Annons:
Etikettannat-npf-relaterat
Läst 4005 ggr
HannaM
2011-03-02 22:13

Ifrågasatta?

Händer det er ofta att människor ifrågasätter eran diagnos? Att ni inte skulle ha den alltså.

Annons:
HannaM
2011-03-02 22:14
#1

Jag fick min diagnos ifrågasatt av samma människa tre gånger idag. Hon tyckte inte jag var hyperaktiv och sen undrade hon om jag verkligen kände igen mi i diagnosen.. bara för att man inte river bygget så betyder det inte att man inte har ADHD.

Cochon
2011-03-02 22:26
#2

Har ingen diagnos, men när jag frågade min mor om jag kunde få göra en utredning för AS så sa hon att det kan du ju absolut inte ha! 'Du ska inte tro att du har det, vem har sagt det?' Åhh, fy vad jag blev sur, men jag blev jätte ledsen… Hon verkade utgå från att alla med en bokstavsdiagnos är dumma i huvudet, och eftersom inte mina betyg ligger på IG precis, så utgår hon från att jag absolut inte kan ha AS. Har inte tagit upp det fler gånger än den gånger, för jag mådde inte bra efter den gången… :'(

#1 Nej men det är klart, men kan ju ha lärt sig att behärska sin hyperaktivitet, och dessutom behöver man ju inte bara riva huset för man får lite sprall i benen heller. :P

Söker du ett annorlunda armband? Eller kanske ett mobilfodral eller en rem? Kolla gärna in på min shop eller skicka iväg ett PM.
Glöm inte gilla min facebook sida för mina trådar. 👋

HannaM
2011-03-02 22:33
#3

Jag har ju liksom två lägen, avslagen apati och hyper… I det här läget var det på ett samtal på äs-enheten alltså är jag inte direkt uppåt, då blir jag mer.. kolli. Men hyperaktiv med pillande på småsaker.

Winterhearted
2011-03-02 22:36
#4

Hm… jo det har jag blivit så sent som för några dagar sedan då jag berättade om mina diagnoser för en kompis (är alldeles nydiagnoserad) och särskilt om en artikel jag läst om att svårigheter i förhållanden kan uppstå om man är odiagnostiserad. Vilket jag klart upplevt i båda mina förhållanden jag försökt mig på. Han hävdade väll mer eller mindre att alla förhållanden kan ha problem och särskilt om man aldrig varit i ett och att ja det var normalt det jag upplevde. Men jag sa att jag inte upplevt något fel eller konstigt förrän dagen jag blev dumpad och det gäller båda gångerna. I det senaste förhållandet fick jag i efterhand veta att den jag avr tillsammans med hade mått jätte dåligt för att jag inte hade hört av mig, men det var inget jag visste att jag skulle göra för ingen hade sagt åt mig att det hörde till att ringa och höra av sig…

Men tror min kompis mest är orolig att jag ska ta mina diagnoser (ADHD&AS) för bokstavligt men dom är ju något som präglat hela mitt liv fram till nu och kommer fortsätta finnas känns mest skönt att ha ett namn på det nu :)

I live Here on the path of dreams Alone but Free

[aspie]
2011-03-03 10:33
#5

Jag tror de flesta tvivlar på mina diagnoser.. både vänner och sjukvård faktiskt. Det brukar ju låta så här.. "Du ser ju inte ut sån" "Du låter ju inte sån".

Vaddå, måste man se ut eller låta på ett visst sätt för att ha diagnos? När givetvis är det inte så en det vet inte ens sjukvården Obestämd

HannaM
2011-03-03 11:19
#6

#5 Nej inte ens inom psykiatriområdet har dom ju koll… hon jag träffade igår är psyksjuksköterska.

Annons:
vildvild
2011-03-03 13:13
#7

Håller med er alla här.. bra fråege ställning också av HannaM tycker jag.

Min bror två år äldre är väldigt grov aspie bor på ett hem mm. Jag själv har radhus familj och hade jobb. är 36 år. och har alldtid varit hyperakiv.

Senast ett par dagar sen trägffade jag en gammal "vän" som undrade hur allt var mmm och efter tag berättatde jag om diagnosernsa. och han som e sjuksyrra sa att "ne dem diagnoserna har inte du" du bor ju i hus och har familj. faan vad trött jag blve.

Min mamma som alltid har förskrt att säga att allt e så bra i vår familj. säger att jasg har ADHD men inte aspie för jag inte är som min bror.. trött eller??

så jhär kommer det alltid att vara kanf jag tänka mig. men skit i samma viktigaste e ju att jag sjelv vet och kan då kämpa med mina funktionshinder..

Glad

Zaphix
2011-03-03 15:49
#8

Berättar knappt för någon om dom, om det inte kommer upp i nåt sammanhang där det känns befogat.

Har inte vad jag kommer ihåg blivit ifrågasatt.. Är väl rätt typisk adhd'are.

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

vildvild
2011-03-03 16:33
#9

Zaph aa det e du seekert… adhdare… asså… Tungan ute

Zaphix
2011-03-03 16:38
#10

#9: Jo, det bör jag vara, annars känns det lite småtaskigt att dom satte den diagnosen på mig.. :)

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

Emaljoh4
2011-03-03 16:48
#11

Jag hari nte blivit ifrågasatt, beror på att jag inte har berättat om min diagnos till nån typ Tungan ute

Men jag är väldigt antingen eller. Helt off (rör mig inte överhuvudtaget typ, bara i hjärnan där jag tänker massor).. Eller så rör jag mig rätt mycket

Medarbetare på Agility Ifokus - Välkommen in! Glad

 

Normal is an illusion. What's normal to a spider, is chaos to a fly.

Lunar
2011-03-03 19:38
#12

Jag har inte diskuterat med någon om min diagnos.Jag anser inte det berör dem.

[Varulv]
2011-03-03 20:36
#13

Intressant för er alla kan vara att höra följande. Jag är en rättså etablerad samhällsmedborgare. I mitt yrkesliv så vinner jag oftast respekt. Men när jag för ett antal år sedan egentligen bara antydde att jag skulle kunna vara en aspergare, så fanns inget tvivel om saken. Inom neuro-teamet var man så eniga som man kan bli. Det rådde helt enkelt inget tvivel om saken.

Själv kan jag inte se detta så att säga utifrån. Jag känner oftast att jag smälter in i olika samhälls-sammanhang. Men ändå, så tycks "samhället" stå som en "man" i frågan om min aspig-het:

Jag är en aspie. Punkt slut.

Obestämd

Annons:
coffee-girl
2011-03-05 05:05
#14

Jag blir ifrågasatt  om jag berättar, så jag gör inte det längre om jag inte måste. En bekant refererade t.ex. till ett tillfälle när vi var ett helt gäng på puben. Han ansåg att jag som satt still medd min öl o varken for runt eller var aggressiv absolut inte hade ADHD…

[Varulv]
2011-03-05 12:53
#15

Det där att folk ifrågasätter, kan det kanske vara en artighetsyttring i viss mån? Även om de inom sig tänker ungefär: "Ha, det visste jag väl redan!" när man berättar, så svarar de: "Va!!!??? Har DU Asperger!!!???" Och så drar de till med nåt i stil med: "Du som är så social!" eller: "Du är ju inte ett dugg töntig!!!" eller liknande.

HannaM
2011-03-05 22:15
#16

#15 Kanske.. men inte när vårdpersonal ifrågasätter.. eller när någon tycker att man "skyller" på diagnos och bara är rent lat.

Emaljoh4
2011-03-06 07:56
#17

#15 Intressant, inte omöjligt faktiskt. Men det beror ju på HUR personen säger det. Men jag tror du har två poäng! Skrattande

Medarbetare på Agility Ifokus - Välkommen in! Glad

 

Normal is an illusion. What's normal to a spider, is chaos to a fly.

afroace
2011-03-08 14:31
#18

Mina föräldrar,speciellt pappa(som är lik mig)tror absolut inte på att jag kan ha nån diagnos.Jag skiter fullständigt i det men om jag skulle ha ADHD så tänker jag informera honom och be honom att söka för detFlört

[Varulv]
2011-03-08 20:38
#19

#18 "Familjesyndromet" går ju ut på det: att förneka anomali. "Vår familj är minsann normal!" Det syndromet tror jag har gjort mången aspergare och ADHD:are en rejäl björntjänst - i det, att diagnosen har fördröjts; den diagnos, som med tiden blir allt oundvikligare. Bättre en tidig diagnos! Ty då finns samhällets resurser med tidigt istället för sent. Vilket kan betyda bättre hjälp och lindring redan tidigt istället för sent för den utsatte.

timmelin
2011-03-09 10:52
#20

jag hatar när folk vet om att man har problem men ändå inte visar någon tolerans för det, att dom bara ser det fortfarande som att det är att ta sig i kragen.

vill inte utnyttja att jag har ADHD, men iallafall bli respekterad för den man är.

Annons:
Upp till toppen
Annons: