Annons:
Etikettannat-npf-relaterat
Läst 2081 ggr
[Varulv]
3/23/12, 9:51 PM

Tala med djuren?

Tror du -

att om vi kunde hitta ett kommunikationssätt genom vilket vi kunde tala med vilket djur som helst -

att vi då skulle finna de djur som vi kunde tala med:

  • urbota dumma
  • minst lika klyftiga som vi

? ObestämdTungan ute

Annons:
Zaphix
3/23/12, 10:20 PM
#1

Smarta, men på ett annat sätt än oss. Min häst kan inte multiplikationstabellen, men han är en jäkel på att hitta mat överallt. Han misstar ofta vad som kan vara farligt (gröna soptunnor äter inte hästar, det bor heller inga troll i dom), men han är duktig på att agera när han tror att något är farligt.

Går inte att jämföra djur och människors intelligens eftersom vi helt enkelt är bra på olika saker.

Har varit hos en hästpratare (jag tror inte på sånt egentligen, inte jag som ville dit..) och den hästen visade om man ska tro på henne stor människokännedom. Den timman med hästprataren förstörde tyvärr mycket av det självförtroende jag hade,

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

[Varulv]
3/23/12, 10:39 PM
#2

#1 Vi har ju en katt. Fast inte vilken katt som helst, utan en perserkatt. Dessa katter anser sig som förmer än vanliga katter.

Nu har vi kommit dithän, hon och jag, att vi kan kommunicera om vad som finns i kylskåpet.

Hon vet vad som finns däri!

Texempel: Efter en god måltid, så kan hon tala om för mig, att "det var visserligen en god måltid, men…"

Min kontrollfråga kan då bestå av en blick mot kylskåpet.

Ja, då responderar hon omedelbart: "ja, det skulle vara så gott med en efterrätt!"

- Du menar grädde? (jag syftar mot kylskåpet återigen)

-Ja! (hon blinkar med ena ögat).

Jag öppnar kylskåpsdörren och tar fram gräddförpackningen.

Hon tar till ett glädjeskutt.

Medan jag transporterar gräddkärlet till utfordringsplatsen, vinnlägger hon sig om att följa mig dit på min högra sida (fråga mig inte varför).

Efrer fullbordad måltid kan hon sitta och beundra mig långa stunder. När jag sedan beger mig till mitt arbetsrum (för att bland annat vara aktiv på Bokstavsfolk I Fokus), så kan hon efter en sådan "behandling" följa med mig dit (efter en viss ritual, som bara hom äger full kännedom om), och sitta där trogen (fast förmodligen uttråkad) en längre stund än normalt).

Ja, nog har vi själslig kontakt, hon och jag. Obestämd

AnneN
3/24/12, 1:45 AM
#3

Jag tror nog att djuren är minst lika smarta som oss människor (vi är ju också djur).

Men det beror kanske på hur man definierar smartheten, gäller det att göra iq-test med massa matematiska saker så kanske det inte är deras starka sida (inte min heller för den delen), men vad det gäller att leva ett bra liv och använda sunt förnuft så tror jag de många gånger slår oss med "hästlängder".

_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

Allamej
3/24/12, 6:11 AM
#4

När det kommer till mina katter… jag ser vad dom tänker, och jag reagerar därefter… för bilderna skickas aldrig om dom inte tänkt göra nåt dumt.

Jag blev idiotförklarad av min nya omplaceringspippi Fiona första dagen hon var här. Jag stod och sjöng och dansade lite utanför buren så hon skulle bli van vid människor… helt otam är hon…

Hon vänder på huvudet och stirrar rakt in i ögonen på mig, denna fågel som normalt sett flyger upp i ett hörn och gömmer sig under vingen, och det är som hon säger  "Är du dum i hela huvudet?"

Så jag skulle vilja ha samtal med mina små 2 och 4 fota vänner… Även råttorna och hamstern. Mest för att dom ska kunna berätta vad som är bra och vad som skulle kunna bli bättre.

Stephen Fry - There are many people out there that will tell you that "you can't". What you've got to do is turn around and say, "watch me". Veronica/ Sajtvärd på Smyckestillverkning och råttor

 

 

indra-bus
3/24/12, 8:08 AM
#5

Smarta fast på ett annat sätt än oss människor.

De har ju en extrem förmåga att" läsa av" tänker på flodvågen tex de kände de av långt innan den kom. Eller hunden min, som vet att jag skall få ett ep anfall flera timmar innan o själv har jag inga för känningar. Eller brev duvor som kan flyga flera hundratals mil o hitta rätt.

Men framföralt att de är så enkla de kompliserar inte till saker som vi.

Jag äter inte mina vänner.  Djur har rättigheter. Djur vill oxå leva.

[Varulv]
3/24/12, 3:33 PM
#6

Genom min stad rinner en å. Där samlas vintertid rätt mycket gräsänder. I vanliga fall brukar dessa liksom leva sitt sociala liv - simma runt; snattra; joxa; jaga varandra lite; pyssla med fjäderdräkten; samla mat i vattnet etc.

För några veckor sen passerade jag ett ställe med många änder. Men nu satt alla uppradade på isen, tysta, andaktsfulla, avvaktande men ändå vördnadsfullt nyfiket iakttagande. På andra sidan vattnet finns en ö. Denna var nu belamrad med skränfåglar, kanske stora trutar. Dessa förde ett oherrans och hänsynslöst liv där vid sin nyfunna landningsplats.

Änderna visade med all önskvärd tydlighet att de var ytterst medvetna om sceneriet… Jag fick plötsligt en påtaglig inblick i deras själsliv, i deras speciella värld, tyckte jag då för en sekund.

Jag liksom ryste med dem… Obestämd

Annons:
Upp till toppen
Annons: