Annons:
Etikettförskola-skola-jobb-praktik
Läst 2516 ggr
Anonym
Anonym
10/3/16, 11:56 AM

Arbetslösa?

Finns det någon/några här som är helt arbetslösa alternativt sjukskrivna pga era diagnoser? Eller att ni helt enkelt inte klarar av att jobba? 

Jag har precis börjat arbetsträna och jobbar 3 timmar om dagen, 2 dagar i veckan, men det är för mycket för mig… jag får sån otrolig ångest och panik och blir sjukt stressad, mina tankar klarar inte av det, det är som att jag måste stanna hemma för att må bra. Jag känner mig så misslyckad att jag inte ens klarar av det lilla och så fortsätter jag trycka ner mig själv tills jag ligger på botten och då blir det ännu tyngre att försöka ta sig till jobbet… helt omöjligt.
Är det någon mer som känner ungefär samma?

Annons:
Anonym
Anonym
10/3/16, 12:12 PM
#1

Jag har hel sjukersättning just eftersom jag inte klarar av ens 2h jobb. Blir uttömd på energi ganska omgående och blir så trött att jag inte kan hålla ögonen öppna.

Anonym
Anonym
10/3/16, 1:08 PM
#2

Skönt att man inte är ensam iaf. Får du aktivitetsersättning från försäkringskassan eller vad har du för ersättning?

Anonym
Anonym
10/3/16, 1:19 PM
#3

Det skrev jag i #1. Sjukersättning.

Ananse
10/14/16, 3:57 AM
#4

Det finns ingen anledning att vara arbetslös p g a diagnosen, för man har ingen skyldighet att berätta om den för arbetsgivaren. Men själva problematiken skapar naturligtvis problem - vare sig man blivit utredd och diagnosticerad eller inte. Jag har visserligen jobb nu men det dröjde länge att komma dit - och jag hade ingen diagnos när jag var arbetslös. Jag tycker det är värt att poängtera: diagnosen är aldrig nåt negativt, man väljer ju själv om man vill använd sig av den eller ej. Det som skapar problem är ju själva det funktionshindet som diagnosen betecknar - och det finns ju vare sig man fått en diagnos eller inte.

Anonym
Anonym
10/14/16, 11:37 AM
#5

#4 

Men det var inte det jag menade med inlägget. Det jag menade var att om det är folk med en diagnos som faktiskt har det svårt att jobba, som helt enkelt inte klarar av det, just för att jag personligen ville veta om det är fler än jag som får förhinder just pga diagnosen. Det är inte menat att vara något negativt riktat mot någon som har diagnoser eller att få det att låta som att man inte klarar något alls, utan det var för min egen skull så jag kan veta om det är fler än jag som mår så pass dåligt att det inte går helt enkelt.

Ananse
10/16/16, 2:26 AM
#6

Nej det menade inte jag heller. Men diagnosen gör varken till eller från - det är det jag menar. Det är svårt att hitta och behålla jobb om man har ADHD och sånt, men det har inte att göra med om man har diagnos eller inte. Jag fick diagnosen sent, men problemen har ju alltid funnits. Diagnosen har inte gjort nån som helst skilnad eftersom dom flesta inte känner till den.

Än en gång: Naturligtvis är det svårt att hitta ett arbete om man har den här sortens problematik, men det beror inte på om man har fått en diagnos eller inte. Problematiken finns ju - eller finns inte - i vilket fall. Diagnosen kan möjligen snarare göra saken lite lättare, på så vis att man vet vad det är för problematik man har.

Så för att sammanfatta: JA. ARBETSLIV ÄR SVÅRT ATT HANTERA OM MAN HAR SÅNA HÄR FUNKTIONSHINDER. DET MESTA ÄR SVÅRT OM MAN HAR SÅNA HÄR FUNKTIONSHINDER.

Naturligtvis.

Men svårigheterna beror inte på att man har fått en diagnos på problematiken.

Jag fattar inte riktigt varför den här frågan ens uppstår. Vad är det som är oklart egentligen?

Det är väl precis som med alla andra funktionshinder?

Om jag inte kan gå får jag naturligtvis vissa svårigheter att hitta jobb, men det beror ju inte på diagnosen. Diagnosen kan bli reumatism, CP-skada, MS, etc, men det är ju inte vilken diagnos jag får som skapar problem, utan det faktum att jag har ett funktionshinder.

Diagnosen är inte problemetDiagnosen är bara ett namn på problemet.

Att få en diagnos är väl snarare ett steg mot att lära sig hantera sin problematik. Det behöver inte alltid vara nödvändigt att få diagnos - ibland kanske man redan vet vad man har för svårigheter, men det är i vilket fall inte vården som skapar problemet genom att ge oss diagnoser. Svårigheterna har vi ju ändå, vare sig dom blir diagnostiserade eller inte.

Annons:
Cragan
10/16/16, 8:09 AM
#7

har sjukersättning senaste arbetsträningen jag var på klarade jag som längst 15 min av innan jag var tvungen att gå för att inte göra nått dumt.
jag hanterar verkligen inte okänt folk irl o jag har inget som helst intresse av att lära känna nya personer

mymelody
11/25/16, 12:14 AM
#8

Sjukskriven och precis börjat utredning.

tlover
1/11/17, 6:09 PM
#9

Jag hade aktivitetsersättning till 100% tidigare (pga mina problem). Numer så jobbar jag deltid i mitt eget företag och har sökt aktivitetsersättning deltid (det har dragit ut på tiden men jag bör få svar nu i dagarna).

Jag fyller däremot snart 30 och jag kommer nog inte söka sjukersättning då jag inte har ork för tjafs med läkare och tyvärr tvivlar jag på att jag skulle få förlängt så jag känner inte att det är värt min energi helt enkelt.

Hade jag jobbat med något annat så tvivlar jag däremot på att jag skulle klara det. Jag känner också att jag skulle behöva nån slags hjälp med arbetet också, så jag kommer söka Personligt biträde

l'm back

melonglass
1/12/17, 11:32 PM
#10

Jag har precis kommit från gymnasiet och fått jobb som vikarie på förskola och upptäckte hur otroligt jobbigt det är att jobba 8h om dagarna. De dagarna jag jobbat flera dagar i rad har jag blivit helt borta under helgen och inte kunnat annat än sova och sen tog energin slut. Dock så gick jag och la mig varje kväll med stress i kroppen och frågan ''kommer de ringa in mig på morgonen?'' snurrande runt i huvudet så det påverkade en hel del. Jag får som energikickar när jag inte gjort mycket på länge och tycker att jag klarar vad som helst, så då jobbade jag 8h tre dagar i rad och efter det försvann all energi jag hade i kroppen och som tur va blev det jul och de inte behövde hjälp under semestertiderna. Nu har jag behövt säga nej till jobb en gång, men eftersom jag är vikarie har jag inte samma sorts tider över huvud taget.

Har fått annat vikariejobb där man kan anpassa sina tider bättre nu så jag ska nog bara lägga in att jag är tillgänglig 2-3 dagar i veckan till att börja med så jag får prova på, har ingen aning om hur det skulle bli med ett ''riktigt'' fast jobb däremot. Nu kan jag ju bara skicka in att ''den där dagen och den där veckan kan jag inte jobba''.

Busan81
1/13/17, 2:56 PM
#11

Jag är sjukskriven sedan lite mer än ett år tillbaka. Visste inte då att jag hade ADHD. Nästan precis fått papper på att jag har ADHD. Så väldigt färskt. Har tydligen rätt grav sådan också. Jag är sjukskriven. Och arbetslös eftersom jag inte kan gå tillbaka till mitt jobb pga diagnosen.. Så just nu inskriven i samarbete mellan af och FK. För att börja arbetsträna. Vet dock inte när det blir.. mycket möten innan. Nu ska det vara samverkansmöte med psykologen som utredde mig, min psykolog, min läkare på Vc, min läkare på NP, psykologen på af, min arbetsförmedlare och försäkringskassan. Och just det ja.. arbetsterapeut också.. Så det lär bli intressant. Och jobbigt. Men bra om alla kan samarbeta. Så att jag slipper stå i mitten av alla och försöka hålla koll och förmedla..

elinmagdalena
1/20/17, 11:24 PM
#12

Jag kan inte heller jobba. Tror längsta jobbet haft varade i 1,5 månad. Har varit sjukskriven nu i 6 år. Försökt flera gånger med olika sysselsättningar men blir utbränd direkt.  Har aktivitetsersättning från försäkringskassan. Nu under hösten provade jag på att studera på 25% från folkhögskola men har nu behövt hoppa av tyvärr på grund av hur stressad och isolerad jag blivit.   Tror jag ska volontära lite till våren, men blir nog max en gång per vecka och inte så många timmar.

Upp till toppen
Annons: