Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

ADD & ADHD relaterat Olika former av autism Tourettes Syndrom Motorikstörning (DCD) Tvångssyndrom (OCD) Trotssyndrom (ODD) Ansiktsblindhet (Prosopagnosi) Dyslexi & Dyskalkyli NPF + Psykisk sjukdom Övriga NPF Kan jag ha en diagnos? Utredningar (Hur? Var? När? Varför?) Allmänt Presentationer & Nya medlemmar Hjälpmedel & Stödinsatser Läkemedel & Behandlingar Lagar och regler (LSS, SoL, m.fl.) Ekonomi Kost och matlagning Tips och goda råd Var vi bor (Tråd för landskap/stad) (IRL-vänner sökes) Vänner sökes Tester Bilder & Foton Litteratur Media Dagis / Skola / Jobb / Praktik Familjeliv Diskussioner om NPF Berättelser ur verkligheten Fetalt Alkoholsyndrom (FAS) Off topic - [OT] Dagbok Lekar / Kluringar Om sajten & Om iFokus
Dagbok

"Ingen" förstår

2016-06-20 23:38 #0 av: Anonym

Jag är multisjuk och har bland annat AS och även om de flesta om inte alla i min omgivning vet om mina problem så känns det som om ingen förstår. Inte ens min sambo.

Just nu har vi jättemycket på gång och jag är pga det (i kombination med mina problem) helt slut och jag tror att jag börjar bli deprimerad igen. Men då jag försöker förklara för min sambo så får jag känslan om att h*n inte förstår vilka problem detta ger mig trots att jag försökt förklara flera gånger.

Vården har sällan om ens hjälpt så jag känner att jag inte kan få hjälp där, min sambo är förvisso underbar men förstår som sagt inte och då kan h*n ju inte hjälpa och jag har ingen annan nära i mitt liv just nu som kan hjälpa.

Jag vet inte vad jag ska göra för att orka med allt längre, missförstå mig inte jag vill inte dö, men sova i några veckor skulle vara underbart

Anmäl
2016-06-21 01:02 #1 av: Ananse

Ja fyfan.

Det är inte nåt direkt jag kan göra eller säga för att hjälpa. Men jag vet precis hur det känns.

Bristande förståelse från omvärlden är en sån där grej som alltid är aktuell, även från folk man gillar. Man försöker förklara, men folk förmår inte greppa hur fundamentalt det här annorlunda fungerandet faktiskt är.

Och vården ja - ingen annanstans blir det så tydligt som där. Kanske det lever kvar nån gammal behavioristisk korrektions-ideologi? Man ska skolas in i normalt fungerande... Genom att sitta i telefonköer, få oklara besked eller inga alls, gå i ovisshet, prata med nån som bara tror att man vill lätta sitt hjärta eller som svamlar en till döds. Man söker hjälp för att man börjar ha slut på energi, och dom suger slut på det allra sista.

Folk i allmänhet kanske inte kan förstå. Men det skulle underlätta mycket om fler bara kunde inse och acceptera att dom inte förstår den här typen av fungerande på ett djupare plan. Om dom - i stället för att läsa in saker i det man säger och gör - bara tar in att det finns helt andra sätt än deras att processa tankekedjor, att tala, att uttrycka känslor, etc... Det är okej om dom inte kan tolka en, men man kan önska att dom ville fråga i stället för att dra helt vilda slutsatser. Och försöka tro på svaret - även om det man säger inte stämmer med det dom tycker att man signalerar.

Anmäl
2016-06-21 08:00 #2 av: Anonym

Det hjälper lite att inte vara ensam

"prata med nån som bara tror att man vill lätta sitt hjärta"

Jag har inte heller förstått hur det ska hjälpa, visst, det kan ibland hjälpa att lätta sitt hjärta men det är ju långt ifrån det som behövs i längden eller vad jag ska kalla det.

Anmäl
2016-06-21 09:47 #3 av: Ananse

Nej precis. Anledningen att man känner sig knäckt är ju i regel väldigt konkreta grejer. Det är ju själva situationen man vill lösa - snarare än att trolla bort dom negativa känslor som kommer av att ständigt misslyckas.

Delvis håller jag med om att man kan behöva sällskap när man känner sig nere. Men ofta tror jag det kan öka känslan av att vara missförstådd, man får välmenande tips som man sen tidigare vet inte fungerar. Jag kan inte tala för dig, men ibland är det enda som fungerar att kliva ut ur situationen en stund. Jag har några gånger känt att jag förstått saker och ting bättre och återfått lite av kontrollen då.

Anmäl
2016-06-21 09:55 #4 av: Agafia

Känner igen det här , tröttsamt att försöka förklara för andra som inte kan / vill förstå .
För att inte gå under så sa jag stopp ! Att jag behöver lugn/ vila utan att bli dömd .
På så sätt fick jag reda på vilka som respekterade mina gränser , de andra har jag ingen relation med idag eller väldigt lite samröre med.
Angående vården har jag nog haft väldig tur och att jag tidigt gjorde klart för dom
Hur jag fungerar och att det inte är något som kan ändras hux flux .
Tror äntligen att min familj förstår att jag inte kan / orkar / vill ha för mycket på
Gång . Är du trött så vilar du oavsett vad andra har för åsikt om det , var rädd om dig 😊

Anmäl
2016-06-21 11:15 #5 av: add-apa

Tror du inte att du kan "hålla ut" ett tag nu tills den mest intensiva perioden med allt du har att göra just nu, är över. Och sen därefter göra precis det som du själv vet att du behöver: Avsäga dig ALLT och bara sova (/vila) i några veckor?!

Anmäl
2016-06-28 14:30 #6 av: Loris M

Jag antar att jag tillhör gruppen "de som inte förstår", men jag vill ändå skriva några rader. Det är så klart tröttsamt att behöva förklara för människor gång på gång när de inte ens orkar läsa på eller bry sig överhuvudtaget. Men när det gäller din sambo så tänker jag att hen måste få en chans att förstå hur du har det. Det är ingen annan som kan förklara det för hen lika bra som du själv. 

Du skriver att du försökt förklara men jag tror att det kan vara bra att vara så konkret som möjligt. För ett tag sedan träffade jag en ung kvinna som var blind sedan födseln. Eftersom jag inte mött så många personer med samma problematik uppskattade jag väldigt mycket att hon sa till mig rakt och tydligt. Det här och det här blir jag vansinnig på när folk gör och säger. Gör inte det. Det här och det här vill jag att du gör för att det underlättar för mig. Jag fick alltså handfasta tips på vad som fingerar och inte fungerar och kunde direkt ta till mig det. Bl.a. ville hon att jag säger till när jag går ifrån henne. Så hon slipper undra om jag är kvar eller inte när jag slutat prata. Väldigt enkelt och självklart egentligen men inte lätt att tänka på om man kan se. 

Du kanske får göra på samma sätt med din sambo. Berätta om dina behov och svårigheter och hur hen kan underlätta. Fungerar inte det heller då får du bara sätta upp gränser som Agafia (#4) skriver. Behöver du vila så gör du det med gott samvete och utan att förklara mer än att du behöver det för att må bra. 

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl