# Ny upptäckt: autismgener
Author: [Borttaget]

_DN_ hade en artikel om autism i dag som jag tänkte dela med mig av. [Här](http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/nya-autismgener-upptackta-1.1119215) kan du läsa den.

## Comment 1
Author: [Borttaget]

Det var ju intressant. Om det nu blir "fel" redan då ägg och spermie träffas, vad är det då som gör att flera får AS i generationer i samma familj? Skumt!

## Comment 2
Author: [Borttaget]

#1 Jag funderade över detsamma när jag läste artikeln. Nu svävar jag ut i rena spekulationer - och eftersom jag inte är ngn expert på genetik kan jag inte svara på om jag är ute och cyklar - men rent logiskt skulle jag kunna tänka mig att även AS kan bryta ut slumpmässigt som en genetisk variation. Dock: Autism är väldigt mkt mer omfattande än AS, så här borde skillnaden mellan en AS-gen och en NT-gen vara mkt mindre än mellan en NT-gen och autismgen. Ju mindre avvikelser, desto större chans för utveckling(?).

Med andra ord, skulle den ärftliga faktorn spela in i en högre grad i AS-fallet än vad gäller autism, eftersom små avvikelser i DNA:t kan ligga latent och "bryta igenom" i en högre utsträckning eftersom jag inbillar mig att de är "lättare" att kopiera. Lite som det här med ögonfärg. Oftast får barnen den ögonfärg som är den dominanta hos föräldrarna, men inte alltid.

En annan aspekt, är att gener kan "sträva efter" en viss sammansättning. Min pojkvän, som har pluggat genetik (civilingenjör), påstår att det våra kroppar automatiskt strävar efter medellängd eftersom det är det mest funktionella för oss. Normala avvikelser kan förekomma (vissa är relativt långa, andra är relativt korta), men när avvikelserna blir så pass stora att de påverkar oss negativt i en högre utsträckning (t ex om båda våra föräldrar är exceptionellt långa), försöker DNA:t upprätthålla någon slags balans och ge upphov till en avkomma som inte är lika lång som föräldrarna. Ungefär som att kroppen själv försöker "rätta till" alltför stora avvikelser, men släpper igenom de mindre.

Detta är jätteintressant, men nu måste jag verkligen sätta stopp för mitt skrivande så jag hinner iväg till min läkare i tid...

(Spekulationer, som sagt. Säg emot mig om du ser brister eller direkta felaktigheter i mitt resonemang.)

## Comment 3
Author: Fnyfniken

Men om AS nu skulle kunna vara genetiskt nedärvt så finns det någonting positivt utvecklingsmässigt med den gen som ger AS (om det nu inte är själva ASen själv som ger något positivt utvecklingsmässigt, för arten människa alltså). Det finns nästan inga nedärvda genetiska tillstånd kvar som bara är av ondo, för de dör ut, om man säger. Ett exempel. Sickelcell-anemi är recessivt nedärvt, dvs man behöver en sån gen från mamma och en från pappa. Om man har båda får man sickelcessanemi. Om man får bara en, får man däremot immunitet mot malaria. Om en genomsnittsfamilj där båda föräldrarna har en sån gen var får 4 genomsnittsbarn, så får ett barn sickelcellanemi, två får malariaimmunitet, och en får varken malariaimmunitet eller sickelcellanemi. TTråkigt nog viss sjukdom i familjen men några överlever garanterat malaria. En slags genetisk försäkring.

Man tror att autoimmunitetsgenen HLAB-27 som spökar vid reumatiska sjukdomar, diabetes, MS etc skulle kunna ge ett bättre skydd mot infektioner som barn, i synnerhet såna som överförs i trångboddhet och smutsighet så som hela europa levde sen medeltiden tills nyligen. När man så kom på penicillinet och fick bättre hygien har den slagit över åt andra hållet. Tror man i alla fall.

Nu handlade väl artikeln om autism som ju slår rätt rejält och därför tveksamt går i arv rent dominant. AS är ju en annan sak. Men för bara 100 år sen var kanske AS mycket mer funktionellt som variation i befolkningen. Det är kanske på senare år som det har blivit ett funktionshinder...

## Comment 4
Author: [Borttaget]

Jag undrar bara ifall artikeln syftar till autism eller allt inom autismspektrat för just ren autism och AS är inte samma sak.

## Comment 5
Author: Fnyfniken

Ja, det vet man ju aldrig med journalistik. Men jag gissar att de menar ren autism. Annars skulle de skriva Aspergers.

## Comment 6
Author: [Borttaget]

Väldigt intressant som sagt men jag begriper inte ett jota hahaha

## Comment 7
Author: [Borttaget]

Här är en annan artikel på samma tema, som kanske kan vara intresseväckande:

[Neandertalgener](http://www.svd.se/nyheter/inrikes/neandertalares-gener-kvar-hos-manniskan_4680543.svd)

Det skulle ju kunna vara sant, att vår genavvikelse kan utgöras av ett recessivt anlag, som poppar upp ibland - ungefär som färgblindhetsvarianten. - Men det behöver ju inte röra sig om neandertalegenskaper (denna speciella mänsklighetsvariant) utan helt enkelt om ålderdomliga gener från människans tidiga historia i mera rakt nedstigande led - således Homo erectus-anlag i så fall.

## Comment 8
Author: Musiken

En annan mojlig anledning till att det arvs om "felet" uppstar vid agg-spermie-stadiet skulle ju ocksa kunna vara att over lag sa kanske en av foraldrarna har gener som ar mer benagna att anpassa/forandra sig, eller slappa igenom "nya ideer".  Barnet far ju da ocksa del av de generna och anlaget lar ju nedarvas ytterligare, beroende pa vilka andra partners som blandas in i soppan.
