Annons:
Etikettannat-npf-relaterat
Läst 1503 ggr
Lunar
2012-02-22 10:31

Man måste lära sig säger terapeuten

Hon säger till mig att det är dags att tänka på sig själv.Jag förstår vad hon menar och det vore på tiden att jag gjorde det. Hur lätt är det!

I hela mitt liv har barnen alltid kommit först.Jag tillät ingen och inget gå före dem,inte ens mig själv. Jag var den som aldrig kunde säga nej om en vän bad om hjälp.Jag fixade och donade så fort nån bad mig.Idag har jag vänt dem ryggen allihop då dem aldrig gav nåt tillbaka. Det var bara jag som gav och gav.

Om jag ber en person som alltid tänkt på sig själv och sitt eget att enbart tänka på andra nu och inte sig själv.Hur lätt är det?

Hoppas ni förstår hur jag menar Flört

Annons:
pius314
2012-02-22 15:11
#1

Hajjar helt!

Jag kämpar med att inte vara så j-a PLIKTSTYRD och försöker ha lite roligt.

Och det låter helt galet att det är SVÅRT, men det är det…

På senare tid har jag dock tänkt: "om jag stressar till mig en hjärtinfarkt, vem har då nytta av allt mitt fixande. Det är bättre att jag får hänga med på resan och att det blir "tillräckligt bra"… " Men var den där gränsen till tillräckligt bra går… ingen aning!

Tanken på att jag gör mina barn en större otjänst genom att gå och dö tidigt än vad jag gör dem en tjänst i att försöka göra allt perfekt… är dock en liten väckarklocka för mig.

Kände att det blev svammel, grundbulten är: jag förstår precis!

Kämpa på med att börja sätta dig själv främst!!!Glad

  • Tillräckligt bra är perfekt! -
[Varulv]
2012-02-22 18:39
#2

Fast jag skulle eventuellt inte hålla med den där psykologen helt och hållet. För dem (inom psykolog-skrået) är det lätt att råda en förment självuppoffrande på det sättet. Därtill behövs inte ens psykologikunskaper. Men är det så enkelt, egentligen?

Jag förstår vad du menar, Lunar. Men innerst inne så tror jag att det också kan vara en väldigt fin och positiv egenskap detdär med att leva för andra. Det behöver faktiskt inte innebära självuppoffring.

Så mitt (intuitiva) råd (till just dig Lunar) blir, att vårda och var rädd om ditt lefverne för andra! Men tag gärna samtidigt rådet ad notam att icke försumma dig själv! Jag tror (är förvissad om) att du inte kommer att uppleva någon konflikt däri. Du är stark, och din styrka räcker till både andra och dig själv!Kyss

Lunar
2012-02-24 00:12
#3

#1 ja eller hur…hahaha

Varulv tack du är för gullig och klok som en uggla är du också.Hoppas vi alla en dag kan ses och du Varulv är en av dem som verkligen ska få en baotakram :)

[Kaktuz]
2012-02-24 10:28
#4

Har jag inte gjort någon gång i mitt liv.. och få nästan panik om jag bryr mig om mig själv..

[Varulv]
2012-02-24 14:24
#5

#3 Ser fram emot den kramen! Flört (… kanske blir den rent av i Indien…? [se annan tråd!]… Flört).

HellviHumle
2012-02-24 14:44
#6

Jag tillhör de som också alltid hjälpt andra först. Jag har aldrig sett det som ett tvång, snarare har jag velat hjälpa dem. Så småningom har jag insett att alla inte ger något tillbaka. Trots det har jag fortsat den inslagna vägen med nå'n form av filosofi att allt fungerar som ett gäng dominobrickor. Jag hjälper någon, som hjälper någon annan osv och till slut kanske det ramlar lite hjälp på mig också. Fast det tycks inte vara någon bra filosofi.
En sak jag kan irritera mig på är alla dessa egotrippade trafikanter som alltid ska först och aldrig tackar för att man släpper dem före. Det kostar så lite att visa att man uppfattat tanken och att höja handen för att tacka.

HH

Annons:
HellviHumle
2012-02-24 14:49
#7

Glömde tipset! Försök att känna efter om ditt eller den andres grejor är viktigast. Man får inte alltid släppa sitt eget för att hjälpa andra. Det får inte vara så att man själv ska bli lidande av sitt hjälpande.
Jodå, jag vet att det är skitsvårt att tänka så. Har knappast lyckats särskilt bra själv. Kanske därför jag tror att man måste göra så.

HH

Upp till toppen
Annons: