# Inte så farligt för andra, värre för mig.
Author: Winterhearted

Ska bara skriva av mig lite nu då jag har en sak som är otroligt jobbig i mitt liv just nu. En sak som för många andra kan tyckas som en struntsak.

Jag har bott i ett kollektiv i 5 år varav en av dom som bor här har varit en kompis till mig i 7 år. Och nu så har det blivit som så att kollektivet ska splittras, jag har vetat om detta i en månbad nu och lägenheten har sagts upp nu så om tre månader ska jag ha hittat någon annanstans att bo. Jag har inte orkat leta eller ens velat då kännslan av att min trygghet och vardag slagits sönder har varit för stor. Men det finns trots allt lite ljus i mörkret jag har ju nyligen fått svar från utredningen (AS/ADHD) och fått höra att LSS kan hjälpa mig med boende särskilt då det är akut. Men kännslan är fortfarande kvar över att min trygghet min bostad kommer försvinna... Är jag bara löjlig eller är det någon här som kan känna igen sig i att detta jag upplever skulle kunna vara ett trauma för även Er?

Men oavsett så är det skönt att skriva av sig lite... ^^

## Comment 1
Author: [Borttaget]

"I live Here on the path of dreams Alone but Free". - Är det verkligen du?

![Obestämd](http://bokstavsfolk.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd")

Men jag förstår dig till fullo. "Breaking up is hard to do!" I synnerhet om man, som jag, är aspergare och äntligen har funnit en social gemenskap som man tycker fungerar. Då är inte uppbrott det första man vill tänka på.

Så, vad ska du göra nu? Hitta ett nytt kollektiv att idka gemenskap i? Tja - varför inte!?

![Flört](http://bokstavsfolk.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")![Skrattande](http://bokstavsfolk.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")

## Comment 2
Author: Winterhearted

"I live Here on the path of dreams Alone but Free"

Det är mig till viss del och har varit mig till stor del. Har alltid varit en drömmare spenderade min grundeskoletid fantiserandes om alver, vampyrer, drakar, demoner och allt som kan höra till fantasins värld. Och ja spenderar stor tid än idag i mina fantasivärlder och ja jag är mer kär i dom än i "verkligheten" där det får många är viktigast att skaffa sig en livspartner så därav citatet att jag är ensam men lycklig i min dröm värld istället för att vara vilsen och desperat i verkliga livet.

Jag vet inte vad det blir får kanske egen lägenhet eller hamnar i ett kollektiv med likasinnade som jag... har inte velat tänka på just den biten så mycket då det känns som om jag förlorat mitt hem. Men jag kommer överleva detta är bara jobbigt just nu ..

## Comment 3
Author: [Borttaget]

Mitt inlägg var främst ett uttryck för empati, om än något klumpigt. Men det får jag skylla på min asperger...!

![Glad](http://bokstavsfolk.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")