Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

ADD & ADHD relaterat Olika former av autism Tourettes Syndrom Motorikstörning (DCD) Tvångssyndrom (OCD) Trotssyndrom (ODD) Ansiktsblindhet (Prosopagnosi) Dyslexi & Dyskalkyli NPF + Psykisk sjukdom Övriga NPF Kan jag ha en diagnos? Utredningar (Hur? Var? När? Varför?) Allmänt Presentationer & Nya medlemmar Hjälpmedel & Stödinsatser Läkemedel & Behandlingar Lagar och regler (LSS, SoL, m.fl.) Ekonomi Kost och matlagning Tips och goda råd Var vi bor (Tråd för landskap/stad) (IRL-vänner sökes) Vänner sökes Tester Bilder & Foton Litteratur Media Dagis / Skola / Jobb / Praktik Familjeliv Diskussioner om NPF Berättelser ur verkligheten Fetalt Alkoholsyndrom (FAS) Off topic - [OT] Dagbok Lekar / Kluringar Om sajten & Om iFokus
ADD & ADHD relaterat

Hjälpa tonåring med add?

2017-04-13 14:00 #0 av: suddegumman

Hej!

Jag är mamma till en 15-årig tjej som nylien har fått sin add-diagnos. Det har tagit tid innan vi har förstått vad det är som har tyngt henne och gjort att hon har haft svårt med beslut och att komma igång med aktiviteter. Efter vägen har hon drabbats av en utmattningsdepression, bla på grund av låg självkänsla och problem i  skolan. Det har resulterat i att hon mått mycket dåligt och haft stor frånvaro i skolan, under det senaste året. När det var som värst i höstas, innan vi började utredningen, orkade hon bara ligga i sängen. 

Men i och med utredningen på bup har hon fått en bra samtalskontakt och nu även medicin, både för depressionen och för koncentrationen. Nu under hennes sista termin på  högstadiet har hon även, äntligen fått bra hjälp på skolan att klara skolarbetet. Hon har fått ett anpassat schema och får vissa lektioner hjälp av en assistent. Hon får göra det hon behöver för att klara betygen och komma i kapp i de ämnen hon behöver för att komma in på gymnasiet. Hon börjar må bättre psykiskt och  trivs i skolan nu och känner sig stolt över att det äntligen går bra.  

Men det som fortfarande tynger både henne och oss föräldrar är morgonsituationen. Hon har såå svårt att kliva upp på morgonen. Vi väcker henne flera gånger varje morgon. Ibland kan de ta en timme eller två innan hon ens orkar kliva upp. Och de morgnar hon orkar kliva upp i tid "fastnar" hon i sminkning eller hårfix. Det är som att hon har fastnat i en dålig vana som hon inte kan bryta. Hon mår dåligt och känner sig misslyckad när hon inte tar sig upp och iväg i tid. Det i sin tur verkar hindra henne ännu mer. Det är bara några få gånger i månaden som hon lyckats hålla tiden och då har hon verkligen varit tvungen, när de haft viktiga prov eller åkt på studiebesök eller liknande. Både vi och hennes mentor har försökt prata med henne, för att lista ut vad det är som har drivit henne de gånger hon har lyckats komma iväg i tid, för att försöka lista ut om det är något hon kan ha nytta under de "vanliga" morgnarna.

Det börjar bli riktigt stressande det här och tar mycket av vår arbetstid att ringa och tjata och åka hem för att väcka henne när hon somnat om, eller skjutsa till skolan, när hon äntligen är klar. Dessutom funderar man ju på framtiden, hur hon ska klara sommarjobb och gymnasium, när hon inte får till det på morgonen.

Oj, vad långt det här blev. men jag hoppas att det finns någon som varit med om liknande som har några erfarenheter eller idéer hur man kan hjälpa till att bryta detta beteende. 

Anmäl
2017-04-13 14:41 #1 av: Hera

Hon är i en jobbig ålder nu. Massa hormoner och känslor. 

Låter som ni tar allt ansvar på morgnarna. Jag hade slutat hålla på att väcka henne flera gånger. Det vet hon ju att ni gör och då kan hon fortsätta så.

Hon kan ju komma upp om hon ger sig tusan på det. Det har ni sett. 

Anmäl
2017-04-14 09:21 #2 av: Niklas

Hur länge har hon sovit om hon går upp när hon ska?

Vänliga hälsningar, Niklas
» Besök Savvity, iFokus engelska lillasyster.

Anmäl
2017-04-14 15:40 #3 av: Annielle

Kan hon gå och lägga sig tidigare för att kunna komma upp lättare i tid på morgonen?  

Var dig själv, det finns redan så många andra.

Anmäl
2017-04-15 13:12 #4 av: ikna

Jag minns hur svårt det kan vara! Vår son, som nu är 30, har också ADD och han har haft stora igångsättningsproblem. Det blir ofta bättre med åren!

Det kanske kan hjälpa att överlåta ansvaret till henne själv? Det finns ju idag flera olika alternativ som kan få oss att komma upp. T ex kan man ställa larm på mobilen (flera gånger efter varandra) eller liknande för att hon ska bli mer självständig...  Om man lägger mobilen en bit bort från sängen, så måste man kliva upp för att stänga larmet.  

Anmäl
2017-04-15 22:57 #5 av: suddegumman

Ja, visst stämmer det, som ni skriver. Hon måste absolut ta mer ansvar själv. Men det är svårt att släppa när hon inte riktigt lyckas med det nu. Hon verkar ha kört fast i sina dåliga vanor.
Och visst är det ännu svårare när hon har sovit för lite. Men när hon orkar kliva upp i tid kommer hon ändå inte iväg i tid.. Trots att hon säger att hon vill. Jag hoppas verkligen att det kommer att ge med sig. Det har blivit som en ond cirkel för henne. Hon mår dåligt och känner sig misslyckad när hon inte lyckas. Och hon misslyckas för att hon mår dåligt..

Anmäl
2017-04-16 10:46 #6 av: ikna

Ja, det är svårt att lära sig leva med ADD, speciellt med svåra igångsättningsproblem...

Anmäl
2017-04-16 15:18 #7 av: Hera

#5 Du måste tänka på att hon är tonåring.  Dessa problem är typiska i tonåren. Så lägg inte alltid "skulden" på en diagnos. 

Anmäl
2017-04-19 17:09 #8 av: Aliceballis

Äter din tös medicin? Jag har en dotter som är tolv år och som alltid varit väldigt svår att få upp och iväg på morgonen. Fick tipset av hennes läkare att väcka henne och ge henne sin ritalin och låta henne sova en kvart till så att medicinen har börjat verka innan hon går upp. Det har hjälpt oss jättemycket. Sen finns det ju även timstockar som räknar ner tiden från grönt till rött om hon har svårt att "känna tid". Har inte testat men funderar själv på att skaffa en sådan att ha på toan där min dotter brukar fastna i hårborstning och sånt 😃

Anmäl
2017-04-19 18:05 #9 av: Niklas

Bra tips. Timstock finns även som app till telefonen för 10 kronor.

https://appsto.re/se/GGJhD.i

Vänliga hälsningar, Niklas
» Besök Savvity, iFokus engelska lillasyster.

Anmäl
2017-04-21 02:41 #10 av: Elinmatsdotter

Jag har add och har samma problem på morgnarna med en kramande lamslående trötthet. För att fungera måste jag åtminstone sova i 8h men har inga problem att sova 12h.
Fick tipset av sköterskan att ha tabletterna bredvid sängen ta dom på alarm och sen sova vidare tills medicinen börjar verka.
Jag har inte själv lyckats använda denna metod än så kan inte säga om det funkar...(jag glömmer ta med medicinen och vatten till sängen alltid)
Värre problem är att jag är tidsoptimist. Jag behöver köra till jobb kl 21 för det tar ca 30 min att köra dit, parkera och promenera in. Men jag klarar av att fixa det på 12 min om jag stressar. Har jag väl klarat det på 12 min har jag jätte svårt att gå tillbaka till att vara ute i god tid. Då utnyttjar jag hellre den tiden till att fastna i tankar eller bara göra allt långsammare (varför går inte att förklara). Jag vet mycket väl att jag inte får bli sen för det förstör för alla andra och jag kan få sparken så jag får jätte dåligt samvete för jag gillar verkligen mitt jobb!
jag ser på klockan att jag skulle kört för 5 min sen och blir stressad samtidigt hinner jag ju bara jag kör innan 21:16 vilket gör att jag blir disträ. Helt olågiskt jag vet men det är som att ha en Benjamin syrsa på axeln som säger kör nu medan Pinocchio säger jaja chilla jag hinner ju ändå bara jag skyndar Mig och lixom dränker den mindre åsikten.
Tror din dotters problem är lite liknande, när hon väl kommer upp på morgonen så är det ju inte så brotom för hon klarar det ju på halva tiden dagen innan.
För mitt undermedvetna är det värt att stressa bara man får vara passiv en liten stund till, inget val jag gör medvetet. Lägger jag fram allt superstrukturerat dagen innan i utförande stationer för minsta möjliga distrakrion med tydliga tidsmål (frukosten ska vara klar kl 8, kläder på 8:30 osv) så går det bättre. Allra lättast att klara av att hålla tiden är när någon hjälper till att hålla mig på rätt spår annars börjar jag göra tänja på tiden och absolut inte snoza! Snozar jag så ligger jag gärna kvar i sängen vaken i en timme och bara glor ...
Utläggning hur det funkar för mig som kanske kan hjälpa.

Lider verkligen med er som är föräldrar men också mer er dotter för det är ingen rolig egenskap att ha, hoppas verkligen ni hittar en rutin som kan funka :)

Anmäl
2017-05-25 10:53 #11 av: Caylina

Jag har själv 2 barn med npf, min son är 15 och har adhd/tourettes och äldsta dottern har Asperger/adhd.
Min erfarenhet säger lita på din magkänsla. Jag har aldrig gett upp, bara tragglat på, ofta i motvind. Har ofta känt mig ensam i min kamp för barnen men det har lönat sig att vara drivande och vara "på". Det är bra att försöka ha en grund som är positiv. Min son brukar ofta i frustration uttrycka typ "varför måste du alltid bara så j-la positiv?!?!" ( gudarna ska veta att jag tvivlar på mig själv väldigt ofta, men det jag ger honom ska vara positivt) var positiv även om hon är neg. Min son går i skolan 1 timme om dagen och har en egen assistent under den tiden. Det är vad han orkar med. Min dotter var borta från skolan 2 mån helt i 7:an, kom tillbaka någotsånär i 8:an 9:an. Tappade gymnasiet. Nu är hon 21 o läser på komvux, med ny mognad, mer livsinsikt, i egen takt som hon själv bestämmer.
Din dotter kommer att klara sig fint, eftersom hon har en mamma ( och pappa?) som kämpar för henne. Ger ni henne en trygg grund så kommer det att ge henne goda möjligheter till ett fint liv. Med tiden och ny mognad kommer mer ansvarstänk. Man vill att allt ska funka och vara bra NU men svårigheterna försvårar och man blir frustrerad. Jag har själv adhd och har lärt mig med åren hur jag fungerar. Man hittar sitt eget sätt som funkar för sig och sin familj:)

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.