# Adhd? Author: [Borttaget] Hej allihopa :) Jag har varit sjuk, konstig och mått dåligt länge och nu verkar det som om de har tagit tag i saken och gör en massa utredningar. Min psykolog nämner adhd hela tiden och det gör mig lite..rädd? Borde jag vara det? Det känns lite..jag vet inte riktigt..olustigt. Borde jag tycka det? Hur har ni det som har adhd? Vad säger folk i er närhet? Har de ens kommenterat det? Så många frågor.. kanske börjar med de där. ## Comment 1 Author: Niklas Du behöver inte vara rädd. Om de kommer fram till att du har ADHD betyder inte det att du förändras. Du är fortfarande du och fungerar på samma sätt som tidigare. Vad det betyder är att man kan slå ihop vissa av dina egenskaper till ett paket och sätta ett namn på det. Det betyder också att det finns många andra som har ungefär samma paket av egenskaper. Får du en diagnos ska du se det som en hjälp. Ungefär som vilken diagnos som helst. Kommer du till sjukhuset med ont i benet och de ställer diagnosen benbrott, är det första steget mot att få hjälp med de problem ett benbrott ställer till. Vänliga hälsningar Niklas ## Comment 2 Author: Margareta När min son fick veta att han hade en diagnos upplevde han det som att vinna på Bingolotto. Han behöver tex aldrig fundera på att läsa sig Pluttifikationstabellen - det löser han med miniräknare även på proven. Tänk om Pippi Långstrump vetat det? ## Comment 3 Author: Tixy När jag fick min diagnos (asperger) fick jag ju samtidigt svar på varför jag reagerat samt agerat som jag har gjort i olika situationer - som om man äntligen fick ett facit i handen. :) Det är ju lättare att säga "jag har asperger och har dessa svårigheter" än att försöka förklara för någon vad man har för svårigheter för att personen som då tror att jag bara ljuger för att få sympati. ^^ ## Comment 4 Author: [Borttaget] hmm.. ja det kanske kan vara rätt bra ändå. försöker vänja mig vid tanken.. fast lite olustigt känns det. nånting är inte som det ska och det är väl bättre att få reda på vad det är än att försöka dölja det för sig själv och andra. antagligen finns risken att jag får rätt hjälp om de nu kommer fram till adhd. och den risken är väl ganska bra att ta antar jag. ## Comment 5 Author: Cattis #4 Det är ingen risk, det är en chans. En jättebra chans. Om det är vad du kommer at tfå som diagnos, ADHD, så kommer du vänja dig vid tanken och förmodligen känna lättnad över at tdet förklarar så mkt. Förmodligen. Så var det för mig iaf. ## Comment 6 Author: Niklas #4: Har du levt med det i nitton år blir det nog inte svårare framöver. Det är inte som om du hade råkat ut för någon sjukdom. Vänliga hälsningar Niklas ## Comment 7 Author: Alexej När jag fick höra första gång för några år sedan att jag troligtvis har Borderline blev jag total chockad. Jag var egentligen bara där för att få min sjukskrivning förlängt pga depressioner. Det var en ny läkare. Jag storgrät (efteråt) och hatade alla och hela världen, framförallt den läkaren. Men man vänjer sig och nu känns det ganska bra att det finns en förklaring till många misslyckande. Och sedan att så många har det. Förr var det skamfullt att berättar att man har depressioner, idag är det helt okay. Hoppas det blir likadant med andra diagnoser. Jag har inte blivit utrett, är lite feg och lat. Och så dröjde det länge för mig att acceptera att jag verkligen kan ha en diagnos åt det hållet. Just genom sajten här börjar jag få mod att starta en utredning. ## Comment 8 Author: Niklas #7: Det är precis det som är mening med sajten, att få alla att förstå att bokstavshandikapp inte är något fult eller pinsamt, utan helt naturligt. Om fem procent av alla är drabbade betyder det minst en halv miljon svenskar. Det är en stor grupp. Vänliga hälsningar Niklas ## Comment 9 Author: [Borttaget] Jag har inte tänkt på att jag antagligen levt med det i nitton år redan :O Bra tankeställare. Det känns som om det skulle skrivas som diagnos på ett papper så kommer jag att bli typ rullstolsbunden osv. Eller ja..som att allt skulle ändras. Men det kommer det juh inte. Värt att tänka på.. ## Comment 10 Author: Niklas #9: Om något ska det ju bli bättre, för diagnosen säger lite om hur du fungerar i jämförelse med andra. Då kan du få hjälp med dina svagheter och dra nytta av dina styrkor. Jämför med ett brutet ben. Det är först när du har fått diagnosen som du vet (eller i alla fall läkarna) vad som behöver och kan göras åt det. Vänliga hälsningar Niklas ## Comment 11 Author: [Borttaget] Fast med en stukad hjärna eller nåt åt det hållet, haha.