Annons:
Etiketthjälpmedel-stödinsatser
Läst 782 ggr
Ralktad
2013-11-06 17:15

Hur ska jag klara av gymnasiet?

Om inte inlägget hör hemma här så kan admin ta bort det..

Jag har alltid haft svårt i skolan. Jag kan mycket väl skylla på mig själv, och på mina föräldrar som inte berättat och fått mig att förstå hur viktig skolan är. Vissa dagar anstränger jag mig, andra dagar så kan jag inte fokusera.

Jag går i gymnasiet nu, ska egentligen gå i 3e ring, men jag går fortfarande i 1a ring. Detta pga. att jag inte klarat skolan. 

Det är samma sak varje gång jag ska börja om på nytt. Första dagarna/veckorna är jag fokuserad, men jag ligger inte på samma nivå som dom andra, så jag halkar efter, när sedan lärarna kommer till mig och berättar att det inte kommer sluta bra med mig och min skolgång så ger jag upp. Jag börjar vägra gå till skolan, finner ingen mening med det.

Mina syskon sätter stor press på mig. Jag har en syster som inte tagit studenten och är 30 år, som varit arbetslös hela hennes liv. Jag vill inte bli som henne, och det blir inte bättre när mina bröder säger att dom bryter kontakten med mig om jag inte tar studenten, detta säger dom för att dom inte vill ha en syster till som ska va en börda för dom. Denna press gör mer och mer att jag bara ger upp.

Jag pendlar ofta mellan att göra mitt bästa och bara sitta där o stirra på ingenting under lektionerna. Jag har svårt för att påbörja uppgifter, men sedan när jag väl satt igång så går det bra, jag ger mig en klapp på axeln, MEN så fort det är en uppgift jag inte förstår så ger jag upp.

Jag har sjukt svårt att ta in instruktioner om uppgifterna, hur jag ska gå till väga för att lösa dom etc.

När jag inte förstår så slutar det med att jag bara sitter där och gör ingenting.

Jag vill så gärna lyckas med gymnasiet. Drömmen är och har alltid varit att jobba med djur, framför allt hundar, då jag finner terapi i det.

Det är mycket som händer runt omkring också. Jag har en hund som är sjuk, jag har en mamma som är sjuk, en pappa som ska opereras, och en pojkvän som bor 64 mil bort. Det tär på mitt psyke. Men jag är iallafall glad över att min pojkvän alltid finns där och stöttar mig..

Men jag vet ärligt talat inte vad jag ska göra..

Min blogg - schäfer, lydnad & bruks

Medarbetare på Hundar.ifokus

Annons:
Zaphix
2013-11-06 19:38
#1

Folkhögskola kanske är ett alternativ?

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

zatanica
2013-11-07 09:27
#2

Har du någon diagnos? Har någon satt sig ner med dig och verkligen tagit sig tid för att försöka få någon rätsida på det där med skolgången och hur du/alla inblandade ska göra för att du ska lyckas ta dig igenom gymnasiet med hyfsade betyg?

Upp till toppen
Annons: