Annons:
Etikettadhd-add
Läst 1326 ggr
Zaphix
7/22/13, 11:39 PM

Film.. Usch!

Jag blir smått frustrerad över att jag hela tiden hamnar i sociala sammanhang som till stor del kretsar runt att se på film.

Blir mycket filmkvällar med andra och jag tycker det är jobbigt att behöva sitta still och titta på film. Kan omöjligt fokusera på en film och det kryper i kroppen när jag sitter där.. Stickar för det mesta samtidigt, men det går sådär i och med att det är mörkt i rummet.

Tycker helt enkelt att det är sjukt trist att se på film och det ger mig sällan något, men vill ändå vara med för att jag vill vara en del av den sociala gemenskapen.

Är alltid värt det efteråt då det för det allra mesta blir många timmar av trevligt prat då om saker som intresserar mig. Många fina stunder har skett efter en film.

Men jag vill gärna ha de fina stunderna utan att behöva genomlida en film..

Jag brukar alltid propagera för den kortaste filmen när vi ska välja.

Låtsas gilla att se på film för att försöka passa in, men det märks väl att jag inte gör det då jag ofta smyger iväg långa stunder för att röra på mig och ogärna pratar om filmen efteråt.

Beskyller helt och fullm min ADHD-problematik för detta, att jag inte kan sitta still och koncentrera mig.

Hur klarar ni av filmkvällar?

Nån annan som känner igen sig?

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

Annons:
Illusion
7/23/13, 12:22 AM
#1

Jag känner igen mig, jag hatar att kolla på film, men jag klarar av det pga att min ADHD visar sig som trötthet, och är det en bra film hänger jag t.o.m med i handlingen. Men det tog ett tag :P Hur man hanterar det? jag mest sitter och tänker på annat..


☮ and ❤ among each other ✿

Zaphix
7/23/13, 8:57 AM
#2

Jag med, även om jag försöker hänga med i filmen.

Skräckfilm går lättare att hänga med i då jag är så rädd av mig, då vågar jag inte annat än att hänga med i handlingen. Även om jag ofta slutar vara rädd mitt i då koncentrationen försvinner helt..

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

Rundgång
7/23/13, 9:56 AM
#3

Jag tycker det är synd att du ska behöva låtsas inför dina bekanta är det verkligen nödvändigt? Jag har precis samma problem. Jag har förklarat för mina bekanta att jag inte klarar av att sitta still så jag brukar dyka upp efter filmen/ teatern/ middagen/ seminariet. Om det är svårt för dem att förstå säger jag att jag har lågt blodtryck och behöver röra på mig. De få gånger jag ändå går på sådant brukar jag tokträna innan för då är det lättare att sitta still. I mitt jobb behöver man åka på konferenser en del. Då lägger jag allt krut på att samla in intressanta referenser, litteratur, visitkort. Men under seminarierna går jag in på hotellrummet och slappar. Mina kollegor tycker jag är lustig men respekterar mins behov. Sen kan jag vara jättesocial och nätverka på kvällen igen. Innan jag gjorde så här väckte jag väldigt stor uppmärksamhet genom att jag skakade med foten, gäspade. kliade mig hela tiden i dessa situationer. Det var inte trevligt för någon. Nu kan jag vara den pigga, trevliga person dom jag egentligen är och står ut med omgivningen.

Zaphix
7/23/13, 1:07 PM
#4

Grejen är väl att jag inbillar mig att jag borde vara med och se filmen för att fortsätta bli inbjuden till dessa människor. Så känner alltid efteråt att jag har gjort min sociala plikt..

Vissa vet om varför jag tycker det är jobbigt med film, men gillar inte att berätta så mycket om mig själv så dom flesta vet inte om det.

Gillar inte att stå ut från mängden utan gör väl mitt bästa för att passa in i de normalas mall. Lyckas väl sådär..

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

Praefatio
7/23/13, 1:33 PM
#5

Jag ogillar också film generellt sett. I mitt fall är det inget större problem dock, i min umgängeskrets umgås vi inte kring filmer på det sättet (och gör vi det så är det filmer vi redan har sett, alltså är det okej att prata under filmens gång). Det enda som är synd, är att min pojkvän gillar att mysa framför en film och blir lite ledsen när jag inte riktigt orkar.

Kan dock titta på vissa filmer ibland. När en film är riktigt gripande och bra, så kan jag titta på dem. Likaså kan jag ofta titta på filmer där omgivningarna/kostymerna är vackra eftersom sådant intresserar mig. Lagom "hjärndöda" filmer som romantiska komedier mm kan jag titta på, eftersom det oftast är helt okej att prata lite samtidigt då. På bio ser vi bara filmer som vi har längtat efter, och då är det aldrig några problem. Som vanligt med ADHD, så är det lättare att fokusera på sådant som intresserar mig.

Serier går också bra. De är ju oftast bara 40 minuter långa per avsnitt, och när man följer en serie så börjar man snart känna sig hemma i den och bry sig om vad som händer på ett sätt som jag sällan upplever med film.

Hamnar jag någon gång på filmkväll så gör jag också så, att jag tar med någonting att pyssla med. Jag virkar och det brukar gå bra i halvdunkel. Likaså brukar det fungera att se en film om vi tar ett par pauser för att göra kaffe/gå ut med hunden/prata en liten stund.

Rundgång
7/23/13, 2:41 PM
#6

Ja det är det där med att man inte vill sticka ut… Känner igen mig, tyvärr. Åtminstone från yngre dagar…

Annons:
Zaphix
7/23/13, 2:50 PM
#7

#5: Har också lättare för serier, händer mer och inte så långdraget.

#6: Jobbar på att bli modigare och inte försöka passa in så mycket så jag tar bort vem jag är, så kanske blir bättre för mig senare också.

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

Upp till toppen
Annons: