# Det är klart att det känns...! Author: KajsaE När flickan säger att "mamma, i vår nya lägenhet så ska jag ha ordning i mitt rum" och jag vet att nya lägenheten kommer att se ut som den gamla så småningom.. När flickan säger " mamma, sluta leta kläder i min garderob!! Titta, du stökar bara till!" Men jag vill ju bara hjälpa mitt barn att hitta passande kläder för dagen.. Det är inget avkopplande med lite skit i hörnen, när jag inte vet hur de kom sig att det blev så. Det är inget avkopplande att tillåta sig själva att komma försent någon gång, när jag inte vet hur jag någongång ska komma i tid! Det känns inte som en styrka, att måsta lägga sig ner och tänka innan man ska ta sig för med matlagning el dyl. Luther var en trevlig man - säkert. Men alla olater som beskrivs nästan som synder i "gamla" samhället, är ju kriterierna på någon jag inte har kontroll över; slarv, slösaktighet, lathet. Ordning o reda, pengar på freda. Osv i all oändlighet! Slarv= oförmåga att organisera slösaktig= impulsstyrd lathet= svårt att komma igång, låga dopamin nivåer. Ja, det är klart att det känns, att man ibland blir lite ledsen! Att aldrig få höra att någon är stolt över en, eller imponerad.  Men igår fick jag faktiskt höra en sak, som värmde. "Kajsa, du är en så snäll mamma". Detta inte av barnen, utan av en bekant! "jamen det känns verkligen inte så!" "Jo, Kajsa. Du är en snäll mamma." För annars, när man väl klarar saker som andra klarar - då ser omgivningen det som självklart.  Då är man aldrig duktig, man gör bara självklara saker. Tänk om folk kunde inse, vilken kraft, energi och kreativitet som krävs, för att göra "själklara saker"! ## Comment 1 Author: Milla Oj så bra skrivet! Och ja det är klart det känns! ## Comment 2 Author: [Borttaget] _#0_ _"Luther var en trevlig man - säkert. Men alla olater som beskrivs nästan som synder i "gamla" samhället, är ju kriterierna på någon jag inte har kontroll över; slarv, slösaktighet, lathet. Ordning o reda, pengar på freda. Osv i all oändlighet!_ _Slarv= oförmåga att organisera_ _slösaktig= impulsstyrd_ _lathet= svårt att komma igång, låga dopamin nivåer."_ Är det därför jag inte klarar av att umgås med vissa troende längre?![Förvånad](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-surprised.gif "Förvånad")  Har inte orkat med det eftersom deras prat gör jag känner mig värdelös. Krav som jag inte klarar av utan att bränna ut mig själv o.s.v. Jag kanske ÄR värdelös![Förvånad](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-surprised.gif "Förvånad") ## Comment 3 Author: KajsaE Nja.. de e väl de troende som har problem med vad de tror är kristendom...? 1. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig. 2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren kommer inte att lämna den ostraffad som missbrukar hans namn. 3. Tänk på att hålla sabbatsdagen helig. 4. Visa aktning för din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig. 5. Du skall inte dräpa. 6. Du skall inte begå äktenskapsbrott. 7. Du skall inte stjäla. 8. Du skall inte vittna falskt mot din nästa. 9. Du skall inte ha begär till din nästas hus. 10. Du skall inte ha begär till din nästas hustru eller hans tjänare eller hans tjänarinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa. Här står inget om städning?  Däremot är det viktigt med sabbatsdagen... alltså veckans Vilodag hi hi! Sen vet jag att i filmen "såsom i himmelen" finns repliken av Prästfrun; Det finns ingen synd! Det finns ingen synd för Gud har aldrig fördömt!" Det tyckte jag var en bra mening.  Jag stjäl inte, än så länge har jag inte begått äktenskaps brott..och jag känner absolut inget begär till min nästas oxe eller åsna! Jag LOVAR! ![Skrattande](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 4 Author: KajsaE #1 Tack för det fina berömmet. ![Skäms](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-embarassed.gif "Skäms") \*rodnar lite\* Känns bra nu, när jag skrivit av mig lite. ## Comment 5 Author: [Borttaget] Ja, det var bra skrivet Kajsa, glömde säga det bara![Skäms](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-embarassed.gif "Skäms") Jag tror ju själv på Gud, men klarar inte av de krav andra troende kristna ställer för att man ska vara "godkänd". Gud dömer ingen, utan andra troende och icke troende gör det tyvärr. Gud kom inte för att döma världen, utan för att rädda den!![Flört](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 6 Author: Porklash Slarv= oförmåga att organisera slösaktig= impulsstyrd lathet= svårt att komma igång, låga dopamin nivåer. tack för dem! ## Comment 7 Author: [Borttaget] _Slarv= oförmåga att organisera_ _slösaktig= impulsstyrd_ _lathet= svårt att komma igång, låga dopamin nivåer._ Precis så där är det! Det var verkligen bra skrivet! Jag tänker själv varje gång jag ska flytta: Att nu ska jag ha ordning på det nya stället! Men... icke! Rörigt överallt hela tiden, utom när det är nystädat. Blir såå trött på mig själv. ## Comment 8 Author: Cattis #0 "_För annars, när man väl klarar saker som andra klarar - då ser omgivningen det som självklart.  Då är man aldrig duktig, man gör bara självklara saker. Tänk om folk kunde inse, vilken kraft, energi och kreativitet som krävs, för att göra "själklara saker"!_" Ja, visst suger det! Jag tror ibland att jag lärt mig att leva med vetskapen om hur jag funkar (läs inte funkar) och att det får lov att vara okej så som det är. Det känns i längre och längre perioder ganska okej, och när det känns så, så börjar den onda spiralen snurra åt andra hållet. När jag inte stressar mig med ångest och dåligt samvete över mina brister och fel, så presterar jag bättre än annars. Men, alltid ett jäkla men, så kläcker tex sonen ur sig vilken skillnad det är hemma hos oss, jämfört med hos bästa kompisen. "_Där är det alltid så mysigt och städat, varför kan inte vi ha det så_" eller dödsstöten: "_Hans mamma jobbar hela dagarna, men hon hinner ändå alltid städa och hålla jättefint hemma hos dem_" Efter sådana kommentarer, så faller jag ner på djupaste mörkaste bottendjup igen, och självkänslan är som bortblåst. Det är svårt att få andra att förstå, att man inte **kan**. Att man **vill**, men att **inget i världen** kan förmå en att göra ens en bråkdel av allt det där "duktiga mammor/fruar" fixar utan att reflektera över det. Jag kan förstå att andra tänker att vi är lata och slarviga - men det gör så ruskigt ont, för jag är inget av det. :-( ## Comment 9 Author: Eremitha Åh, vad jag känner igen mig! Trots att jag har koreograferat tillvaron så att den ska bli så lättskött som möjligt, funkar det inte. Jag bor i en etta, har gjort mig av med en massa prylar, har bara det jag behöver. Det är så lätt och går så snabbt att städa här. När jag gör. det. Vilket sker väldigt sällan. Har märkt att det handlar om den sammanlagda påfrestningsnivån. Om jag har bara de ingredienser i livet som jag själv valt och vill ha, då mår jag bra och har då och då energi till städning och tvätt. Jag själv, hunden, mannen, kören och mitt skrivande plus lite andra småsaker som enbart är närande och inget tvång, det räcker. Det är när oombedda komponenter invaderar vardagen som det rasar. Bilen går sönder, ekonomin går inte ihop, måste till tandläkaren, har inte råd med hundmat, måste ringa telefonsamtal eller skriva mail till myndigheter eller andra instanser, måste det ena, måste det andra. Det vill säga, det som alla andra säger "sånt är livet" åt, och "det är bara att göra det". Då halkar städning och dylikt direkt ner på listan, för det finns inte en chans i världen att jag orkar! Fast jag vet att det tar tio minuter att dra igenom lägenheten med dammsugaren. Jag vill så gärna ha fint i mitt hem. Jag vill så gärna orka sköta min hygien bättre (ni skulle sett mina fötter i somras). Jag vill orka så mycket som andra anser vara självklara, automatiserade sysslor, men som för mig är oöverstigligt. ## Comment 10 Author: Niklas #8: Kan du inte sätta dig med honom och förklara någon gång? En gång för alla. Han kanske förstår och köper det. Gör han det intekanske han i alla fall säger så där mer sällan. Vänliga hälsningar Niklas ## Comment 11 Author: Cattis #10 Han förstår. Men han vill så gärna och så som så många andra med dessa funktionshinder så vräker han ur sig det han tänker, utan att förstå hur ont det gör. Jag försöker prata med honom då och då, för att påminna och så. Men jag vill inte heller ge honom ångest för att han gör mig ledsen. Ibland är det mkt svårt att intala sig att man är en ens halvbra mamma. Ibland känns det som att jag är till mer skada än nytta. Men bara ibland. Som nu. ![Gråter](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-cry.gif "Gråter") ## Comment 12 Author: Niklas #11: Fast du behöver kanske inte säga att han gör dig ledsen i så fall. Han kan förstå ändå att det inte fungerar likadant i alla familjer. Du kan få honom att förstå att ni har många sakersom andra familjer saknar. Egentligen tror jag att han kan behöva höra att han gör dig ledsen ibland. Tänk om han kommer på det om tio år. Då blir det säkert inte direkt lättare. Hur kan du tänka att du är till skada? Hur skulle det gå till? Vänliga hälsningar Niklas ## Comment 13 Author: linhof Hittade den här tråden... så bra skrivet #0 ![Skrattande](http://bokstavsfolk.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") Och även ni andra.... så är det! precis så... och ont gör det...samtidigt som det är så gott att se att man inte är ensam. Väldigt liten tröst men den räcker ![Glad](http://bokstavsfolk.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Tack **ALLA** för att ni finns/Linda ## Comment 14 Author: [Borttaget] #13 Tack själv för att just DU finns ![Skrattande](http://bokstavsfolk.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 15 Author: linhof åh aspie! tack \*rodnar lite\*