# Lätt att ta efter dialekter? Author: AnneN Jag har väldigt lätt för att ta efter olika dialekter, är jag ensam om detta eller finns det fler? Vet att det finns de som aldrig byter dialekt även om de flyttat och bott på annat ställe i många år så har de behållt samma dialekt som de lärt sig i barnaåren. Byter väldigt snabbt dialekt, när jag flyttar till ny ort så går det oftast på bara några få dagar att ta efter den nya dialekten. Men så fort jag pratar med någon från en ort där jag kan dialekten sedan förr så byter jag direkt efter "Hej", tex om jag pratar med någon kompis eller släkting från, Piteå, Kalix, Skellefteå så byter jag till den dialekten omgående, för att sedan då jag är hemma i Luleå igen snabbt byta tillbaka till den dialekten. Ett annat enligt mig ganska extremt exempel är att idag har jag varit på föreläsning och suttit och lyssnat på en skåning hela dagen, vad händer?? Jo nu sitter jag här och alla mina tankar har skånsk dialekt ![Förvånad](http://bokstavsfolk.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-surprised.gif "Förvånad") Var i Stockholm en sommar för många år sedan och jobbade, efter bara 1 vecka så var det ingen som trodde på mig då jag sa att jag inte var infödd stockholmare, om jag inte med mening la om till den bondska jag vuxit upp med hemma i byn. Är det bara jag som har så lätt för att ta efter dialekter? Är det vanligt att man byter dialekt så snabbt och enkelt? ## Comment 1 Author: matsdotter Jag är precis likadan. Spenderade en vecka i falun en gång och pratade efter några dagar bredare dalmål än dalmasarna själv, haha! Byter väldigt fort, precis som du efter bara några sekunders samtal med någon med en annan dialekt. ## Comment 2 Author: Zaphix Jag gör det hyfsat lätt.. Spendeade många helger i Luleå för ett par år sedan, försökte at inte ta efter hur dom pratade, men det var mindre lätt.. Speciellt dom från Kalix tog jag efter, Tycker nästan det är oinsamt att råka ta efter andras dialekter, så jag försöker verkligen att inte göra det. ## Comment 3 Author: JohannaEkroth Inte jag. ## Comment 4 Author: [Borttaget] Jag är likadan. Mamma brukar skämta om det när jag var liten. ## Comment 5 Author: [Borttaget] Jag gör samma sak ![Cool](http://bokstavsfolk.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-cool.gif "Cool") kan tom börja bryta på finska om jag pratar länge med någon som har en kraftig brytning. Försöker låta bli, lite pinsamt ![Skäms](http://bokstavsfolk.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-embarassed.gif "Skäms") ## Comment 6 Author: [Borttaget] Jag _**kan**_, men jag _**vill**_ inte! ![Flört](http://bokstavsfolk.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") Fast: uppvuxen i gnällbältet, talade jag aldrig någon utpräglad "eskilstunesiska". Flyttade sedan till Huvudstaden, och enligt egen uppfattning så bibehöll jag min rikssvenska - med vissa modifikationer, det kan erkännas. Väl återkommen till "hemstaden", så får man höra att man _inte_ pratar gnällbälteska, utan snarare stockholmska. Så jag vet faktiskt inte varken ut eller in... ![Obestämd](http://bokstavsfolk.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd") Men jag tycker i grunden som ni andra, att jag har väldigt lätt för att ta till mig dialekter (bara jag vill...). Minns mina resor i Italien som ung... Inte kunde jag italienska mer än reseparlörsdito; icke desto mindre uppfattade jag skillnader mellan venetiansk dialekt och romersk; eller toskansk kontra napoletansk... Till och med så var det så, att när jag uttalade mina få ord som jag kunde, jag uttalade dem så korrekt dialektalt, att de (italienarna) trodde mig om mer än vad jag kunde; de förleddes tro att jag var näst intill en infödd italienare... ![Obestämd](http://bokstavsfolk.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd") ## Comment 7 Author: [Borttaget] Jag kan härma dialekter, och andra ljud rätt bra, fåglarna tex bli tokiga på mig så jag härma deras lokrop/parning ![Flört](http://bokstavsfolk.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 8 Author: Jennix Ja, detta är en av anledningarna till varför jag är så duktig på språk. Det gäller ju också musik, att man har ett starkt audiellt sinne, man är duktiga på att lära sig genom att lyssna och repetera. För mig är det så iallafall, språk, dialekter och musik. ## Comment 9 Author: zatanica Japp lätt för att byta dialekt, men lite små pinsamt, ma nkänner sig lite dumm på något vis. Brukar försöka att inte byta dialekt om man är i  exempelvis norrland, men inte så lätt när man måste tänka konstant. Så lätt o bara halka in. Speciellt norrländska är lätt o halka in i. ## Comment 10 Author: [Borttaget] Jajemän! Du är inte ensam, jag är en typisk blandras mellan värmländska och närke (vad heter det dialekten??) :P ## Comment 11 Author: [Borttaget] Rätt kul faktiskt. Var för några veckor sen på landet och krattade löv. Koltrasten satt i trädet och började sjunga sina allravackraste melodier (det lackade mot sen eftermiddag). En lät såhär: "Vill ni ha vickni-ing?" "Ne-ej tack, jag tror det rä-äcker:" Med en överdriven tonalitet. Våldsamt överdriven, till och med. För att inte säga tillgjord. Just då tänkte jag, att koltrasten, han (för det var väl en alfa-hanne?) är rätt bra på det där med att snappa upp och imitera _tonalt_. Och koltrastens nisch är förmodligen (bland annat) människans närhet. Så om alla koltrastar uppfattar bra mänskligt prat ur tonal aspekt - då borde ju koltrastarnas alfa-hanne ha en konkurrensfördel uti, att låtsas vara så bra som möjligt på mänskligt prat. Detta borde imponera på honorna, vilka då torde känna trygghet. Jag föreställde mig samtidigt augustikvällarnas kräftskivor där på uterummen, med de sömndruckna koltrastarna som ofrivilliga deltagare... ## Comment 12 Author: Star68 Har också hyfsat lätt att falla in i vissa dialekter. Men som många andra säger så försöker jag låta bli, tycker det kan bli pinsamt annars. Även engelska dialekter härmar jag ibland, och även om jag själv inte tycker att jag är så vansinnigt bra på engelska, så har en del uttryckt att jag pratar bra engelska. Och då kan jag ha lagt mig till med någon slags dialekt jag inte alls behärskar, utan försöker bara prata likadant som den jag pratar med... Och AnneN...det där med att alla tankarna har en viss dialekt efter att ha lyssnat till den en stund känner jag igen. :-) Det händer ofta! Räcker med ett tv-program ibland... ;-) ## Comment 13 Author: AnneN Så underbart att jag inte är den enda som tar efter dialekter vare sig jag försöker eller ej. Jag har dock inget emot det utan kan tycka att det faktiskt är rätt skoj, även om jag ibland kan bli pikad för det, men det tror jag mest är för att andra är lite avundsjuka då de inte kan ta efter lika snabbt själva ![Skrattande](http://bokstavsfolk.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 14 Author: Banankaka320 Min syster gör, så fort hon pratar med någon med en annan dialekt x) ## Comment 15 Author: LinaIsabell Jag är exakt som du TS, fast jag är inte så bra på dialekten, antar jag. Umgås jag med någon från en annan ort så byter jag direkt. På en gång, även om jag aldrig hört den dialekten förr så anpassar jag min efter dennes. Om jag sedan ringer en vän så undrar de varför jag pratar med en helt annan dialekt. :)  Så fort jag hamnar i nytt sällskap från andra orter så har jag ny dialekt. ## Comment 16 Author: Nallebus Både jag o min lillebror tar jättesnabbt efter andra dialekter, sen kan dem sitta i en vecka eller så ;)