Annons:
Etikettadhd-add
Läst 3765 ggr
[miini85]
2013-05-10 21:52

ljudkänslig! nån som kan ge bra råd?

ibland blir jag extremt ljudkänslig. som just nu. jag klarar inte av att nån ens pratar med mig. jag känner mig så himla dum. får så här när jag e stressad. inte alltid men händer ganska ofta. jag känner mig som världens sämsta mamma när nått av mina barn vill prata. jag gör allt för att lyssna å inte visa. men känslan jag får när nån pratat med mig när jag får såhär är. gör så ont i hela kroppen jag känner att paniken kommer. blir inte personen tyst snart så kommer jag skrika att vara tyst. men gör det inte. känner ett obehag i hela kroppen och jag vill krypa ur min kropp. jag känner mig så värdelös när d blir såhär. speciellt mot barnen. men jag är absolut inte otrevlig eller elak mot dom. men känslan jag får är vidrig. är det någon mer som har såhär? hur hanterar ni det? vill gärna ha tips och råd.

Annons:
[Varulv]
2013-05-11 19:27
#1

Det du beskriver kunde ha varit skrivet av min mamma. Hon är emellertid död sedan länge, men jag har med tiden fått en del tankar om att hon kan ha varit aspergare som jag.

Sideshow
2013-05-14 21:30
#2

De låter inte så trevligt. Jag har liknande problem fast inte med människo röster om dom inte skriker till högt då blir jag skit arg och känner obehag lr en äcklande känsla i kroppen. Jag blir hysterisk av klingande tallrikar, skåp som stängs igen för hårt, papperskassar som skrapar emot benet när man bär maten man handlat tex. Jag hör inget när dessa ljud pågår fast ingen annan reagerar på dom men jag har tyvärr ingen lösning på varken mina lr dina problem utan jag ville bara dela med mig för ensam är du inte ;)

miini85
2013-05-14 21:48
#3

skönt att veta att man inte är ensam. det handlar inte bara om röster. det kan vara att jag hör att det blåser ute hör grannar gå. höra lampan ja nästan altt. å det blir outhärdigt när nått av mina barn vill berätta nått när jag får så där. kan inte fokusera. alla ljud blir så höga å jag känner paniken och jag vill krypa ur mitt skinn. jag härdar ut och ber för mig sj i huvet att barnen måste ha berättat klart snart för jag bryter ihop närsomhelst. dom märker inget och jag säger inget. men känner mig så.värdelös när jag får så. klart jag vill lyssna på mina barn och gör det när jag inte får såhär. men känner mig hemsk

[Varulv]
2013-05-17 21:36
#4

Jag vill delge dig den sanningen, att de flesta autister/aspergare har problem med hörselintryck. I synnerhet har de/vi svårt att fokusera på ett visst ljudstimulus när där förekommer flera parallella. Detta är inget som vi kan rå för; det finns inbyggt i vår hjärna. Så ökad själv-kunskap kan vara ett botemedel mot dina dåliga-samvets-känslor. Du bör alls icke ha dåligt samvete! Du har en viss hörsel, vilken du inte kan rå för.

Så: börja din själv-analys nu! 😉

miini85
2013-05-18 01:20
#5

:-) har läst mkt om det här nu och även pratat med min läkare. jag har grav ADHD plus utmattningssyndrom. då var d tydligen vanligt med ljudkänslighet. tack för att du skrev.:-)

Anne-Hedvig
2013-05-19 21:47
#6

Selv bruker jeg mye Sov-i-Ro, også på dagtid. Vet ikke om det fins på svenske apotek? Slags propper til å ha i ørene. Jeg er 'heldigvis' uføretrygdet/pensionær, så jeg kan være oppe en del om natten - da er det stille. Jeg kunne aldri bo sammen med andre mennesker.

Viktig at du får anledning til å skjerme deg gjennom dagen/være alene og hvile hodet - det er nødvendig for ikke å bli utmattet psykisk. Jeg unngår  sosial kontakt når det er flere mennesker til stede. Klarer kun å være sammen med én venn av gangen hvis jeg skal klare å følge med. Man får bare si fra til dem man kjenner at slik er min hjerne - 'I can't help it'.

Unngå støyete bysentra med dunkemusikk så mye som mulig!

Har du mulighet til å gå ut og være i natur? Det gir avspenning og litt krefter tilbake. Og så nok søvn. Ikke så enkelt det siste… Selv klarer jeg  ikke å sove uten Sov-i-Ro og har problemer med å tømme hodet for lyder/roe ned før søvnen.

Annons:
Beafer
2013-05-20 11:11
#7

Oj, vad jag känner igen mig! Jag brukar försöka få en liten paus. Jag är ju rökare. Brukar gå ut själv och sätta mig på ett tyst ställe och röka och andas i lugn och ro. Om jag är på ett sånt ställe att jag inte kan gå iväg för mig själv så försöker jag påminna mig själv att slappna av och inte bli stel som en pinne. Försöker andas ner i magen och fokusera på annat. Jag har inte hittat något som fungerar jättebra, men dom grejerna jag gör nu fungerar lite iaf.

[lucii]
2013-05-21 01:23
#8

Jag jobbade inom vården en sommar och sen dess vaknar jag av minsta lilla ljud. Jag kan ibland be min kille prata lägre och jag kan vakna av att någon pratar utanför vårat hus. Skönt att jag inte är ensam!

Upp till toppen
Annons: