Annons:
Etikettannat-npf-relaterat
Läst 2991 ggr
Draken
3/15/17, 11:38 AM

Störning av social funktion hos barn

Har ingen aning under vilken kategori jag skall lägga min fråga. Flytta gärna till en mer lämplig kategori om det hamnar fel.

Jag har under hela hösten och våren haft min dotter under utredning, för vad vi trodde var antigen Autism eller ADHD/ADD, vilket det nu har visat sig att det inte är. Utan hon har en diagnos som kallas:

Störning av social funktion hos barn. Samt att hon har en sömsstörning.

Jag har sökt på nätet och jag har sökt i forum, men hittar ingen information överhuvudtaget om detta. Mitt hopp är nu att någon här inne kanske vet var jag kan vända mig, vilka sidor man skall kolla eller tom själv har erfarenhet av detta och kan hjälpa mig, så jag kan hjälpa min dotter.

Lite bakgrund:

Min dotter blir 9 år i maj, hon är yngst av 9 syskon. Hennes pappa och jag är gifta, det förekommer varken bråk eller någon form av missbruk i hemmet. Två av hennes bröder har diagnoser den ena (16 år) har ADHD med autistiska drag samt OCD och sömnstörning, den andra (14 år) Har autism/Aspberger och sömnstörning.

Min dotter har ett beteende som kan passa in under både ADHD och Autism. Hon är fruktansvärt utåtagerande och slåss, samtidigt som hon rätt vad det är kan blockera fullständigt, krypa ihop, nästan i fosterställning, och bli fullständigt okontaktbar.

Är det någon här inne som har någon erfarenhet av detta, eller vet om någon sida man kan vända sig till. Jag funderar även på om hon kan vara feldiagnostiserad. Hon är på BUP's bedömningsenhet just nu, men som jag förstog det så skall hon slussas vidare till habiliteringsenheten, ganska snart.

När hon väl är inskriven på Habiliteringen, kan jag be dem göra en egen bedömning utöver den som BUP redan har gjort, för jag tror, som sagt, att det ligger något mer bakom hennes beteende. jag tror att hon har någon form av autism, mycket tyder på det, men jag vet också att BUP inte har så mycket erfarenhet av just de autistiska diagnoserna, utan de är mer inriktade på ADHD ADD o.l diagnoser.

Hoppas någon kan hjälpa mig ur min totala förvirring just nu

Mvh./ Draken

VENI VIDI VICI

Annons:
[Wijnja]
3/15/17, 12:25 PM
#1

Genom gripande utvecklingsstörning

Draken
3/15/17, 12:50 PM
#2

Hon har ingen utvecklingsstörning överhuvudtaget.

Mvh./ Draken

VENI VIDI VICI

Niklas
3/15/17, 1:35 PM
#3

#0: Det var inte lätt att hitta någon information om det. Jag ser att det nämns på några ställen men utan närmare beskrivning. Har du frågat BUP om de kan ge någon närmare beskrivning. Det borde de rimligtvis kunna om de har satt diagnosen.


Vänliga hälsningar, Niklas
Är du intresserad av runstenar och runristningar?

Handikappadmus
3/15/17, 8:16 PM
#4

Konstigt att de inte gett dig någon information överhuvudtaget om din dotter, det låter iallafall som något att undersöka närmare och då dina tidigare söner har riktiga diagnoser så är det speciellt viktigt att kolla upp dotterns mentalitet  så att hon får bästa möjliga vård så snart som möjligt. Enligt din berättelse så finns viss risk att även hon bär på samma diagnos som dina söner eftersom det är mycket ärftligt, men genom att söka tidigt finns även mycket hopp som kan lindra symtomen och förändra hennes tankebanor till mycket positiva. 

Men information som sagt! Du måste känna till fienden för att besegra den, dess svagheter åtminsone.  Lycka till! Och till dottern, livet börjar då. :)

[Wijnja]
3/15/17, 9:25 PM
#5

Autism är en störning i utvecklingen

Ananse
3/16/17, 1:23 AM
#6

Alltså, herediteten är ju stark, så symptomen lär knappast vara en tillfällighet om nu sånt finns bland syskonen. Men det är ju en väldig diagnos-hysteri. Allt som avviker ska ju en etikett, och går det inte att ställa en diagnos så finns det liksom inte. Ni hanterar ju problematiken dagligen med tanke på syskonen - plus att man kan anta att ni i nån mån själva har lite såna drag, eller har det inom era familjer. Så ni kan nog det där bättre än dom där självgoda och inkompetena tupparna inom psykiatrin. Lita på era omdömen. Låt tokigheterna få ha sin gång, och ha tålamod, det tror jag på. Det jag uppskattar mest själv är att tillåtas vara koko, snarare än att folk försöker hjälpa mig bli normal.

Annons:
Draken
3/16/17, 7:12 AM
#7

#3 Det verkar som de undviker frågan. jag försökte få en förklaring på återgivningen, men de tyckte vi skulle ta det sen, vi hade så mycket annat att gå igenom. De pratade mycket om att vi skall försöka bryta beteendet, när hon är på väg in i en låsning, men vi fick inge svar på hur vi skall göra när hon är i låsning. Ibland hinner vi se att det är på väg åt skogen, och då brukar vi, 8 av 10 gånger, lyckas avleda henne så det inte blir en total låsning/blockering. Men ibland hinner vi inte med, och då går hon in i en låsning/blockering, och då går det inte att få kontakt med henne.

#4 Hon har exakt samma beteendemönster som 14 åringen. Enda skillnaden är att där han är väldigt inåtvänd är hon mycket utåtagerande. Hon är betydligt värre än 14 åringen också. Honom går det att avleda och vi når honom, även när han är blockerad. Det går inte med henne, hon är fullständigt okontaktbar.

#5 Jo det är det ju förstås, men vad jag menade var att hon har ingen intellektuell utvecklingsstörning. Snarare tvärt om.

#6 Vad jag vet så har inte jag den problematiken, inte heller hennes far. men det finns på min sida släkten. Flera av mina syskonbarn har diagnoser, både ADHD,ADD,Autism och Atypisk autism.

Två av hennes bröder har diagnoser. 16 åringen har ADHD med autistiska drag, OCD samt sömstörning. 14 åringen har Autism/aspberger samt sömnstörning.

Mvh./ Draken

VENI VIDI VICI

Niklas
3/16/17, 10:36 AM
#8

#7: Står det ingen, åtminstone kort, beskrivning i utredningen?


Vänliga hälsningar, Niklas
Är du intresserad av runstenar och runristningar?

Draken
5/20/17, 7:19 PM
#9

Oj, förlåt för sent svar.

#7 Nej, det står ingenting som förklarar riktigt vad det handlar om. Det enda som står är:( jag siterar ) " Flickan har helt tydligt en störning i den sociala funktionen gentemot andra barn i samma ålder. Det finns även tydliga tecken på perceptions svårigheter."
Inte vet jag om ni kan få ut något av detta, jag får i varje fall inte det . jag bad dem om en förklaring, men jag fick intryck av att inte de heller riktigt visste hur de skall förklara.
Hon är nu slussat vidare till Habiliteringen, och den första Juni har jag och pappan fått en tid för att få träffa både läkare och kurator. Jag hoppas att de kanske kan ge oss lite mer och bättre svar.

Mvh./ Draken

VENI VIDI VICI

Niklas
5/21/17, 12:03 PM
#10

Det är lite luddigt. Be läkaren förklara vad nästa möte. Spela in samtalet om du vill vara säker på att komma ihåg vad de har sagt.


Vänliga hälsningar, Niklas
Är du intresserad av runstenar och runristningar?

Draken
5/21/17, 1:22 PM
#11

jo, jag skall se till att få en ordentlig förklaring, och vi tänker ganska lika ;) Pratade med maken (pappan) bara här om dagen, om att vi kanske skulle spela in samtalet med läkare och kurator ;)

Mvh./ Draken

VENI VIDI VICI

Draken
7/10/17, 9:17 PM
#12

En liten uppdatering :

Vi var på möte den 1 Juni, och vi blev lite klokare i varje fall. Anledningen att dottern har fått en liten "luddig" diagnos, beror på att hon är mycket svårbedömd. Hon når inte alla kriterier, hon har fokus och kan samarbeta, men problemet är att alla dessa tester gjordes på förmiddagen, när hon var ganska pigg och vaken. Det är ingenting kollat när hon börjar bli trött. de hade lagt alla tester och undersökningar före lunchen, eftersom de var ganska fullpackade med jobb de två veckorna vi var på dagvården. Hon "håller ihop" och brukar orka bita ihop halva dagen, sen brakar det loss. Detta hann de aldrig upplev på dagvården, alltså ansåg de att hon inte hade några svårigheter, annat än att hon har svårt för relationer till andra och att hon har svårigheter med perceptionen.

Jag är fortfarande lite förvirrad, men enligt kuratorn på Habiliteringen, så kommer de inleda en utökad utredning på dottern till hösten. De misstänker starkt att hon har en autistisk diagnos.

Mvh./ Draken

VENI VIDI VICI

Draken
9/3/17, 5:58 PM
#13

Nu har vi fått det bekräftat i varje fall. Dotterns problem ligger mestadels i skolsituatonen.

Sommaren har varit lugn och harmonisk under hela tiden hon har haft sommarlov. ca 2 veckor innan skolan började nu i höst, så började vi förbereda barnen på att lägga om rutiner och komma i säng i tid på kvällen, inte bara yngsta, utan alla barnen som går i skolan.

Redan då, när vi började prata om att skolan skulle börja, fick dottern problem. Från början var det inte så farligt, hon blev lite mer sluten och dämpad, men det escalerade under sista veckan av sommarlovet. Hon fick mer och mer utbrott och/eller låsningar, en av de sista dagarna blev det så illa att jag fick åka in akut med näst yngsta, då hon blev sparkad över armen och nyckelbenet av yngsta dottern. Hon fick en spricka i nyckelbenet och en mindre ligamentskada i armen.

jag tror att yngsta dottern blev lite rädd då, över vad hon hade orsakat, så då var hon ganska lugn i några dagar, men hon slöt sig mer och mer in i sig själv. Det gick bra att få henne till skolan de tre första dagarna, sen ville hon inte mer. Det var blockeringar och aggressionsutbrott på morronen, så hon har varit på skolan typ 3½ dag sedan de började den 24 Augusti :(

Jag känner mig som världens sämsta mamma just nu, inte får jag iväg henne till skolan, och rent ekonomiskt så har jag inte råd att vabba. jag jobbar heltid och känner att jag inte riktigt orkar. jag vet att hon skulle behöva ha mig i närheten och tillgänglig hela tiden, men jag vet inte hur jag skall göra. Skall jag bita i det sura äpplet och ta ut vab eller skall jag låta det bero.

Vi skall ha et SIP-möte nu den 25 September, men jag vet inte hur jag skall bete mig, eller hur mycket jag skall ta upp angående min otillräcklighet. Skolan vill att jag vabbar och löser problemet, för enligt dem så är det vårt fel att hon inte vill dit. Soc och Habiliteringen, tycker vi gör helt rätt under rådande omständigheter och de står helt på våran sida …än så länge….men skolan försöker få dem att tycka likadant som skolan, vilket jag verkligen hoppas att de inte lyckas med.

Allt känns bara jobbigt just nu. Jag orkar inte med jobbet, jag orkar inte med alla möten eller alla gliringar och beskyllningar som skolan kommer med. jag vill bara skita i allt, ta ledigt/VAB från jobbet och bara vara med min dotter och försöka få henne glad igen. 😢

Förlåt för romanen, men det kändes skönt att få skriva av sig lite galla.

Mvh./ Draken

VENI VIDI VICI

Annons:
Honestyisdead
9/3/17, 11:17 PM
#14

Kan inte stödperson vara något?

Draken
9/4/17, 10:52 AM
#15

Vi vill ha stödperson/elevassistent i skolan åt henne, men skolan säger nej. Det behövs inte, för fröken är en perfekt ressurs i klassen anser både rektor och skolsyster

Mvh./ Draken

VENI VIDI VICI

Niklas
9/4/17, 10:56 AM
#16

Hon kanske behöver en annan skola, där de kan tillgodose hennes behov bättre.


Vänliga hälsningar, Niklas
Är du intresserad av runstenar och runristningar?

Draken
9/4/17, 4:12 PM
#17

Vi har börjat kolla efter alternativ skolform åt henne, om vi inte får detta att fungera. Vi har jättebra kontakt med en "tant" på soc, hon står helt på våran sida och gör allt för att hjälpa oss få det att fungera.

Hon ringde dag och ville kolla med oss, hon har funderat, och eftersom skolan är så tjurig, så har soc i samråd med Habiliteringen, börjat rodda i att anställa en asistent åt flickan, helt utan skolans inblandande, skolan blir inte ens tillfrågad, utan de tar isf bara ett beslut att det skall vara så .

Vi sa att de har helt fria händer, och vi kommer ha sista ordet om vem som skall anställas …Soc och habiliteringen är inne på flickans storasyster (23 år) Min dotter är mycket knyten till sin storasyster, det har hon alltid varit …så vi tror att det kommer fungera utmärkt :)

Så nu är det bara att hålla tummarna :)

Mvh./ Draken

VENI VIDI VICI

Honestyisdead
9/4/17, 4:32 PM
#18

Låter lovande :) Håller tummarna!

moffsan
9/5/17, 5:32 AM
#19

#13 Jag måste få säga att jag beundrar dig Rovfisk! Man känner sig som världens sämsta mamma ibland… Men vad jag kan utläsa av vad du beskrivit så är du en mamma som kämpar för ditt/dina barn! Nästa steg hade varit att vara allsmäktig…

Som i tidigare inlägg; kräv svar av läkare. Sen funderar jag på om det kanske finns intresseorganisationer? En plats där du kan nå andra familjer med liknande erfarenheter? Ofta är råden "från en mor till en annan" långt mer användbara än de standardiserade som sjukvården tillämpar…

Lycka till! 

PS Fortsätt med "romanerna", det är nödvändigt att få pysa ut frustrationen ibland!

Draken
9/6/17, 9:44 AM
#20

#18 Tumållning skadar inte, det kan nog behövas, skolan kommer protestera högljutt .

#19 Man skall kämpa för sina barn, det är en självklarhet tycker jag, oavsett hur besvärligt och "bråkigt" barnet är. de har inte bett om att få komma till världen, det är jag som har valt att sätta dem till världen.
Tack för de orden, de värmde en frusen själ 🤗

Vet inte om det finns just någon intresseorganisation här uppe, men jag har min syster som har gått igenom samma cirkus som jag har nu, henne pratar jag väldigt mycket med. Hon är ett jättestort stöd för mig.

Tänkte även prata med kuratorn på BUP och Soc när vi har SIP-mötet, och se om de kanske kan tipsa mig om någon organisation eller nån familjegrupp som jag kan besöka när allt känns övermäktigt, och man bara vill skita i allt.

Mvh./ Draken

VENI VIDI VICI

Annons:
Draken
8/16/18, 1:44 PM
#21

Nu har det snart gått ett helt år. Och vi står och stampar på samma ruta fortfarande.

Det blev, som jag misstänkte, ramaskri från skolan. Äldsta dottern fick inte vara med W i skolan. Hon gick dit iaf, men personalen kring W var ganska så otrevlig och arrogant mot henne, så hon mådde inte så jättebra.

Hon slutade då de hittade en kille på fritids som kunde vara med W några timmar i veckan. Detta ordnades efter Jullovet, och de började med att Närvaroteamet och denna killen kom hem till oss för att bekanta sig med W och för att hon skulle få förtroende för den killen som skulle vara med henne.
Det gick jättebra, vi fick faktiskt iväg henne till skolan, 2 dagar i veckan, 3 timmar åt gången. Hon jobbade på jättebra och var glad och positiv. Låsningarna och utbrotten minskades kraftigt.

Då i April, 2018 kom skolan på att detta skulle utökas med en extra dag och att hon skulle börja med att gå till matsalen och äta lunch. Utökningen av skolveckan gick bra, hon var lite låg och sluten från början, men då hon blev säker på att  E (killen som var med henne) inte skulle lämna henne ensam eller att hon skulle tvingas gå till klassrummet med övriga klassen, då gick det bra. Hon var nu i skolan 3 dagar i veckan, 3 timmar åt gången.

I Mai tyckte skolan att det var dags att hon skulle gå till matsalen och äta lunch. E skulle följa med naturligtvis, vi ställde oss lite tvekande, eftersom vi vet att hon har stora svårigheter om det blir massa folk och väldigt stimmigt runt henne, men kör för det. De lovade dock att W själv skulle få "bestämma" vilken dag de skulle gå till matsalen. Vilket inte blev som tänkt.

Skolan vet att W älskar Kyckling nuggets (en av de ytterst få maträtter hon äter), så de övertalade henne att hon skulle gå till matsalen och käka den dagen, hon ville inte riktigt först, men efter löfte om att E skulle sitta med henne hela tiden, så följde hon, mycket tveksamt, med.

Detta var den 14 maj , en Måndag. Hon var ledig Tisdag och onsdag, sen skulle hon till skolan på Torsdag och Fredag. När Onsdagskvällen kom, blev hon mer och mer sluten. Ville inte prata med oss eller göra någonting. Vi förstog ju att hon var på väg in i en blockering, så vi försökte avleda henne, men denna gången gick det inte. Efter ett tag var hon helt okontaktbar.

Följande dag, som var torsdag, tog vi kontakt med skolan och sa att vi inte skulle få iväg henne den dagen, det gick inte. Hon var blockerad och arg. Vägrade prata med oss, och om vi kom för nära så sparkade och slog hon.

Hon fick sommarlov från den dagen, på inrådan av både BUP och Närvaroteamet

Och där står vi nu. Skolan börjar om en vecka, vi skall ha SIP möte på Måndag (20). Skolan har ingen långsiktig plan, det finns en planering som sträcker sig under 2 veckor, sen får vi se, som skolan sa.

Jag är jätteledsen och arg över detta, W klarar inga förändringar alls och nu till hösten får hon ny lärare, båda treorna slås samman till en fyra, och E, hennes största stöd i skolan finns kvar på skolan, men har fått andra uppgifter.

😢

Mvh./ Draken

VENI VIDI VICI

Niklas
8/16/18, 4:13 PM
#22

#21: Har ni ingen skola för barn med autism i någorlunda närhet?


Vänliga hälsningar, Niklas
Är du intresserad av runstenar och runristningar?

Draken
8/16/18, 5:13 PM
#23

Jo det finns, till och med två. Men hon har inte prio dit, eftersom hon inte har någon utvecklingsstörning, och hon fungerar i vanlig skolmiljö, med stöd och anpassningar. Det är även därför vi blir så frustrerade, och rent av förbannade mellan varven. Vi HAR en fungerande lösning på problemet, den är inte optimal, men det är en bra lösning i en övergångsfas. Men skolan vägrar gå med på det, just pga, att det inte är optimalt i långa loppet.

Mvh./ Draken

VENI VIDI VICI

Niklas
8/17/18, 11:16 AM
#24

Men det verkar ju inte som om de kan ordna en fungerande skola för henne där hon är. Då kan man väl inte riktigt säga att hon fungerar i vanlig skolmiljö? Har ni kontaktat någon av specialistskolorna? Om de är duktiga tror jag det skulle kunna hjälpa er en hel del. Vi är vansinnigt nöjda med vår.


Vänliga hälsningar, Niklas
Är du intresserad av runstenar och runristningar?

Draken
8/17/18, 1:37 PM
#25

Skolan anser att de kan lösa problemet, genom att tillsätta en person som skall fungera som ressurs i klassen. Men det är inte det hon behöver, utan hon behöver en trygghet som kan "hålla henne om ryggen" så att säga.

Vi har gjort experiment med hennes storasyster (24 år) som W är (och har alltid varit) väldigt knyten till. det fungerade över all förväntan, W hade en 100% närvaro i skolan, i klassrummet med klassen den perioden som storasyster var där med henne. Storasyster var inte ens i klassrummet, utan hon höll sig i närheten i ett angränsande rum. W visste att hon var där och att hon kunde gå dit om det blev jobbigt, det räckte för att hon skulle känna sig helt trygg.

Men skolan ansåg att det inte var tillämpligt med ett syskon som var där, så de började fasa ut storasyster, det gick inte bra. W gick från en 100% närvaro till en 100% frånvaro bara på några veckor.

Vik har varit i kontakt med båda skolorna, och eftersom de har långa väntelistor, och inte prioriterar W som är normalbegåvad och KAN fungera i vanlig skolmiljö, så tyckte de att det inte ens var någon mening att ansöka. Det skulle ta alldeles för lång tid innan våran ansökan blev ens påtittad, och troligtvis skulle den dessutom bli nekad.

Vi har nu i dagarna varit i kontakt med Autism och Asperger förbundet, våran lokala förening, och de anser att det fungerar alldeles utmärkt att ha en anhörig som är i skolan med barnet, så länge det fungerar med barnet. Det är den bästa lösningen.

Vi skall ha SIP möte nu på Måndag, och då skall vi, återigen, lägga fram detta, sen får vi bara hoppas att nya rektorn är mer lyhörd och vettigare än den gamla.

Mvh./ Draken

VENI VIDI VICI

Niklas
8/20/18, 11:30 AM
#26

Inte tillämpligt, vad menade de med det?


Vänliga hälsningar, Niklas
Är du intresserad av runstenar och runristningar?

Niklas
8/20/18, 11:32 AM
#27

Vad var syftet med resursen för klassen?


Vänliga hälsningar, Niklas
Är du intresserad av runstenar och runristningar?

Annons:
Draken
8/21/18, 10:31 AM
#28

#26 Skolan ansåg att om storasyster var där, så skulle inte W ens försöka socialisera sig med övriga klassen. Utan hon skulle hålla sig till storasyster. Därför var det inte tillämpligt att storasyster var där, hon skulle förstöra så mycket för W's sociala umgänge 😓

#27 Det var en stor och bullrig klass (32 elever), förutom W så var det 2 andra barn med särskillda behov, varav en utav dem har svår ADHD. Fröken orkade inte riktigt med hela klassen.

Mvh./ Draken

VENI VIDI VICI

Niklas
8/21/18, 11:41 AM
#29

Jag skulle gissa att socialisera sig kommer långt senare. Nu handlar det ju om att över huvud taget få henne till skolan. Hemma blir hon inte direkt mer socialiserad. Det borde de fatta. Fröken kan behöva hjälp. Har hon några assistenter? De kan inte tro att de ska lösa allas olika problem med en enda åtgärd. Det är naivt.


Vänliga hälsningar, Niklas
Är du intresserad av runstenar och runristningar?

Draken
8/22/18, 7:05 AM
#30

#29 Precis det vi har försökt påtala i 1,5 år. Men det handlar mycket om pengar.

Nu börjar skolan idag, och de har en lösning som vi hoppas skall fungera. de har flera yngre killar på fritids, en av dessa killar skall vara med W under skoldagen. Hon har fått anpassat, så hon börjar 10.00 och slutar kl 11.30 nu till en början.

De har lovat att inte försöka övertala henne att gå till maten eller vara med klassen, om hon inte själv för det å tal och VILL göra det, så jag hoppas att det skall fungera.

Jag tror nämligen så här, att är det så att de får henne trygg redan från första dagen, och att hon verkligen får veta och blir säker på att den här killen kommer vara med henne hela tiden, då tror jag att det skall gå bra, och att hon är i skolan.

Mvh./ Draken

VENI VIDI VICI

Niklas
8/22/18, 8:33 AM
#31

Pengarna är inte elevens problem. Det får skolan sköta. Hoppas det blir bra


Vänliga hälsningar, Niklas
Är du intresserad av runstenar och runristningar?

Draken
8/22/18, 10:02 AM
#32

hon åkte till skolan i god tid i varje fall. Så nu får man bara hoppas att det blir bra.

Jag uppdaterar eftersom :)

Mvh./ Draken

VENI VIDI VICI

Upp till toppen
Annons: