättvis chans att funka. Kontakta sedan Af om du inte redan har kontakt med dem. Jag vet att de har dåligt rykte, men det finns många bra & kompetenta människor där också. Som vanligt kan du byta både läkare och handläggare vid Af om de är kassa, även om jag vet att det är jobbigt att behöva vara påstridig. Ta med dig ngn om du behöver, det brukar underlätta för mig iaf. Jag är 49 och har haft turen att ta mig igenom en universitetsutbildning och kunnat jobba under många år. Jag totalkraschade dock för fem år sedan, vilket är jättevanligt vid adhd/add. (Även andra saker spelade in i mitt fall.) Man blir helt slut bara av att upprätthålla alla strategier i vardagen, som personer med "normala" hjärnor inte behöver anstränga sig för. Jag hade definitivt varit hjälpt av en tidigare diagnos och behandling (inklusive medicin). Nu är jag så trött att jag blir sängliggande av minsta ansträngning, vilket naturligtvis är helt värdelöst.. Jag hoppas verkligen att du inte tycker jag försöker pracka på dig mina idéer, för det är inte min avsikt. Jag bara tänkte på de här sakerna när jag läste vad du skrivit. Jag tycker också det är bra att påminna både sig själv och andra (t ex arbetsgivare) om att adhd/add inte har någonting alls att göra med intelligens. Man kan vara otroligt korkad eller skitsmart och det har ingenting med diagnosen att göra, men det vet du säkert redan. Stort lycka till!

Jag är jätteskeptisk mot mediciner eftersom jag nästan alltid blir dålig av dem på annat sätt. 

Har precis bytt depressions-medicin och igår efter att ha träffat en kompis fick jag en sådan sjuk ångestattack att jag höll på att kräkas på tåget. Jag kunde inte andas och tårarna bara rann. Det var fruktansvärt. Aldrig varit med om liknande. Men vet att det kan bli instabilt vid ett byte eller i början när man tar en medicin. Så avvaktar. Men medicin mot ADD har jag inte tagit på flera år. Eftersom jag blir hög och sitter och skakar.. av Ritalin då. Concerta så fick jag svåra magsmärtor och fick åka in till akuten. 

Mitt nuvarande arbeta får betalt för att ha mig där. Även om jag hittade jobbet själv så fixade jag lönebidrag och det där via min handläggare på AF. Men känner mig helt värdelös att mina ag bara vill ha mig där för att de får pengar för mig och inte för att de faktiskt tycker om att ha mig där. Bara för att jag fungerar annorlunda så är jag 'handikappad' och ag ska få ersättning för besväret för att ha mig där!? 

Ja det vet jag redan. Jag gjorde IQ test samtidigt som vi testade min koncentrationsförmåga och jag har väldigt hög intelligens. Så det är det inget fel på.

#12

-sant men tyvärr ser det inte ut så i arbetslivet.

Beträffande mediciner så kan det vara en lösning, men du ska nog inte förvänta dig nåt av just metylfenidat (exempelvis Concerta och Ritalina).

Stimulanter generellt påverkar nivåerna av dopamin och noradrenalin men på lite olika sätt. Dopamin är hänger ihop med välbehag, noradrenalin med kognitiv skärpa.  Metylfenidat påverkar framför allt dopaminnivåerna som jag har förstått, och bara i små doser noradrenalinet. Amfetamin däremot påverkar visserligen dopaminnivåerna, men framför allt noradrenalinet.

Så handlar det dessutom hur själva molekylen ser ut… Två ämnen kan ha samma kemiska beteckning. Dom här molekylerna har dels en högerarm (D för dextro, eller franskans droite) och dels en vänsterarm (L för levo, eller engelskans left - kom ihåg det här nu för i helvete!). Den högra påverkar det centrala nervsystemet, typ tankeskärpa och sånt, den vänstra påverkar det perifera nervsystemet ger ett fysiskt rus liknande kaffe eller nåt, som pundarna tycker är så mysigt, men som vi blir illamående av och upplever som en biverkning. Dom metylfenidat vi har i Sverige är racemiska - symmetriska - d v s lika mycket vänster som höger (lika mycket knark som funktionshöjare), men amfetaminpreparaten är tre fjärdedelar höger. Naturligtvis väljer vården då att prångla ut medel som Ritalin, som ger ett knarkrus utan att direkt förbättra hjärnfunktionerna, hellre än exempelvis Elvanse som bara är funktionshöjande…

Metylfenidat är inte dåligt. För folk med hyperaktivitet och dålig impulskontroll kan medelhöga till höga doser göra underverk. Men för oss som bara går runt och känner oss lite halvkorkade hjälper det inte mycket. Amfetamin påstås i regel fungera bättre där.

-

Så ska man tillägga att vi inte helt säkert vet vad ADHD är. Det finns dom här tillstånden där problem med impulsivitet och aktivitetsreglering inte verkar förekomma alls. Man skriver i regel ADHD-PI (primärt ouppmärksam), eller som i Sverige att man rör ihop begreppen totalt genom att använda den gamla beteckningen ADD. Nu tyder dock mycket på att det här kan röra sig om nåt helt annat, något som förr betecknades Sluggish Cognitive Tempo (typ 'trög i huvet'…). Russell Barkley har gett det arbetsnamnet Concentration Deficit Disorder och har föreslagit ett antal diagnoskriterier.

Personerna i den här gruppen svarar knappt alls på stimulanter - utom ibland i låga doser. Däremot får en del av dom resultat av andra grejer som atomoxetin (Strattera) och guanfacine (Intuniv). Så finns det diverse andra ämnen också, men som inte brukar påverka själva grundproblematiken så mycket, exempelvis bupropion (Voxra), som är ett antidepressivum.

#16 intressant!

Som ung ytan medicin så var jag aggressiv hård uppfattas kal . Tappa humöret lätt. Som sagt med medicin så vart det ny värd hänger lättare med . Men inlärning är seg i början. . Men inte aggressiv med samma mönster beteende. . Så i dag märker dem inte av ADHD . Eftersom är lagom nu.. Men lättare softa själv.. en med nån. . Troligen för rädd ska bli som för. Nått man får hantera med tiden.. Är just nu enklare ha allt på av stånd.. Märkt att värden ändå ovan med mig ändå ! kör el vägen i stället levera tankar . Bra start bara det . )

Olika mediciner fungerar olika på olika individer beroende på problematik. Metylfenidat som Concerta hjälper kanske dig, men den hjälper inte trådskaparen och den hjälper inte mig. 

Den behandlar problem som jag inte har. Samtidigt har jag andra problem som Concertan inte hjälper mot.

Metylfenidat är bara knark för mig - jag kan må lite bra av det… Men jag är inte ute efter att ligga i en soffa och må bra, jag vill försöka leva ett normalt liv. Naturligtvis hoppas jag att det finns en medicin som kan hjälpa mig med det, men det är inte Concerta.

Jag menar att man ska faktiskt ha låg dos lägsta då är 18 längre tid halv år är mitt råd.. sen det prövas då kan du komma med det där.. läkaren svårt sätta sig in . Det skrämmer dem.. jag har kompetens om det här.. Vill i alla fall försöka få dem som ska prova det så ska det fram föras mer så jag tänker. .

Vardagen förhållande mm är liksom mer bökigt utan. .. Man slipper göra fel lika mycket.. Man klarar mer . Läkaren har inte ADHD . Bara lång utbildning. Men svårt för många sätta sig in i den värden . Man får flachsbak av läsa. Men nyttigt jobbigt på en samma gång. Lider med dem som upplever obehag. . En som skrev att 18 var för låg. . Men för det så är det bästa gå halv år. Sen öka 36. Löd läkaren så slog det fel el vart fel på tråden då tid.. hoppa av blev gamla jaget igen.. 2007 så starta nytt.. envis stig ut med nackdelar Men hade större tiden av livet bara haft kaous. . Så var den tiden droppe i havet. . Så inget men för livet om man säger.. vilket har med andra saker .. För är frustrerande som vart innan. . Ångesten på mig baserar på livet var innan medicinen. . Alltså utan hjälp medicin. Jag mot världen typ (

Sen ha kunniga vänner som finns där är ett plus. Hade inte jag dock. Men i min dröm värd så vore det bra om det fanns.. Så lätt säga gå sök hjälp dit dat. A till vilken nytta om man inte orkar slås för sin rättigheter ? Alla oroliga tankar ska ha kunig bakgrund trygghet .. Har haft djuren som mina trogna vänner.. Lättare bo i hopp med dem också ) ♥

Så svåraste är kvar är praktiken . Lite tragiskt unvika hinder banan hela livet. . Livet utan medicin sabba mitt självförtroende i visa lägen.. som nära relationer. Eftersom inte är önskad . Så är svårt med kärlek på hel het sett.. I alla fall så byger det oro ångest. . Dvs att upp levs o tacksam mm.. Min förändring har delat upp i olika steg. Visa märker stort.. Visa tar mig som var innan. . Så fick sen bevis hjälp.. Trasig helt enkelt. Mycket hade inte hänt om hade fot hjälp i tid..

Själv klart är allt induvällt men menar bara att mediciner får ej rättvist chans ! Många ger upp innan liksom. . Det hela blir inte då på rättvist sett , det som är frustrerande . Låg dos minst halv år , oavsett vad läkaren dem förstår inte ändå.. Ångest medicinen till ex höjde jag för fort. jag ner på ruta ett. Då blev det helt ok.. Allt måste få ta sin tid.. Helt onödigt öka när kroppen inte är redo.. Viktigt med inte dricka alkohol. Vilket många gör . Inte alla . Dem som sköter sig blir i klämda. Då ADHD bli dömda stämplade. . Så jag minsann fåt länet här fåt käkat upp den fördomen.. ) Och är tacksam över att jag lyckades ha tålamod med andra försöket. . .själv klart vill man det ska bli pang bra på stört. Men så funkar det tyvärr inte.. Har tålamod i mycket olika saker. En mot innan. . Samt inte lika känslig . Till ex var 19 År sa jag å vad rastlös jag är. Då sa en dum en nä men kryp då. Det räckte så gick jag upp i taket. . Möjligt har grav ADHD som en kille typ.. Men för det så räcker 36 för Mig funkar det. I bland plus 18 Vid behov då efter min far gick bort. målet är undvika sånt tänkte ju jag då på sikt.

Snälla kim1980. Försök hålla dina svar i ett enda inlägg. Det blir lite rörigt annars. 

Sen, det som fungerar för dig behöver inte betyda att det fungerar för alla andra.

Nej sa just det i många inlägg svarat på är olika. Men blir ej rättvist döma mediciner. Om man gör fel så att säga menar jag bara.. Då ska man inte klaga häller el ?

Det läst betteat av är att många ömkar sig själva.. Jag försvarar mediciner . Finns dem som skulle ta fördom inte ens ge chans liksom.. Hoppas med tiden att min idé blir av.. Nu inte du jag på samma nivå. . För blir rörigt liv utan medicin. . Och finns många där ute som vill ändå.. I allaf så har man rätt säga sin ÅSIKT vad jag tycker inte blir rättvist. . Fördomar sprids tyvärr fortare en fördelar. . Sen är det upp till dig sura stämpla medicinering resten av dit liv. Skaka om er är inte fel.. Då jag vet om att jag har förmåga få folk tänka till lite extra oftast dock.. inte alltid påstår inte jag häller med nått. Men jag bär på kunskap i det här ämnet.. Det kan hjälpa för dem som tittar in på trådarna. . Till för alla det jag skriver.. inte specifikt i mot dig faktiskt inte..

#27, det går att svara på olika saker i samma inlägg. Gör ett nytt stycke i texten.

Står fast i medicin så funkar du bättre som människa inte vara så jävla spydig ! Och självisk vilket man blir med utan medicin. . Fast du ser inte sånt.. Gör andra som är närvaro. .

29# Dyslexi är nått som många har.. Men faktum blit bättre på skriva en mot har vart. Så mer lat är du och gillar störa sig på små saker gör man också utan ADD medicin. .

ORDNING I KLASSEN!!

Till att börja med… Att formulera sig i skrift är av uppenbara skäl ofta ett jävla ångestmoment för en dyslektiker. Det är lätt för oss andra att hacka på såna svårigheter. Normal- och högintelligenta människor får ständigt stå ut med att bli idiotförklarade p g a sin kaotiska språkbehandling  - ibland rentav idiotförklarade av folk som är betydligt mindre intelligenta än dom själva. Jag har träffat dyslektiker som vägrar skriva fast deras problem är så lindriga att dom knappt ens märks.

Och det här… Vad ska jag säga…? Det är fan typ den värsta Dyslexi jag har sett - och ändå vågar sig Kim1980 ut och skriva på internet. Det tycker jag är modigt. Fortsätt med det, du har mitt fulla stöd. Även om min halvautistiska hjärna ibland slår frivolter när jag försöker förstå. Skriv på bara.

MEN - den här tråden handlar om svårigheter att fungera på arbetsplatser. Frågan känns jävligt viktig för mig och är det uppenbarligen för trådskaparen, samt säkerligen många andra här. Kan vi försöka hålla diskussionen till det?

Vill du göra reklam för Concerta så kan du öppna en egen tråd om det. Om metylfenidat fungerar för dig gratulerar jag. Jag är inte motståndare till medicin, tvärtom önskar jag inget hellre än att hitta en medicin som kan göra mitt liv enklare. Men jag har prövat Concerta i både låga och höga doser, och den gör ingenting mot mina svårigheter. Verkligen ingenting.

Som jag förstått saken gör metylfenidat ofta underverk vid problem med emotionell reglering, hyperaktivitet, bristande impulskontroll och vissa typer av oro. Jag har inga problem med hyperaktivitet och sånt, och det verkar inte trådskaparen heller ha. Jag behöver alltså inte behandling för den sortens problem. Som du själv säger är det individuellt.

Däremot har jag rätt grava svårigheter med koncentrationsförmåga och mental uthållighet; att rikta, upprätthålla och skifta fokus; struktur och planering; initiativförmåga och motivation, m m. Racemiskt metylfenidat har inte den typen av verkan att den påverkar såna svårigheter nämnvärt. Enda effekten jag får är att jag känner mig lite mysig och blir sittande i timtal med helt improduktiva aktiviteter, medans tillvaron rasar omkring mig. Doser lägre än 36 mg kan jag inte ta alls för jag blir bara sömnig.

Det var bra sagt.. men lika illa på arbets platser vart en du är så blir det motgång. Ni kan inte fly i från det fatta det alla behöver få säga sitt stycke på sitt sätt. . Inte bara jamsa ned. . Stötar dock trevliga artig atetyd. . Inte som smutskastar hjälp medel

Vågar ingen stå för den man är.. Vem mår mest dåligt då i längden.. Inte är det jag i alla fall.. Jag har vänt på det.. Anser är enbart avundsjuka att jag vågar LIKSOM ! Osäkra meniskor läser allt.. Nu tycker jag att medicinen inte blir rättvist bemöt. Som gör enorm skillnad på skola jobb allt med livet vardagen ATETYD ! Då mår här brudarna bra av sänka andra. Det så det funkar.. Sanningen är hård jobbig.

Äldre förstår oftast bättre hur jag menar syftar på. Men yngre är bekväma lata otåliga. Vilket går ut över folk faktiskt. . Man kan även säga dem ser själva inte vad dom håller på med faktiskt inte. Om medvetet själviska. Dem upptäcker senare kronan ramlar ner för el senare.

Faktum är att jag anser att folk snappar bara upp nackdelar . Då det skrämmer folk faktiskt. . Alltså skriv inte så mycket negativ öppet då ? 9 Om är så hemskt. Då frågar jag dig då säg mig nu mer exakt hur du gjorde då. Även hade före dragit nackdelar mer privat. Men nu är just här smuts kastad redan.. Så då väger jag upp hela helt enkelt. Jag vågar det dessutom ! ♥

Frustaskon blir oftast mer fel stavat el 9 på fel ställe. För jag tar åt mig lider med dem tolkar fel. Blir rädda. Tack på för hand även somliga är o tacksam.

32 # till vis del bra text.. Men håller dock inte med om allt . Men skillnad från andra så har jag till visdel överseende litet hörn.. För att är övertygad om det har sagt.. Men blir nog för det frustaskon för att jag har hittat mitt sett hantera det mesta.. På väl vårdat sett. Skapa medicin tråd ska jag först främst hitta en vill bolla dela på det arbetet hjälpas åt samarbeta som vackert det heter.. En jag har upptäckt. Men den personen har uppe håll.. Kan bero på att den inte orkar det jag gör.. Hade det vart 2012 bakåt . Då hade jag inte gjort det.. Men nu ha jag samlat den motvaskonen . Det som händer när man gör saker på rätt sett. . Då orkar man det dom som inte är lika smarta .. Dvs skita i det leva hemskt. . Flera st under åren. Som tycker borde finnas flera en mig. . Gör det. Men alla vågar inte det. Då försöka anpassa sig el ständigt vara ledsen låga. Och det sticker i ögone våga det här.. Visa blir imponerande. . Men dem vet ju inte hur lång tid det har tagit . El hur livet vart på jobbet skolan mm..

Å jävlar vilka textmassor…

Alltså, jag lägger inte problemet på dig,  men jag har svårt att hålla kvar koncentrationen.

Jag vet inte vilka du syftar till, vilka du känner dig motarbetad av och som inte vill acceptera medicinska lösningar.

I grund och botten finns här en positiv inställning till medicinering, så vitt jag kunnat se. Dom flesta av oss hamnar i situationer då vi måste förklara att narkotikaklassade preparat faktiskt är skillnaden mellan liv och icke-liv för många.

Du behöver inte övertyga oss här på forumet, för dom flesta av oss tycker antagligen som du i den här specifika frågan.

Men jag ber dig att verkligen försöka ta in det här: Olika mediciner för olika problem.

Metylfenidat verkar vara effektivt mot hyperaktivitet. Påverkan på perifera nervsystemet och nivåerna av dopamin.

Koncentrationssvårigheter behandlas oftast bättre med amfetamin. Påverkan på centrala nervsystemet och nivåerna av noradrenalin.

Jag har såna svårigheter och skulle gärna få hjälp med dom, men mottagningen tycker att jag ska behandlas mot hyperaktivitet i stället, så dom ger mig bara Concerta, som tyvärr inte hjälper mig det allra minsta.

Vissa svarar däremot inte alls på centralstimulerande. Framför allt gäller det gruppen med renodlad uppmärksamhetsproblematik, där det inte alls förekommer hyperaktivitet eller impulsivitet. Jag tror trådskaparen hör till den här kategorin. 

Jag tror inte att hon ifrågasätter hur du medicinerar, snarare verkar hon försöka säga att metylfenidat inte fungerar för just henne.

Det finns vetenskaplig statistik.

Vid renodlad uppmärksamhetsproblematik får man ofta bättre resultat med icke-stimulanter, exempelvis Strattera eller Intuniv.

Ja startar man nått så blir det där efter. . Jo jag har kladdat på relationer . Det ni många gör o ned vetet är motaebeting. Men jag nämner ingen specifikt. Av hänsyn är liksom lite smartare om man säger. . Vet bara hade jag läst som gjort nu skulle starta nytt liv.. Så är jag rädd för hade kanske tagit det på fel sett.. Men skillnad från många. . Så lyssnar jag på mig själv.. inte osäker på samma sett.. jag tolkar inte som du. Jag anser om dem ska ta Körkort utan rätt hjälp dos så är det trafik fara faktiskt. .

Men vist kan du lova dyrt hedligt att det folket inte kommer ta Körkort ? Så blir jag lugnare lite.. Även kommer gå ut över nått annat.. men trafiken är farligare för alla..

Sen kan du plocka fram tråden med positiv. Så jag kan styrka resa upp dem. Som är ned trampade av fel aktiga info tycker jag. . Empati för dem som är vilsna föräldrar . Alla åldrar. . Så långt tänker ni inte. . Nä jag har märkt det ( Det som blir fel.. Föreläsning är inte så bara. . Jag inte van stå i centrum. . För inte tagit sån plats som folk tror.. Text är annan sak..

Och jag har som sagt en idé. . Men som skrev så är jag mogen nog vill samarbeta med nån som kan sin sak . Även jag har grov kunskap vet vad jag pratar om.. Så är alltid bra ha nån bolla med.. Men det får jag vist vänta hålla ut.. Tills dess tar jag ansvar försvara det jag tycker är FEL O mogetbetende i stor dos ! Ska bli intressant om du kan skrapa i hopp ett gäng. . Vilket jag är tveksam. . Så förklara för mig vart på står du att mediciner blir rättvist bemöta ? Stå kolla på el känner av energier och blir förvånade att såna som mig finns. . Så trott el ej så gör jag skillnad med mitt sett hantera det här. .

Beträffande ADHD, medicinering och körkort: Det finns folk som inte tycker att vi borde köra bil. Jag fick kämpa hårt men blev godkänd till sist. Innan diagnos och medicinering. Nu kör jag bra. Bilkörning är en av dom få situationer jag känner mig ha kontroll över.

Så fick jag knark utskrivet, har varit en duktig och lydig patient och tagit den här helvetes jävla skitmedicinen som heter Concerta. Helt plötsligt sitter jag som ett sinnesslött sönderknarkat jävla mongo-bongo vid ratten och har fan inte koll på nånting över huvud taget. Jag har varit en bra förare och blir nu i stället en trafikfara, en potentiell dråpare. På grund av det här jävla lyckopillret.

Så jag började ta kapseln lite senare, efter resan till jobbet. För att inte behöva köra ihjäl folk på vägen. I stället tog jag den när jag kom fram. Blev en jävla apatisk zombie på jobbet i stället. Plikttrogen som jag är. Duktig och lydig patient.

Men till sist har jag - svag som jag är - gett efter för mitt sunda förnuft och allmänna medmänsklighet. Jag kan för i helvete inte gå runt som ett jävla urholkat skal och ansvara för andra människor. Så jag har slutat ta medicinen på jobbet. Tyvärr är jag lika svag och vek när det gäller mina barn. Jag vill inte ha det här jävla knarket i kroppen när jag umgås med dom heller. Jag har tillräckligt stora kognitiva svårigheter redan nu - som barnen måste lida för. Jag klarar inte av att göra saken ännu värre genom att proppa i mig det här jävla fultjacket som säljs under namnet Concerta.

Vad jag än hittar på blir resultatet kaos, det är mitt naturliga tillstånd. Det är illa nog som det är. Jag tänker fan i helvete inte göra tillvaron ännu svårare för mig själv och för mina barn genom att stoppa i mig ett preparat som gör mig helt jävla utvecklingsstörd.

Vart vill du komma??? Har du hittat ett mirakelpiller som alla människor ska droga ner sig på av rena principskäl? Vill du att jag ska sitta och tvinga i mig en medicin som jag blir totalt fucking jävla dum i huvet på?? Fattar du inte att jag kanske har ett liv att leva också? Jag har en vardag som jag försöker få att fungera, jag försöker arbeta, klara mitt hushåll, betala räkningar och ha en fungerande relation med mina barn. Jag känner inte att jag har inte det valet, att snaska Concerta och låta hela tillvaron krascha. Ska jag dra i mig nåt jävla skit som gör mig helt apatisk så jag skiter fullständigt i allting? Tugga knark och lägga mig på soffan och flina.

Och jag är hemskt ledsen, men jag fattar typ inte ett ord av vad du säger. Jag köper att det är svårt med stavning och skriftlig formalia, den sortens grejer går att läsa sig förbi och jag stör mig inte på sånt.

Men när själva innehållet bara är en lång ihållande och helt osammanhängande svada utan nån som helst substans eller logik, så blir det svårare att läsa och svårare att svara på.

Ok. Du är trött med . Men Körkort utan medicin . Jag fick inte ens övningköra utan medicin. . Så då det blir trafik fara. . Man blir fri mer med Körkort. . Många som vill ha det..

Ok jag tycker det inte är ok för det.. Göra så..

Då låter som det bäst vara utan Körkort. . Det jag kände på mig med.. finns ändå andra med . Huvudsaken är att är nån form av som är till för ADHD !

Ni bra på säga namnet. Men inte dosen ?

För el senare så hoppas blir lag på det ändå. Finns buss cykel. Om man ska envisas göra tvärt i mot hela tiden. . Dessutom blir det mer sport då.. P

Jag tycker inte att pundar-drägg ska sitta vid ratten och jag vill inte själv vara ett jävla pundar-drägg vare sig när jag kör eller när jag gör andra saker. Jag vill inte riskera andra människors liv, därför låter jag bli att berusa mig på det här jävla rävgiftet om jag behöver köra bil. Jag undviker den också om jag behöver jobba, om jag ska ha hand om mina barn, om jag behöver få nåt viktigt gjort, om jag behöver koncentrera mig.

Men vad vet jag…? Du har säkert järnkoll på hur jag fungerar, så jag ska inte säga emot. Jag föreslår att du bildar ett riksdagsparti och driver dom här frågorna. Tyvärr måste jag meddela att en överväldigande majoritet av världens befolkning väljer att köra bil utan att först droga sönder sig.

Man är ej det så länge gör rätt.. Så där är ej sant jävligt ereterande höra sånt . Som sagt kommer bli lag det stödjer jag. .

Harch folk säger så.. Oftast tyvärr tar dem till värre saker .. Då talar dom som du. Det är tecken att är i så fall för hög dos. 18 är bättre en inget.. det märkte jag. .

Men du verka döma apoteket . Det inte rätt. .

Den sorten är typ omöjligt förstå beteendet. Så pass erfaren är jag . Själv har jag av ragerat mig i skogen mycket.. Inte kört den ADHD vägen som många gör.. Hållde ut tills fick apoteket vägen.. Deta är både moget smart sett hantera utan rätt hjälp.. skogen är underbart.

Så där då vart det tyst.. Just sånt som jag i alla fall vill förhindra. . För köra egen blomma växt är inte sunt i längden verkligen inget man blir smart av.. Har över lag mindre till lit på just ADHD visa lägen då dem väljer fel väg. . Inte alla alltid. Men för många hamnar i fel spår.. Delar upp visa i olika högar.. Är sånt man lär sig med tiden.. Oftast så bytte dem till nått annat . En strunta i allt . Inte så där envisa på sånt sett så känns som är en väg man talar med.. Men vägrar döma. Men dem får kämpa desto mer. Chatta med en det var inte som den här tråden. . Nu betänker personen. . Det är posetivft på hög nivå. Så hopp finns i luften känner jag ! ♡ ) Bara i bland svårt ha lugnet i behåll. För jag vill för mycket. . Jag med veten om att jag är stark grogg. . Många har förmåga tro att dem är ensam. . Och rädda för bli ensam. När väl då det dyker upp det man inte trodde var möjligt ! ..

Kim1980 Nu får du banne mig ta och sluta spamma i min tråd. Det är sjukt irriterande och för det mesta skriver du om helt orelevanta saker som inte har något med ämnet att göra. 

Om du vill pracka på människor att ta samma medicin som du osv så kan du starta en egen tråd. 

Ursäkta mig men starta en blogg eller något om du vill berätta om alla dina erfarenheter genom livet med mediciner, Körkort och svårigheter.

Du bestämmer inte nån ting o artiga människa !

Jag är artig hjälper andra som vill bli untevellt smartare liksom !

kim1980 det är min tråd. Som handlar om svårigheter att skaffa och behålla ett jobb med diagnosen ADD. 

Dina inlägg handlar om helt andra saker. Även om det kan hjälpa andra så hör det inte hit i denna tråd. Vänligen - starta en egen tråd. Tack.

57 # Du dessutom mobbar ut mediciner apoteket ! Bara för just du far illa av smart väg. Så ska ej resterande värden lida av det du sprider ut El det är fler som gör på fler ställen tyvärr. . Det är inte ok. När dessutom många inte gjort på rätt sett värdigt sett.. Det är fel aktig spridning. Desutom alla mediciner av tar untevella obehag men gör man rätt så blir det sällan fel ! Du mår dåligt av andra har lyckas ! När du inte lyckas. Du starta o artighet från start.. Jag försvarar det jag vet vad jag pratar om kompetens om det här..

Jo alla måste anstränga sig det med är jobb fast med sig själv , som du har totalt missat tyvärr beklagit nog. . Som du borde göra faktiskt jobba med dig själv tänka om med för den delen ! Fullt upp hänga med alla trådar som redan finns.. )

#60

 Jag föreslår att vi låter den här tråden vila tills moderatorerna har städat upp den, och vidtagit åtgärder för att begränsa skräpposten. Tills dess är det ju liksom rätt hopplöst att diskutera nånting över huvud taget här.

Ja vist städa på ni allt då inte bara ert skräp i så fall. . För jag vart artig hela tiden gör inget fel på nått sett och kan vara spydig säga ett annat till nån av nån som jobbar mot mobbing ! .

Sticker o ögons att visa tar tag i sitt liv orkar !

Vad sägs om det ? Personligen är det barnsligt beteende omoget uppförande. När ska ni bli vuxna egentligen ! Sluta leva tonårs liv ?

#63 Håller med.

Herregud. En hel vägg med obegripliga och osammanhängande inlägg.

Du kim1980 måste lära dig respektera trådarnas ämne och hålla dig till det samt sluta bombardera trådar med massa inlägg. Du borde också se över inläggen innan du postar dom så det blir lättare för andra att förstå det du skriver.