Annons:
Etiketterfamiljanhörigarelationer
Läst 3051 ggr
Svea-
2011-09-02 09:47

att vara mamma med npf till tonåringar med npf

precis som rubriken lyder önskar jag få veta hur erat liv med egen diagnos fungerar eller inte fungerar med att vara mamma/pappa till tonårsbarn med NPF.

om ni har problem vad ni då gjort för att lösa dom? oavsett problem.

om något funkar/är jättebra,vad är det?och varför tror du att just det funkar?

Det är ingen ordning på allting, man hittar inte vartendaste dugg.

Annons:
Svea-
2011-09-03 13:50
#1

Ingen alls?… okej… inte alls kul…Gråter

Det är ingen ordning på allting, man hittar inte vartendaste dugg.

[Varulv]
2011-09-03 14:05
#2

Hej Svea!

Nej, tyvärr inga npf-barn här! Flört

Svea-
2011-09-03 14:25
#3

Gråter

Det är ingen ordning på allting, man hittar inte vartendaste dugg.

Ellax7834
2011-09-03 15:53
#4

Har NPF men inga barn (peppar peppar) som visar sig ha några npf:er. Vi tar det som det kommer om det visar sig. Möjligen att en av tjejerna har ADD men det är svårt och vi gör inte så stort väse av det. Går det "skit" i skolan så kommer vi att ta upp den och änså länge går hon bara i Ettan.

Svea-
2011-09-06 13:45
#5

Obestämd

Det är ingen ordning på allting, man hittar inte vartendaste dugg.

lilli-l
2011-11-15 22:06
#6

Jag är förälder och har ju en dotter på 16 år och bägge har vi NPF! Samt att jag är alldeles övertygad att min 23-åriga son har ADHD, men han är inte utredd.

Min dotter har ju add/autism och jag ADHD.

Livet har ju inte varit lätt, men jag tror, att bara jag finns där som stöd och lyssnar och försöker att få andra människor att förstå hur mina barn fungerar så då känner dom sig lugna och trygga av det!

Sen är det ju så, att man ofta stångar huvudet mot väggen i sin frustration för att få folk att förstå, men det har gått hittills och jag står ju på benen iaf..fast jag mår ju inte bra av det heller, men jag finns ju där för mina barn..det känner jag är viktigast!

Att jag som mamma, även om jag har jobbigt med mig själv samtidigt, verkligen stöttar och förstår mina barn och agerar som ett "språkrör" när svårigheterna kommer!

Jag tror att jag har ganska bra förstående hur hon tänker, eftersom jag själv har lite lika problem och det hjälper ju jättemycket..hon känner att jag finns där för henne, alltid! Och så är det väl så, att man som förälder känner sina barn bäst!

Det har nog varit den viktigaste biten, att min dotter, som ju är tystlåten och inåtvänd, känner att jag förstår henne, kan tala för henne när hon själv inte kan förmedla all info om sig själv, så att människor ska kunna veta hur det står till i allt!

Om du förstår vad jag menarFlört hehe..

Carpe Diem….Fånga dagen

Annons:
[Kaktuz]
2011-11-16 07:29
#7

Dotter har ADHD, mannen likaså, jag ha AS/ADHD och minstingen har liknade autism men inte utredd. Vi fungerar, det är omvärlden som inte gör Tungan ute

Izziegirl
2011-11-16 10:26
#8

Har AS+ADHD och är mamma till tre!! Mellangrabben (21 år) har ADHD och minstingen (15 år) Autism+ADHD.

Tror att jag är den bästa mamman dessa grabbar kunde få! :)

Eftersom jag har personliga erfarenheter av just dessa diagnoser och förstår dem i deras agerande…blir det mycket sällan tjafs.

Mina bekantar med "normalstörda" barn undrar ofta över hur vi kan ha ett så lungt och konfliktlöst liv :)

Jag tror att kommunikation är A och O i alla relationer. Och eftersom jag känner igen mej i mina barn och kan kommunisera på deras villkor…skapas inga missförstånd.

Sen är det ju väldigt viktigt med rutiner…och dessa fanns ju innan barnen kom! :)

[Kaktuz]
2011-11-16 11:32
#9

#8, precis det verka som "vi" ha mer kontroll och rutiner hos oss som gör oss annorlunda i ögonen hos andra föräldrar med en eller flera barn :P

Svea-
2011-11-16 13:10
#10

okok.. tack för ni delar med er..

Det är ingen ordning på allting, man hittar inte vartendaste dugg.

[Kaktuz]
2011-11-16 16:16
#11

#10 Är de något du vill ha tips om i din vardag ?

afroace
2011-11-16 20:20
#12

Jag får reda på om jag har nån form av ADHD den 28 nov och min dotter får veta snart om hon har ADD och sonen har bara gjort ett wisk test och det pekar på adhd(dom är 11 och 8)men jag känner att det blir kortslutning i huvudet på mig emellanåtSkäms

Jag har en massa listor och folk som påminner mig hela tiden,tex lärare ringer och påminner mig dagen innan vi ska ha ett möte mm

Barnens schema har olika färger för tex gympa,simmning,då vet jag att jag måste packa ner eller påminna dom om att göra det.

Sen har jag en almenaka i köket som jag inte kan ungå att se och där skriver jag allt som ska göras eller som ska hända mm

Sen kan det ju skita sig ändåFlört

[Kaktuz]
2011-11-17 06:24
#13

Bra rutin där ju :)

Annons:
Svea-
2011-11-17 12:24
#14

Nej eller ja.. eller nej tips å tips.. ville jag väl ej ha på så sätt.. det e lite för långt gånget så att säga för tips m.m här hemma… så nu känns det ju bara bra att nån har svarat i denna tråden i alla fall..

Det är ingen ordning på allting, man hittar inte vartendaste dugg.

[Kaktuz]
2011-11-17 15:48
#15

Bara du har de bra i ditt så att säja, så allt fungerar :)

Upp till toppen
Annons: