Annons:
Etikettförskola-skola-jobb-praktik
Läst 2946 ggr
Xanthic
11/7/13, 10:09 AM

Jobba heltid? Andra alternativ

Jag pluggar just nu till lärare och är klar i januari. Ser fram emot att börja jobba samtidigt som jag är livrädd. Jag är rädd för att jobba heltid då jag, av erfarenhet, inte klarat det så bra tidigare. Jag orkade inte med någonting annat än jobb utan gick direkt hem och somnade på soffan. Det gjorde mig deprimerad (vilket jag iofs har lätt för att bli). Nu har jag dessutom barn. I somras jobbade jag 75% och kände att det passade mig perfekt. Då hade jag ork till familj och vardagsbestyr. Är det någon som vet någonting om alternativ? Jag vet att jag kan gå ner i tid under tiden som jag har små barn men inkomstbortfallet blir ju tyvärr ganska stort också då. Jag är lite inne på att vidareutbilda mig senare för att eventuellt kunna få ett jobb där jag kan styra lite mer över min egen tid. Det kan ju vara både en för- och nackdel då jag egentligen är i stort behov av fasta rutiner. Hur har ni andra gjort? Jag har ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsstörning- ADD. /Xanthic

Annons:
zatanica
11/7/13, 11:18 AM
#1

Ja fy för det där, är lite i liknande sits, snart färdig biolog men har ännu inga barn. Är verkligen livrädd har jag insett för att börja jobba, speciellt för heltid för vill inte bli den där zombin som knappt kommer upp på morgonen och inte gör annat än att jobba och sova. Brukar inte heller vara så trevlig att ha att göra med under sådana omständigheter.

Har också satt som mål att jag vill jobba 75% låter rimligt tycker jag.

Har du någon kontakt på typ försäkringskassan eller så? Tänkte att du kunde rådfråga dem om alternativen som du har. Har själv insett att de som "bara" har ADHD lätt trillar mellan stolarna, har man däremot AS också som jag har så får man genast möjligheter som man inte har med bara en ADHD diagnos.

Men kolla omkring och fråga folk.

Har du också en känsla av att hjälp hur ska jag klara av detta jobb, kan jag verkligen tillräckligt för att göra ett bra jobb?

Hoppas allt går bra för dig.

Honestyisdead
11/7/13, 12:39 PM
#2

Tyvärr ser livet ut så för många, oavsett diagnoser eller om man är nt. Det enda man kan göra är att jobba färre timmar ich få mindre lön. Men att plugga borde vara jobbigare än att jobba heltid på ett dagis. Det kräver ju fullständig fokus för att man ska lära sig. Dagisjobb ör ett varierande jobb.

Xanthic
11/7/13, 5:02 PM
#3

#1: Nej, jag har ingen kontakt med försäkringskassan. Min diagnos är väldigt ny och har alltid skytt alla typer av myndigheter av olika anledningar tidigare. Tog hjälp för mina återkommande depressioner och ångest först för tre år sedan pga att jag blivit negligerad av vården tidigare. Så jag lärde mig att bita ihop. Vill dessutom inte ringa de för att kolla vad som gäller om jag inte skulle orka jobba heltid innan jag ens provat. Är rädd för att tolkas som att jag bara vill utnyttja förmåner… #2: Det där är nog väldigt individuellt. Att plugga passar mig väldigt bra eftersom jag får mer tid att disponera så som jag vill och mår bra av. Tycker dessutom att det är väldigt roligt. Men det är klart, det är ju en utmaning för självdisciplinen. Och varje tenta resulterar i att jag sliter mig i håret och gråter av stress och frustration. Formen med seminarier, föreläsningar och egenstudier gör att jag håller mig på banan iaf. Det är lite fritt och lite strukturerat. Jag har tidigare jobbat på förskola och vet att jag blir urless på att vara så styrd. I mötet med barnen är den ena dagen inte den andra lik men rutinmässigt kan jag bli tokig. Men med det onda kommer ju alltid något gott. Jag måste dock tänka att det inte är för evigt för att kunna härda ut tror jag. Därav min tanke på att plugga vidare. Det är ju arbetet med barnen jag tycker är roligt och spännande. Det är det jag vill göra. Inte torka bord och sopa golv.

Zaphix
11/7/13, 8:45 PM
#4

Lära sig leva snålt och ekonimiskt är ett alternativt.

Klarar du dig på csn nu?

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

Xanthic
11/8/13, 10:56 AM
#5

#4: Hehe, jo det är sant.

Xanthic
11/8/13, 11:03 AM
#6

Egentligen handlar nog mycket av den här ångesten om att jag är rädd för att känna att jag inte räcker till. Att mina brister ska påverka för mycket helt enkelt. Som jag alltid känt. Det leder ofta till att jag överkompenserar på andra plan vilket tröttar ut mig så till den grad att jag kraschar. När jag började jobba som 19-20 åring jobbade jag nästintill heltid i 5 år. Jag vart ofta sjuk i perioder och hade hälsosamtal med min chef. Då visste jag ju inte vad det berodde på men nu vet jag ju att jag jobbade slut på mig så att mitt immunförsvar var i botten. Är så rädd för att hamna där igen. Jag har aldrig känt mig så usel som då. Idag är jag dessutom osäker på om jag ska eller inte ska berätta om min diagnos för en chef. Skulle det kunna komma något gott ur det alls?

Annons:
Zaphix
11/8/13, 11:14 AM
#7

Jag känner på samma sätt.

Min lösning vet jag inte hur bra den är.. Utbildar mig till något som i princip enbart kan leda till en osäker framtid som egenföretagare i en marknad som är mindre lätt att få det att gå runt i.

Så jag får leva i troligtvis ekonomisk ångest, men åtminstone få jobba med något jag älskar.

Lär få extraknäcka med annat för att få det att gå runt, vilket lär resultera i mer än heltidsjobb.

Lyckat när man tidigare aldrig kunnat jobba pga. sjukskrivning. ;)

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

tarotlasse
11/9/13, 5:38 AM
#8

Hej på dig jag har haft samma problem som dig tidigare.

Arbetade 100% på pappret men blev oftast betydligt mer en så.

Slutade med att jag blev utbränd och långtids sjukskriven och har varit det i 4 olika perioder.

När jag blev arbetslös så sa AF att på grund av dessa långtids sjukskrivningar så bedömde mig som arbetsoförmögen och att jag borde ha sjukbidrag i stället.

Nu blev jag förbannad o skällde ut de på AF och sa att jag inser att jag kanske inte orkar att jobba 17 timmar om dygnet tidigare men 8 timmar det klarar jag.

Men visade sig att jag inte klarade det heller jag var så trött och slut  efter en arbetsdag så orkade inte med min fritid och inte heller skötseln av mitt hem för jag var för trött.

Så i våras när jag pratade med arbetsterapeuten om tekniska hjälpmedel så ansåg hon mig vara så slutkörd förvirrad och hade så stora problem med mitt närminne på grund av min trötthet.

Så hon kopplade in socialpsykiatrin för annan hjälp en tekniska hjälpmedel o här blev det ett jäkla liv.  Eftersom jag har haft missbruks problem för ett anta år sedan och jag var så förvirrad o tankspridd så misstänkte soc att jag var drogpåverkad o skickade mig på drogtest.

När den nu var ok så hände saker väldigt snabbt dels kopplades min läkare in så jag blev sjukskriven 50 % AF o FK o kommunen kopplades in och FK ansåg att jag inte borde vara sjukskriven utan att jag skulle ha ett sjukbidrag på 50% i stället för sjukskrivning.

Plus att de beviljade mig ett utökat boende stöd så jag får i dag även hjälp med att sköta mitt hushåll.

Nu gör man en arbetsförmåge utredning på mig och där man föreslår  50%  sjukbidrag + en 50% OSA anställning hos kommunen och att jag blir placerad på det arbete jag har i dag som är ett tidsbegränsat  kommunalt projekt.

När jag läste Försäkringskassan riktlinjer som socialstyrelsen skrivit så rekommenderar man inte att sjukskriva någon för ADHD.

Eftersom vikten av att det med ADHD aktiveras är väldigt viktig.

 I sällsynta svåra  fall med kombination av andra besvär som utbrändhet mm

Rekommenderar man i stället att personen får ett deltids - heltids sjukbidrag i stället för sjukersättning.

Så det är svårt att bli sjukskriven för enbart ADHD enligt de riktlinjerna FK har att gå efter. 

Så gå inte ner i tjänst i ditt arbete prata i stället med din läkare om att du inte orkar med ett heltids arbete så lär det bli att han sjukskriver dig och sedan kommer FK antagligen utreda om ett sjukbidrag i stället.

Så får du ju dels din lön på 75% o dels sjukbidrag för de andra 25 %  

Lasse

Upp till toppen
Annons: