# Hur är du? Author: [Borttaget] NT-människor brukar ju ha stark identitet i bemärkelsen "veta hur dom är". Tillika brukar de hålla reda på sina omgivande medmänniskor väldigt väl: - "_Han_ är sån och sån." - _Hon_ är så och så:" Själv tycks jag inte funtad på det sättet. Aspergare är jag. Är mera liksom interagerande med verkligheten, men ändå på ett dåligt sätt - dock seendes oändligt klart, om ni förstår hur jag menar. Går nästan aldrig omkring och tänker: "Jag är sån eller sån". Utan jag bara är. Och så har det varit för det mesta. Och inte går jag omkring och noterar mina medmänniskor heller, utan utgår ifrån att alla andra är ungefär som jag själv. När NT så gör en karaktäristik av mig (- "Du är _aspergare_!"), så accepterar jag det, och försöker leva upp till det. Men riktigt levande och signifikant för mig själv blir inte heller AS-diagnosen. Jag trivs bäst för mig själv och i min egen värld. Och struntar egentligen blankt uti, hurudan jag är. Någon mer aspergare, som upplever sig själv så, som jag här nu har beskrivit mig själv? ![Obestämd](http://bokstavsfolk.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd") ## Comment 1 Author: zatanica HAr ju inte komit igån med min as utredning ännu, men svarar ändå :) TÄnker direkt på när man ska skriva sitt cv när man söker jobb och man ska skriva några rader om vem man är och så. Sitter då alltid som ett fån och stirrar. Ja vem är jag tänker jag då, vad ska jag skriva? Vem är jag, hm brukar bli sittande länge och undra vad man ska svara. JAg är ju jag, hur beskriver man det? Vad skriver andra tänker jag då? Sedan om man har turen att komma till en intervju, ja samma fråga, berätta lite om dig själv, vem är du och vad är du bra på? Hm samma stiljte i huvudet då och en aning konfunderad. Vad sjutton ska jag svara på det och snabbt ska det gå med. Kan ju inte bli lika konfunderad som när jag skriver mitt cv. Minns inte nu vad jag brukar dra till med då det var ett tag sedan. Men det enda svaret jag får i mitt huvud och vill säga är bara, jag är jag vad ska jag mera säga. Lär känna mig så vet du vem jag är. Typ något sådant. Fattar inte alls hur det är meningen att man ska svara på detta. Hoppas det var typ detta du var ute efter nu varulv. Precis som dig trivs jag bäst i min värld och har så alltid gjortoch varför definiera sig, jag är jag och du är du och så är det bara. Borde väll alla förstå eller? ## Comment 2 Author: Anonym Jag har ingen AS-diagnos men känner igen mig mycket, hos mig själv. Jag vet inte vem jag är, tycker jag förändras varje dag eller nåt. Kan inte sätta mig i en låda. Svag jag-person? Men jag har ett behov av att vilja förstå andra, att sätta etiketter på dem. Inte en, inte två, men många etiketter. Jämföra personer med varandra för att få en tydligare bild. Det du beskriver att NT gör, tycker jag jag gör också. Tycker inte det är något typiskt NT utan att alla människor gör det mer eller mindre. Har även träffat AS som väldigt gärna vill sätta in folk i små lådor, för att förstå dem. \--Kexet ## Comment 3 Author: Zaphix Varulv: Handlar det inte om självsäkerhet? Att du är så säker i dig själv att du inte har nåt behov av att definera dig själv.. ## Comment 4 Author: Anonym Så typiskt min ADHD-hjärna att läsa för fort. Jag gör det jämt, hoppas över ord. Jag ser nu att Varulv skriver att han inte behöver definiera sig, vilket är det JAG verkligen gör - hela tiden. Har alltid gjort det. Jag läste för fort, sorry. \--kex ## Comment 5 Author: MoaL **#3** Jag kan inte förstå vad självsäkerhet har med saken att göra? Antingen kan man sätta ord på sina egenskaper, sina styrkor och svagheter, eller så kan man inte det. Självsäkra och osäkra människor finns det gott om av båda sorter. Alla är förstås sig själva, och alla kan säga "jag är jag". Det är ju så det är, alla är sig själva innerst inne. Jag kan sätta ord på hur jag är, eftersom alla egenskaper har ord, och oftast synonymer till de orden som kan göra betydelsen en liten aning förändrad. Olika ord och deras betydelser är väldigt intressanta, det har jag alltid tyckt. Att känna mig själv och kunna orden på de olika egenskaperna har jag aldrig haft problem med. Däremot skulle även jag bli ställd och förvirrad och få svårt att svara på en spontan fråga. ## Comment 6 Author: [Borttaget] Intressanta svar har jag fått här flera stycken, vilka merendels bekräftar mina tankegångar. Tack ni! ![Glad](http://bokstavsfolk.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Till dig zatanica så vill jag ge ett slags bekräftelse på att jag känner en själslig samhörighet med dig i detta avseende det, som du här beskriver. ![Flört](http://bokstavsfolk.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") Och Zaphix, för en gångs skull upplever jag att jag får ett slags beröm eller hur man nu ska säga, från dig. Tackar för det! ![Kyss](http://bokstavsfolk.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-kiss.gif "Kyss") Du ser  mig således här större än vad jag kanske är i detta avseendet. Men nej, jag tror inte att detta har med självförtroende alls att göra egentligen. Det har med läggning att göra. Jag är helt enkelt sådan. Och min hypotes är att det kan ha med Aspergern att göra. Tack också Anonym för dina klargörande inlägg! ![Kyss](http://bokstavsfolk.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-kiss.gif "Kyss") Inser, tack vare dina förklaringar, att jag inte är som du i dessa avseenden. Vilket inte alls innebär att vi inte skulle kunna vara eviga vänner, du och jag! #5 Och MoaL, jag förstår också din synpunkt till fullo. Liksom du, anser också jag mig bra på att sätta "etiketter" på folk inklusive mig själv. Men detta är någontingen annat det, menar jag. Jag är helt med dig i det du påpekar. ![Flört](http://bokstavsfolk.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 7 Author: Anonym #5 Nej, Moa, alla kan inte säga vem de är. av en eller annan anledning. Jag har inte hittat mig själv förräns jag gått igenom massor av terapi och annat i livet, ungefär vid 30-35 års åldern. Speciellt mobbning men även allmän oförståelse från familj och omgivning kan ge detta - man kanske inte är stark i sig själv från början och måste motarbeta andra för att bli sig själv. ## Comment 8 Author: MoaL **#7** Hm.. Jag vet inte om jag har sagt att alla kan _säga_ vem de är? ## Comment 9 Author: Anonym #8 OK, det var så jag tolkade ditt inlägg. Hur menade du då? ## Comment 10 Author: MoaL **#9** Du får gärna skriva mer exakt vad det var i min text som du tolkade så, så kan jag kanske förtydliga vad jag menade. :) Var det "alla kan säga "jag är jag"'? Det var mer bokstavligt menat, och mer en kommentar till zatanicas "_jag är jag vad ska jag mera säga. Lär känna mig så vet du vem jag är._" än något annat. Det jag menade var alltså att det är något som ALLA kan säga. Ingen kan ju vara någon annan än sig själv. ![Glad](http://bokstavsfolk.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Sedan kan man förstås **spela** någon annan, men man **är** inte någon annan. Därav orden "innerst inne". De flesta människor är inte sig själva fullt ut i alla situationer. Oavsett hur trasig man är så är man. Alla är någonting. Alla kan inte beskriva det, alla vet inte eller inser inte hur de är, och ingen vet allt om sig själv - men alla är något. ## Comment 11 Author: Zaphix #5: En stor del i självsäkerhet är att man är säker på den man är, man har inget behov av att definera sig själv i jämförelse med andra. Jag tolkade Varulvs inlägg som det, du kanske tolkade det annorlunda. ## Comment 12 Author: [Borttaget] #11 Ja om du säger på det sättet, Zaphix, då är jag med dig! ![Glad](http://bokstavsfolk.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Och sådan har jag upplevt att också du är. Har jag rätt eller fel?