# kontrollbehov? Author: lucifina jag har en bonusson med diagnosen ADHD och nu har jag/vi ett problem som vi inte riktigt vet om det hänger ihop med hans ADHD eller om han bara har "konstiga"gener  det är så att hans mamma har i samband med en separation för tre år sedan lovat honom att inte flytta ihop med en ny man igen och nu har detta löfte utvecklats lite för långt. Nu kan hon inte tala i telefon med en man, hennes vänninor får inte ha sina respektive med sig ännu mindre får de ha en manlig bekant med sig till dem, är de på semester får hon inte beställa mat av manliga servitörer mm Frågar man honom hur det ska bli när han flyttat svarar han att: "- Hon får sitta här ensam så kommer jag och hälsar på henne när jag har tid." Och frågar man honom vad som händer om hon trots allt skaffar en ny man talar han helt lugnt om att då slår han ihjäl dem bägge två. Allvarligt?  Helt klart...  frågan är bara om det är ADHD som gör detta eller om det är åldern? han är i 15 års åldern nu. vilken ände börjar man i? Ska man be BUP psykologer prata med honom rent allmänt? ska mamman ta upp det? ska vi ta upp det? Ska vi avvakta och se om det går över? Ingen av oss vill ju att han tar skada, men vi vill inte vänta för länge heller. För vad händer om han skaffar flickvän? Bevakar han även henne? ## Comment 1 Author: Niklas Det är jättesvårt att säga. Hur som helst ska man inte få hålla på så, varken om man har ADHD eller inte. I mina öron låter det inte som något kopplat till ADHD. Prata med honom. Om inte mamman gör det, vilket kanske är det bästa eftersom hon delvis har skapat det, får ni göra det. Det viktigaste är nog att någon pratar med honom. Vänliga hälsningar Niklas ## Comment 2 Author: Noeli Håller med #1, tycker heller inte det är relaterat till adhd. Men kontrollbehovet kommer kanske mer därifrån och viljan att ha det som det alltid varit för att det ger ju honom ingen kaos i sin tillvaro. Om ni tänker så, så kanske orden till honom kan komma från det liksom. Hänger du med?! Jag tror också på att prata med mamman om saken först. Försök att enas om ord ni använder. Då låter det lika från två håll = bra för sonen = tydligt i hans värld. Jag kan förstå er oro om kommande flickvänner OCH det är då nu ni kan bädda för bättre relationer i framtiden. Ni får visa honom hur man ska bete sig i relationer.... :) (lite dumt löfte tycker jag. Vad vet man om framtiden EGENTLIGEN??) ## Comment 3 Author: Niklas Ja, löftet framstod som helt obegripligt för mig. Varför ska man avsäga sig en relation som inte finns och som man inte vet något om? Vänliga hälsningar Niklas ## Comment 4 Author: Milla #0 Har en son på 16 och kontrollbehov kan jag inte säga att han har inte mer än normalt. Tycker det du skriver känns otäckt och inte acceptabellt säger som dom andra att prata med mamman och även honom om detta. ## Comment 5 Author: sockerrattan Tycker mer att det låter som autistiska drag... Både mitt X, yngsta dottern och älste sonen är mycket kontrollerande...