Annons:
Etikettautism-aspergers-syndrom
Läst 4210 ggr
[Varulv]
2011-06-17 20:43

Nedsatt hörsel påverkar minnet

I en bilaga till en av våra rikstidningar läste jag i mose vid frukostbordet:

  • En vanlig förklaring till försämrat minne hos äldre är att både nedsatt hörsel och syn försvagar hjärnans funktioner. Forskare vid Linköpings universitet har kommit fram till att dålig hörsel framförallt är förknippat med sämre semantiskt långtidsminne.
  • Det semantiska minnet har betydelse för att minnas ord. Andra delar av minnet klarade sig bra. Förklaringen till att de med nedsatt hörsel får ett sämre semantiskt långtidsminne tror forskarna är att hjärnan hos dem som har en hörselnedsättning måste ägna sig åt  att försöka reda ut vad som sägs och vad det betyder. Det sker med hjälp av korttidsminnet.
  • För den som hör bra aktiveras det semantiska långtidsminnet direkt och orden matchas med det "lexikon" som finns lagrat där. Det sker blixtsnabbt och utan att man är medveten om det.

Jag menar att detta stämmer till hundra procent på mig. Jag har ingen "vanlig" hörselnedsättning. Enligt vanlig hälsoundersökning är det inget fel på min hörsel. Ändå har jag ägnat all social tid åt att just försöka reda ut vad som sägs och vad det betyder. Och precis detta tror jag det är som gör att jag blir så slut av social samvaro.

Och exakt detta är kärnan i aspergersyndromet, förmodligen.

Annons:
kalindas
2011-06-21 09:19
#1

Lite intressant faktiskt. Vet inte hur många gånger jag sagt "vad sa du?" i ett samtal. Har ändå en fullt fungerande hörsel.

/Elisa

Hennum
2011-06-21 15:34
#2

Hej! Jag är ny här på Bokstavsfolk, fick diagnosen ADHD för två veckor sedan.

Jag har även en hörselnedsättning. Kan bara säga att de två sakerna tillsammans gör mycket ganska besvärligt. Lite kaka på kaka. Inte nog med att jag har låg uppmärksamhetsnivå, jag hör dåligt oxå! Tungan ute

Dock är jag så nöjd med min utmärkta förmåga att analysera och lösa problem, att jag inte bryr mig så mycket. Folk snackar ändå oftast bara struntprat. ^^

/ Johanna Hoogendoorn, ordförande för Kattens Talan

[Joje80]
2011-06-21 17:13
#3

Min son e ju hörselskadad och har hörisar. Om de e sönder eller han inte kan ha dom får nåt. Då tar ADHD över totalt..Blir liksom värre. han måste anstränga sig så hårt för att höra och då tappar han fokus och får utbrott. När han har öroninflammation e det kört tabl eller inte..Finns en del med hörisar som har ADHD faktiskt..

[Joje80]
2011-06-21 17:16
#4

BUP i Lund e specialister på Bokstavsbarn med hörselskada eller döva..Det enda här nere i södra sverige. Jag hade bara 11mil dit och det va ju tur då de utredde min son. de var tvugna att bestämma vilket va hörselskadan och vilket va ADHD eller nåt annat. Toppenfolk. de va dom som skickade en remiss för en utredning på mig då det va dom som misstänkte mig oxå..Och vad rätt de hade så jag har verkligen tackat dom för deras uppmärksamhet på vår familj

[Varulv]
2011-06-21 20:11
#5

#2

"Dock är jag så nöjd med min utmärkta förmåga att analysera och lösa problem, att jag inte bryr mig så mycket. Folk snackar ändå oftast bara struntprat. ^^"

Skrattande

Hennum
2011-06-22 21:22
#6

#4: Wow! dem hade jag oxå behövt komma till när jag var liten, då hade nog vissa saker kunnat redas ut lite bättre, fast då visste de ju inte att det inte bara var hörseln som "var fel" på mig.

#5: men eller hur?! Oskyldig

/ Johanna Hoogendoorn, ordförande för Kattens Talan

Annons:
[Woozy]
2011-06-23 19:59
#7

Förklaringen till att de med nedsatt hörsel får ett sämre semantiskt långtidsminne tror forskarna är att hjärnan hos dem som har en hörselnedsättning måste ägna sig åt  att försöka reda ut vad som sägs och vad det betyder. Det sker med hjälp av korttidsminnet.

Stämmer 100% på mig. Får även försöka läsa läppar (fastän jag ej kan).

[Varulv]
2011-06-23 20:17
#8

#7 Då är vi lika i det avseendet, du och jag. Och lite granna har det just blivit en arbetshypotes för mig det, att en konstig (läs: av vetenskapen o-förklarad) hörsel skapar "utbrändheten" hos bland annat oss aspergere, men tydligen även, som det verkar, för en del ADHD:are, i de sociala sammanhangen.

Tänk, om det faktiskt är på det viset… Hur dubbelt synd om oss blir det i så fall inte, att anklaga oss för bristande empati; ointresse av social samvaro; självförskyllt utanförskap osv. !!

[Woozy]
2011-06-23 20:35
#9

#8

Jag har inte AS (utredd), men jag kände så väl igen det forskarna misstänker. Man får liksom inget kvar till minnet när man måste lägga all energi på att försöka höra vad som sägs. Värre är det om det är flera som pratar eller oljud. -som att kolla på 20 tv-apparater samtidigt med olika kanaler, ungefär ljudmässigt.

[Varulv]
2011-06-23 20:53
#10

#9 Exakt!

RedBlackGrey
2011-07-27 09:00
#11

Väldigt intressant ämne, måste jag säga. Det är ett känt fenomen att vi med AS är ljudkänsliga. Allt jag hör runtomkring mig, reagerar jag mer eller mindre på. Jag vaknar lätt över det lilla minsta vaga ljud. Det krävs att jag är nitad, om jag ej ska bli väckt av dem minst tänkbara ljuden. Ljud som man knappt hör.

När 2 högljudda människor  kommunicerar med 2 människor med ljugna tonlägen, kan jag bli riktigt hysteriks. Bara för att nämna ett exempel.
Och just det med att man frågar personen man har på tråden: "Ursäkta, vad sa du?" händer mig väldigt ofta också. Jag antar att det ej bara är ljudkänsligheten där, utan i kombination med dem osorterade intrycken och distration.

Vad som jag däremot anser vara bra musik, njuter jag dock av. Men det är en helt annan femma, därför att det är ett utav mina specialintressen.

Några av mina vänner med ADHD är mer eller mindre likadana, ang. "Va, vad sa du?"-grejen, när man har varandra på tråden. Distration tror jag det har med att göra där.
Vore intressant om ännu fler folk m. ADHD kan berätta om dess tolerans, som har med ljud att göra.

tarotlasse
2011-07-27 11:01
#12

Det var ju intresant men tror detta ändå är väldigt individuellt Har vänner som är hörselskadade med mycket bra minne.

Jag var gift under många år med en kvinna som var gravt hörselskadad

Hon hade ett otroligt minne så det där är nog väldigt individuellt misstänker jag.

Däremot när det gäller dom Neuropsykiatriska handikappen så  är ju detta med  det dåliga när o arbetsminnet en del av diagnosen.

I testen man gör ingår ju flera tester om minnet.

Bland annat när man ska upprepa siffer kombinationer memory övningar osv.

Psykologen sa till mig när vi gick igenom test resultatetn att han alldrig upp mätt så dåliga värden på när och arbetsminne tidigare och jag är helt normalhörande.

Men vad jag förstått är många med ADHD väldigt ljudkänsliga och vad jag förståt handlade det om att  ljud också är intryck.

Blir det för mycket ljud så kan inte hjärnan hantera detta för det blir för mycket intryck förklarade min läkare för mig.

Jag har alldrig innan upplevt att jag har varit ljudkänslig men arbetade under en period som elev assistent i en skola.

Vilket inte fungerade jag var så slut i huvudet och så fruktansvärt trött efter en dag på jobbet.

Speciellt efter gymnastik lektionerna som är väldigt hög ljudvolym då var jag totalt slut i huvudet.

Vilket läkaren sa beroddde på att så mycket ljud blir för mycket för en ADHD person så hjärnan blir överbelastad  av alla dessa ljudintryck. Så jag blev sjukskriven 50 %

Lasse

Star68
2011-07-27 13:32
#13

Jag har också en massa bestyr med sinnesintryck, som t ex doft, ljus, känsel och inte minst LJUD. (Fast jag har ingen diagnos…än.) Trodde länge att jag hörde dåligt men har kollat hörseln ett par gånger i vuxen ålder, och allt var okej. Ändå blir det massor med "Hur sa?", ""Förlåt, jag hörde inte", mm. (Har eg massor med exempel där sinnesintryck stör mig mycket.) Precis som Varulv skrev i början av tråden (tror jag det var), så får jag ägna en massa energi på att "höra" vad folk säger och försöka fatta vad de menar (inkl min egen sambo ;-)) Är jag samtidigt i en miljö som är ljudlig, och att något luktar lite i närheten, ja då ger jag nästan upp ibland. (Det är klart att jag inte minns vad som sägs då!) Att det skulle kunna hänga ihop med AS är intressant tycker jag. :-)

Annons:
[Woozy]
2011-07-27 14:13
#14

För mig så kan det vara som så att även om jag hör, inte uppfattar orden förräns 2-3 ord, och måste gissa mig till vad som sagts. Värre blir det ju givetvis om jag inte hör allt som sägs.

[Varulv]
2011-07-27 18:10
#15

Jag själv blev inte medveten om hur fragmentariskt jag ofta hör, förrän Temple Grandin påtalade det och preciserade det. Då framstod det som flagrant, hur dåligt jag hör skillnad på olika konsonanter som uttalas. I det sammanhanget gick det också upp för mig hur mycket gissningsarbete som hörandet faktiskt består av för min del.

Fast i vissa sammanhang - eller under vissa förhållanden - hör jag mycket bra.

Obestämd

[Woozy]
2011-07-27 18:11
#16

Obestämd

kalindas
2011-07-27 19:23
#17

Vet inte hur många gånger per dag jag säger VA?! till människor. Speciellt min arbetsgivare får utstå denna fråga ofta.
Har även svårt att fokusera på en person om det är väldigt stökigt eller pratigt omkring mej. Eller om det finns irriterande ljud i bakgrunden då man pratar i telefon…

/Elisa

tarotlasse
2011-07-27 20:09
#18

# 17

ja men detta beror ju inte på en hörselskada utan på en uppmärksamhets störning och på våra koncetrations problem.

Så när du anstränger dig på att koncetrera dig på en sak så missar du andra saker och då får personer upprepa sig.

Händer även mig dagligen även om jag är normalhörande utan har ju med mina koncentration och uppmärksamhets problem man har med ett neuropsykiatrikkt handikapp.

Så tycker att tråden spårar ur för det handlar ju faktiskt om två skilda saker.

Man behöver inte vara hörselskadad för att inte uppmärksamma allt som sägs.

Lasse

kalindas
2011-07-27 20:14
#19

#18
Hörselskadad är jag inte. Har väl missuppfattat, men trodde att tråden handlade om det där med att vara fullt hörende, men ändå inte höra.
Får väl läsa igenom det första inlägget igen då..Flört

/Elisa

Star68
2011-07-27 21:13
#20

#15 Intressant att du nämner Temple Grandin. Jag "råkade" nyligen se filmen om henne. :-) MYCKET bra film tycker jag. Vill rekommendera alla att se den. #19 Jag trodde också att det handlade om det… ;-)

Annons:
[Varulv]
2011-07-27 22:08
#21

#18, 19, 20

Ber att få citera mig själv i inledningsanförandet:

  • "Jag har ingen "vanlig" hörselnedsättning. Enligt vanlig hälsoundersökning är det inget fel på min hörsel. Ändå har jag ägnat all social tid åt att just försöka reda ut vad som sägs och vad det betyder. Och precis detta tror jag det är som gör att jag blir så slut av social samvaro.
  • Och exakt detta är kärnan i aspergersyndromet, förmodligen."

Det är vad tråden handlar om. Glad

kalindas
2011-07-27 22:42
#22

#21
Då fattade jag inte helt fel tror jag. Glad

/Elisa

tarotlasse
2011-07-28 12:59
#23

#21

Om du läser starten på tråden så handlar den om att forskarna konstaterat att dom med hörselnedsättningar har sämmre minnen.

Så forsknings rapporten har inget att gör med dom som är normalhörande och inte uppmärksammar vad som sägs.

Att vi andra har problem med att uppmärksamma talet beror ju på andra orsaker inte på hörselskadan så helt skilda saker.

Vi med Neurpsykiatriska problem så har det länge varit känt att vi har sämmre minne  och ngt som även ingår i diagnosen.

Så har inget med denna forsknings rapport att göra.   

Lasse

[Whale]
2011-08-01 00:58
#24

Hej! Intressant ämne, jag har faktiskt gått och tänkt på det här,fast mer åt andra hållet. Om man kan ha fått fel diagnos för hörseln pga att man ha add/adhd osv. Jag är nämligen gravt hörselskadad,döv på ena örat,det är ju ett faktum men sen hör jag lite mindre än 50 % på andra. Och folk förvånas alltid över hur bra jag hör. Och mina koncentrationsproblem har alltid relaterats till min hörsel innan jag blev diagnoserad för ADD.  Jag har alltid känt att jag egentligen att jag hör vad folk säger i vissa sammanhang men att jag inte kopplar det försen efter någon minut. Då har man alltid hunnit sagt det välkända "va sa du?".

Men finns det någon direkt källa på nätet för den här rapporten?

Undra om det är något man kan kolla upp mer hos hörselmottagningen,

vore ju bra om man kan särskilja vad som är vad minnesmässigt.

[Varulv]
2011-08-10 16:30
#25

#24 Det är väl svåra saker dethär, som forskningen inte har kommit så långt i ännu. Hörselproblem kan ju finnas i åtminstone tre kognitiva sektorer eller "skikt":

  • i själva hörselapparaten
  • i hjärnans mottagningsstation för hörselintrycken kommandes från hörselapparaten
  • i de skikt av hjärnan som tolkar "betydelsen" av de hörselintryck som mottagningsstationen emottar

När det gäller Aspergers syndrom så verkar det kunna finnas en särart i just "mottagningsstationen" (om jag har förstått det hela rätt); i synnerhet kan där finnas svårigheter i särskiljandet mellan olika konsonanter.

Pippis Ängel
2011-12-06 13:12
#26

Ja, det här är ju en bit av förklaringen för mig då. Jag föddes med god hörsel och har fått sämre och sämre hörsel med tiden. I 20-årsåldern fick jag min första hörapparat, men det fungerade inte särskilt bra med den i början. Många apparater och fantastiska tekniska framsteg senare har jag äntligen hörapparater som är riktigt okay. Men nu har hörselskadan hunnit bli grav.

Jag är beroende av läppavläsning men hör med hjälp av hörapparaterna ganska bra. Dock är det oerhört jobbigt att först uppfatta vem som säger något och till vem, samt vad som sägs och sedermera vad det betyder/innebär. Ja, det är  jobbigt att vara hörselskadad, men samtidigt har de flera gånger påtalat viss diskrepens mellan min hörselskada och vad jag faktiskt hör. Jag hör helt enkelt ännu sämre än vad hörselkurvorna visar.

Ingen har riktigt kunnat förklara varför, men här inser jag ju en orsak som skulle kunna vara så tydlig som något!

Om jag tänker på min barndom, då jag hade perfekt hörsel, minns jag att jag även då hade en benägenhet till att omedvetet slå dövörat till när jag hade koncentrerat min uppmärksamhet intensivt på något annat, även då jag satt i tankar.
Man hörde kanske till en början i någon sekund, men sedan sorterade hjärnan blixtsnabbt bort det intrycket och sedan var det glömt.

Ännu idag vet jag med mig att om någon "stör" mig, medan jag är intensivt sysselsatt med någonting, för att meddela något viktigt … så måste jag skriva ned det direkt. Annars är det bortglömt på några sekunder. Efteråt kan jag knappt minnas att det ens hänt.

Ovanstående måste vara samma hjärnmekanik som sorterar intryck godtyckligt i min hjärna hela tiden. Jag måste helt enkelt fokusera ögonblickligen och mer medvetet för att klara av att höra, än vad andra gör.

Jaja, jag har varit modig i livet och gjort mycket som varken jag eller någon annan trodde att jag skulle klara av - mycket som knappt andra människor utan handikapp vågat ge sig på, så jag har haft min beskärda del av roligheter i alla fall. Jag har alltid resonerat: friskt vågat - hälften vunnet!

Min man och hans släkt är ju normalhörande men också aspergare och även de diskuterar just mycket det här med att ha svårt att uppfatta vad som sägs ändå. Det visar sig att hjärnan är upptagen på annat håll och att detta något tar så mycket koncentration i anspråk att det som sägs endast uppfattas sporadiskt eller inte alls.
Jag vet ju att jag måste be min man att se mig i ögonen medan vi talar för att vara säker på att han är med; dessutom måste han svara med någon relevans för att jag säkert skall veta att han uppfattat och memorerat.
Flört

[Varulv]
2011-12-06 21:43
#27

Idag har jag suttit hela eftermiddagen och lyssnat intensivt för att ta in och förstå - vilket också lyckats. Men märkte när jag kom hem, att jag var ovanligt trött och slut.

Till yttermera visso - när jag, min vana trogen, bänkade mig framför tv:n och frågeprogrammet "Vem vet mest", så gick det ovanligt dåligt att höra vad som sas. Till och med så att jag blev irriterad och uppgiven på mitt usla hörande.

Annons:
RedBlackGrey
2011-12-09 18:28
#28

Jävlar! Tusen tack för bästa forumstråden (även om jag tidigare skrivit härinne, men var så in i bomben uppåt när jag skrev härinne senast!).

Jag tror att hela perceptionen i sig underlättar det genialiska minnet (tycker ej att "fotografiskt minne" är fult att säga). Allt man ser per sekund - allt man hör per sekund, och speciellt i avstånd. jag har också en super-hörsel. Så pass att jag måste hemlighålla en del saker jag, speciellt om det är falska människor som försöker spela ut mina vänner, eller mig själv. Då spelar jag ut de falska röttäggen istället, utan att de ens märker det. Iaktagelser, att höra vad de säger. Mina iaktagelser möts mot folk som försöker iakta mig. Men många av oss med A.S har den fördelen att vi är duktigt svårlästam vilket kan vara till stor tillgång där i samma anda som att höra vad de säger.

Jag hade själv en inneboende mellan augusti förra året, och slutet på januari, eller början på augusti, detta året. Jag såg det som en utmaning, pga att jag haft 2 inneboendesvin i historiken. Och jag la omgående märke i Folkets Park, när vi träffade en gemensam bekant, att han var falsk. Han försökte iakta oss alla, men han lyckades aldrig på mig. Han sa många osammanhängande saker, framstogs som supertrevlig inför mångas ögon, vilket jag därav var tvungen att hemlighålla detta för mig framtill när mina vänner lagt märke till hur falsk han faktiskt var. Röttägget lämnade fältet för ett nytt landskap, för att blåsa folk på pengar, och hann blåsa två ex till honom härnerei från,  minst en vän till mig, ljugit för mina vänner, försökt blåsa mig på 500 kr. Men det sistnämnda var det bara för mig att SMS-terrorisera honom. Till slut fick jag dem genom hans darrhänta händer.

Jag fick min revansch, och totalt 2. Jag lyckades vinna mot  ett manipulativt svin till också.

Allt detta hade jag att vinna på genom min hörsel, iaktagelser, och med detaljsinnet i överlag. Och det bästa: Han trodde Bedragaren trodde jag ej var så smart som han föreställde sig förrän sista tiden, då upplevde han obehag för mig, som väl var. Det sorgligaste: Att han tar från dem fattiga

Oj, förlåt. Men min poäng är att vi kan ha stora fördelar med våra perceptioner.. Men vi blir lätt slutkörda, ja nerklubbade! Vi taer ju in för mycket intryck på både gott och ont. Jag kan bara säga mitt: Jag kan knappt vara på restaurangen till Fontänhuset när de öppnar, det blir för mycket intryck, och jag hör saker och ting till både höger och vänster, ser flera detaljer samtidigt. Jag blir nerklubbad. Men lösningen är att äta där en halvtimme senare.

På LSS-boendet för oss med Asperger, här jag bor, så tog personalen inte mig på allvar, under mina 3 första boende-år. Och jag var ändå oskyldig, och sa att jag hörde allt vad dem sa när dem hade avlämning. Uppenbarligen var jag den ende av oss alla brukare som hörde vad som sades på kontoret. När dem till slut fattade att jag hela tiden vart seriös, får vi ej vistas i allmäna utrymmet, eller ja, på deras arbetsplats, när dem har avlämning. Det har jag full förståelse för.

Jag har även hört skitsnack om mig i avstånd, men det har jag hemlighållt för mig själv, eller för mina absolut närmaste vänner. Haha.

Och visst fastnar vi la lätt för ord? Det är väl en utav anledningarna till att vi är syskonlappade med Borderline?

[Varulv]
2011-12-09 20:46
#29

#28 Åtminstone jag lyssnar till allt du säger och tar det till mig, RedBlackGrey. Nu sa du en hel del, och i princip varje mening du sa, förtjänar att diskuteras särskilt, ja nästan skriva en avhandling om. Så emottag min ursäkt, om jag inte mäktar med att - som jag skulle vilja - analysera och bemöta allt det du skriver.

Jag går således inte in i detalj på någon punkt, utan konstaterar bara att allt det du skriver förtjänar seriös uppmärksamhet.

Vill nämna, att i dagens rikstidning var en bild på en förbrytare, tydligen en oförbätterlig sol-och-vårare, eller snarare bedragare, som visst är ute på turné nu igen, därav varningen i tidningen. Tacksamma offer sägs för denne vara äldre kvinnor, men givetvis ligger sådana som du och jag alltid i riskzonen för denna typ av psykopater.

Din personlighet - som delvis även är min - kan ha en framgångsrik nisch i exempelvis polisutredningsarbete. Förutsatt då, att den hyperkänsliga perceptionen håller sig inom ramarna och inte hoppar ur skacklarna till paranoia. Men du, RedBlackGrey, tycks överlag förnuftig, som det framstår för mig i alla fall. Så varför prövar du inte en inriktning av det slag som jag just skisserat?

RedBlackGrey
2011-12-10 06:21
#30

#29> Varulv, som alltid, så skriver du oerhört förnuftigt. Förlåt att jag är mer eller mindre alltid dålig på att svara (ta ej mina obesvarade inlägg som diss - snarare som att jag just har problem med perceptionsstörningen, Varulv). Jag vet att detta ej rör detta ämnet, men kan ej låta bli att fråga dig: Är du författare? Om inte, hade du tveklöst passat bra som det. Ditt sätt att uttrycka det, får mig att få både rysningar, samt en stor dos glädje som heter duga. Jag själv önskar mig att jag hade haft den förmågan varje dag, istället för när jag har skrivsuget inom mig (älskar själv att skriva).

Hehe, jag förstår dig fullt ut. En bokstavsmänmniska tar mig seriös där, men inte NT:are, precis som mot er. Därför att jättemånga av oss är superduktiga på att pussla ihop pusselbitar. Jag kan jämföra matematik m. tal, bl.a. när jag ska lösa ett tal, samt försöka se helheten framför mig. Det ser jag som tydligast i skrift. Matematik och ord går hand i hand, när man väl fått sitt fäste där. Om du förstår vad jag menar? (vaknade för en stund sedan.)

Oh, shit. Det får mig att tänka på det skånska äcklet, som var med i en intervju på Efterlyst för en tid sedan. Han utnyttjade sina ex såsom killen, som jag f.ö. ringde upp på fylla på offentligt nr, efter nästan ett års frånvaro, efter att jag fått nys på honom på Hitta.se: Han svarade på mobilen, jag stjälde ut honom, han försökte säga nånting till mig. Men jag klickade honom. Istället ringde han kort därefter upp mig, och ställde 2 enkla frågor till mig: "Vem är du? Och vad vill du?" Då passade jag på att spela en värmlänning m. ett tonläge i klass med en utav Bonde söker fru-deltagarna från tidigare säsonger - Bonde-Roger. Han visste inte vem jag var, jag spelade ut honom, han bor i Stockholm, dit han flydde från Gävle, efter att har blåst folk där borta också. Dit han flydde till från Malmö.
Jag kände en oerhörd kick att bara trycka ner honom, efter allt han gjort mot vänner & bekanta, samt mot personer jag aldrig träffat. Ja, listan är lång som han blåst. Han lämnar bara en stad för ett nytt landskap pga att han är livrädd för att bli påkommen. Jag är glad över att han ej lyckades blåsa mig, det har jag att vinna på genom mitt förflutna - men jag känner dock ett medlidande med andra som råkat ut för honom, jag känner i det hela ett oerhört hat mot honom.

När du nämnde förbrytaren, blev jag återigen påmind om mitt hatobjekt. Det ska väldigt mycket till för att jag ska hata någon, då ska det vara någon som tar pengar från dem fattiga, utnyttjar dem, osv. Jag har ett hatobjekt till, som stalkat mig så in i bomben, men det tar jag i ett annat tillfälle. Jag avskyr dem lika mycket. Dem är lika vidriga.

Ja, tvi attan ja. Förödande nog är folk m. psykopatiska drag, eller psykopati, orsaken till att jag knappt litar på folk, den är väldigt tunn. Men det har sina fördelar också: Att spela ut min senaste inneboende, som jag nämnde om där ovan. Men att ha svårt att öppna sig för människor, ha svårt att lita på folk, ja, det är också ett handikapp. Ett led för oss Bokstavsfolk, speciellt för oss med A.S i den bemärkelsen att många av oss har mycket drag av Borderline. Jag tillhör den A.S-kateogirn. Det ser jag som en tillgång. Det är inte bara många av oss m. bokstavsdiagnoser som tänker konstruktivt, även dem m. Borderline, och av oss m. bipolaritet (jag är dubbeldiagnostiserad).

Åh, tack. Det tar jag som en mäktigt fin kopmplimang. Jag tänkte på en gång på hon från "Bron", som spelade en polis m. Asperger. Vi Bokstavsfolk är konstriktuivt lagd. Men fast du nämnde detaljminnet, blev jag ändå påmind om den karaktären. Jag tror, om jag får säga mitt, att jag hade passat som det. Jag deltog i ett polisförhör den  27 oktober, förra å¨ret, efter att jag hade blivit misshandlad. Polis-förhörsledarna fick hicka över att jag kom ihåg mer eller mindre hela händelseförloppet, som exempelvis deras gångstilar, kläder, nyanserna på kläderna, samt keps, kroppsbyggnader, ungefära kroppslängder, vad dem sa, klockslaget… ja, när det började helt oprpvocerat, blablabla.- Dem kallade in mig på fotokonfrontation, en av killarna kunde jag till 90 peka ut. Dan därpå, då alla känslorna hade lagt sig, var jag så säker jag kunde bli till 100.. Det hade lett tille n rättegång, men jag bestämde mig för att lägga ner det natten på min födelsedag. Jag kände en enorm klump i min mage .över det, speciellt för att händelseförloppet var nära till mitt hem. Jag ville ej få några dyrbara historier till min nackdel. Trots att jag på nåt sätt hade räddad en drös människor från röttäggen. Men jag tordes ej gå längre än en kort tid efter fotokonfrontationen. Det känns än idag. Det hade vart underbart om alla kräken hade blivit underlägsna.

[Varulv]
2011-12-10 15:50
#31

#30 Nej, jag är inte författare, även om jag är "skyldig" till några få facklitterära skrifter. Men jag skulle gärna vilja vara författare, ty jag har blivit alltmer varse, att språkbehandling är det mest meningsfulla jag kan tänka mig (paradoxalt nog, eftersom jag är aspergare).

Dock har jag parallellt insett, att skönlitterär författare inte är min grej. Varför då, då? Av den enkla anledningen att jag inte är socialt kompetent. Och det, det måste man vara som skönlitterär författare - det är liksom hela grejen!

Däremot har jag märkt att jag är rätt bra på poetisk diktning. Det beror på min musikaliska läggning. Det är denna som gör att jag - liksom du - är bra på att härma och lägga mig till med dialekter. Det dialektala i språket är jag bra på.

Jag är även bra på de logiska sidorna av språket. Det är därför som jag har haft framgång i att skriva facklitteratur. Men som sagt, en kombination av poesi och logik - där har du mig i ett nötskal. Och inte bara mej, utan kanske dej, och många andra aspiesar?

Jag tror att även du har författarkapacitet. Du har den klara tankeförmågan; formen, uttrycksmedlet, är språket. Där har jag kanske kommit längre än du - hittills. Men tillägnandet av språket ser jag som en merendels empirisk bearbetning. Övning ger helt enkelt färdighet.

Du borde gå skrivarkurser eller kurser i retorik eller vältalighetskurser. Genom dessa kan du lyfta dig hästlängder - i uttryckskraft och i respekt från medmänniskorna. Att använda språket är att underordna sig ett regelsystem. Wittgenstein använde begreppet "språkspel". För mig liksom för Wittgenstein är språket främst ett "spel" (tillämpandet av ett regelsystem). Men så är det inte för NT. För NT är språket främst ett medel att uttrycka sociala känslor.

Men det finns en del författare för vilka huvudsyftet tycks vara att frammana bilder av miljöer hos läsaren. Sådana författare har jag alltid läst med ett särskilt intresse. Och en sådan författare tror jag att jag skulle kunna bli. Det beror på den väl utvecklade detaljseendeförmågan hos mig - och denna har du även.

Min hypotes är, att både du och jag mycket väl skulle kunna bli ett slags Dostojevskij. Om inte lika stora, så ändå läsvärda!

Glad

Upp till toppen
Annons: