Annons:
Etikettertips-goda-rådkörkort
Läst 6080 ggr
CamillaS
12/30/13, 10:46 PM

Det eländiga körkortet!!

Är det någon här inne som sitter i samma sits som mig just nu och håller på att ta Körkort? Eller har tagit Körkort? :)

Teorin är värst för mig… Har ADD, Dyskalkyli och autismspektrumtillsånd som diagnoser. Jag känner mig väldigt frustrerad då jag har mycket press på mig från alla nära och kära att nu ska det där eländiga körkortet tas en gång för alla!

Datum parkering, vikter, bromssträcka, meter, km, mm. Alla dom momenten gör mig otroligt stressad och frustrerad pga min Dyskalkyli, jag förstår helt enkelt inte hur jag ska räkna ut dom där sakerna! Och förstår heller inte innebörden av hur långt är 10 meter t.ex…
Och bara det att jag inte kan dom momenten gör att jag kan kugga på teorin, om jag nu får oturen att få massa sådana frågor vilket jag såklart inte hoppas!

Har kört ganska mycket, har tom kört upp en gång 2008 och kuggade, men pga en väldigt otrevlig (som jag upplevde det) inspektör så vågade jag helt enkelt inte köra upp igen så allt blev lagt på is i flera år och nu försöker jag åter igen..
Så ja nu har jag fått börja om från ruta 1. Övningskör med min brorsa när tillfälle ges och han inte jobbar. Ska även börja övningsköra med min pappa.

Har tagit några lektioner på trafikskolan i Norrtälje och min körlärare tycker att jag manövrerar bilen bra. Problemet jag har sitter i mitt självförtroende. Jag måste öka på det, vilket jag har hört HELA MITT LIV!! Så det är inget nytt i mina öron och något som jag är väl medveten om… Jag är alltså för försiktig i trafiken.

Halkbanan på Gillinge är avklarad för ett år sen för andra gången och även risk ettan, så det är nu bara skrivningen och uppkörningen kvar nu igen.

Men som sagt vet inte hur jag ska plugga den där teorin för att få sakerna att fastna i huvudet och även få förståelsen för det jag läser!

Så ni som har tagit körkortet och har diagnos kan vel berätta om hur det gick för er att ta det. Vad tyckte ni var jobbigast och hur kom ni över det? 

Och ni som sitter i samma sits som mig, berätta hur långt ni har kommit eller hur det går rent allmänt med körkortet för eran del. :)

Behöver få lite peppning känner jag nu när körkortet är så pass nära men endå så långt borta. 😉

  • Redigerat 10/23/20, 10:57 AM av Niklas
Annons:
zatanica
12/30/13, 11:28 PM
#1

Ojojojojoj säger jag bara. Det är en historia för sig. Visste inte att jag hade diagnos då. Började många gånger och slutade lika många. Många uppkörningar med konstiga griniga typer. Hatade samma delar i teorin som du. Men memorerade dessa frågor på något vis på dator övningarna. Memorerade datorövningarna så gott jag kunde. Det var det som fixade teorin åt mig. Körningen hade jag tillslut tur att få en gubbe son pratade avslappnat med mig så jag typ glömde vad jag gjorde. Jag körde helt enkelt bara som han sa istället för att överkoncentrera mig och överförsäkra eller vad man säger. Ju mer jag försöker allt jag kan desto värre brukar det oftast gå. Så hag fick körkortet tillslut. Visste även att utan Körkort kunde jag ju inte flytta ut på landet. Hade även lite tävling med min låtsas farfar som jag pepprade att ta kört samtidigt som mig. Så hitta lite bra motivation och ha tur med uppkörningatypen. Jag sa även att jag har svårt med höger och vänster så peka gärna.

Zaphix
1/1/14, 9:59 PM
#2

Teorin var för mig bara att tvinga mig att nöta. Sjukt tråkigt, men jag satt minst en timma om dagen med det. Kämpig tid, men det gick och jag lyckades med alltihop på första försöket. Hade ju trots allt jobbat stenhårt inför det.

Mitt största problem var dock att få läkarintyg så jag kunde få ta körkortet ens. Måste nu lämna in nytt intyg varje år ifrån min läkare, vilket är ett ständigt stressmoment för mig.

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

portera
1/1/14, 10:58 PM
#3

Jag körde dataprogrammet Bonniers Trafikskola hemma och lärde mig det mesta av teorin den vägen. Där kopplas teorin till visualiserade situationer och du får vid upprepade tillfällen besvara frågor kopplade till dessa. Det nöts in och programmet hjälpte mig som lär mig bättre genom att det visas för mig än att bara läsa om det. Övningskörde med farsan ca 10-tal gånger sedan fick bilskolan ta över. Tog en intensivkurs på 2 veckor, tillsammans med en kusin. Mellan 2-3 körlektioner om dagen och däremellan datorstödd teoriträning. Upplevde aldrig att jag räknade på teoriprovet, det är mer av ett rabblande - utan-till-kunskap.

Hade väldig tur med min uppkörningsinspektör, och kom undan med 4 motorstopp och en aning liten rullning vid en stoppskylt. Han sa att jag inte var fulllärd (väldigt sant och jag höll med), men att jag hade bra koll på risker och möjliga faror. Jag fick även köra upp med samma bil (modell) som jag haft körlektionerna i också det en trygghet, om det går att ordna. Ska säga att jag har begränsat arbetsminne och har vissa drag mot Aspergers och troligen också mot ADD.
Stort lycka till med teoriprovet och uppkörningen! Jag tror att man kommer långt med att vara tydligt mot inspektören, att detta har jag svårt med - som Zatanica skriver om.

Kajsami
1/1/14, 11:56 PM
#4

Jag har aldrig lyckats ta Körkort (hittils) pga alla svårigheter. Teorin ser jag inga svårigheter med, det är ju bara att plugga, som att plugga inför vilket prov som helst. Läsa läsa läsa. 

Det svåraste för mig är ju att lära sig köra och det är därför jag ännu inte har Körkort. Har dålig koncentration, dåligt arbetsminne, dålig koordinationsförmåga och motorik osv. Jag koncentrerar mig till max för att lära mig en sak och då missar jag något annat. Bara att lära mig att hålla mig rätt på vägen och inte för långt åt vare sig mittlinjen eller diket tar sju evigheter för mig att lära mig. Och att köra stabilt, så det inte blir vingligt heller. Och att hålla koll på alla trafikskyltar när man samtidigt skall växla och hålla koll på bilar fram och baktill och att hålla sig rätt på vägen som sagt… 

Jag körde på körskola och tog upp mot 60 lektioner och kom inte ens halvvägs till någon uppkörning. Har försökt hitta folk att övningsköra med, men det är ju inte heller så lätt. Hittade någon en gång som hade en gammal bil och det gick plötsligt mycket lättare för mig att lära mig och min kompis tyckte jag körde riktigt bra. Men sen kom jag till körskolan igen och körde en nyare bil och då gick det plötsligt jättejättedåligt. Så min körförmåga skiljer sig kraftigt beroende på vad det är för bil. 

Gammal bil: lär mig rätt snabbt, kör riktigt bra
Ny bil: tar evigheter att lära mig, blir aldrig rätt

Och problemet är ju att det är nyare bilar vid uppkörning…. (om man inte installerar dubbelkommando i en gammal bil, vilket min kompis inte ville göra).

Sen gjorde jag ett nytt försök på körskola med automatbil och körläraren trodde att jag skulle behöva ca 80 körlektioner till, med automat. Då gav jag typ upp. Blev ju för dyrt och har ingen att övningsköra med nu.

portera
1/3/14, 4:52 PM
#5

#4 Vad är det som gör moderna bilar så svårhanterade,
är det något särskilt, du reagerat på?

Att det kan skilja mycket beroende på bil, håller jag verkligen med dig om. Till exempel med var dragläget infinner och vad som är lagom gas vid låga växlar. Samma dag jag tog körkortet, skulle jag köra till Stockholm, annan bil naturligtvis, motorstopp 9 gånger totalt. Varav första 7 inom loppet av 10 min, mitt i rondell på riksväg 70 (vältraffikerad) var den 7:e, mycket nöjda passagerare i baksätet kan jag säga. Nä kändes inge vidare, men tror inte att det kommer hända igen.
Hoppas det går vägen tillslut för er!

Kajsami
1/3/14, 6:28 PM
#6

#5 Problemet är det som du nämner, var dragläget befinner sig och vad som är lagom gas. Äldre bilar känns mer distinkta, man får trycka till ordentligt på både gas, broms och koppling, medan nyare bilare är mer känsligare och det räcker med att bara snudda pedalerna för att det skall ge effekt. Och det känns svårt rent motoriskt för mig att man måste vara så otroligt finkänslig i sina rörelser. Är man som jag lite klumpig i sina rörelser så är det lättare att få trycka till ordentligt.

Annons:
portera
1/3/14, 9:14 PM
#7

Jag fick göra många olika övningar under min uppväxt, för att stärka min motorik. Balansövningar, koordineringsövningar bl.a., antar att du också har gjort en del övningar i dina dar.

Idag kan jag jonglera med 3 bollar och "hatta" med en fotboll, något farsan i alla fall hade svårt att se att jag någonsin skulle kunna, där i början. Övning, övning, övning är det som hjälper. Ta det inte som skryt, utan mer att det kanske är den vägen du behöver gå, för köra bil ska du ju göra en lång tid fram över.
Detta är ju som med cyklingen, har man väl lärt sig, är det lätt att ta upp det igen. Att öva upp finmototriken (koordination av tanke och handling) stärker dig för all framtid i alla tänkbara sammanhang.

#1 Kanske är det t.o.m. så att du blir bättre på matte genom din stärkta motorik. (säger det med tanke på dyskalkylin som TS nämner i #1) När vi lärde oss multiplikationstabellen i småskolan, då var hela kroppen involverad i ett med tillhörande rörelse. Kanske vår skola som var konstig, men jag tror det påverkar mer än man tror.
Forskningen pekar på att spelar du musik blir du också bättre i andra mer teoretiska ämnen.

Lycka till och hoppas något av detta var till någons hjälp!

CamillaS
1/6/14, 10:29 PM
#8

Tack för era berättelser! Ja det är antagligen bara att nöta på tills det sitter. Känns bara som lättare sagt en gjort🤦‍♂️
Men ja, det ska gå så är det bara, måste intala mig själv det!
Bara att klicka i en uppkörningstid och sen övningsköra och läsa tills man storknar haha😃

Linnea1990
1/7/14, 5:57 PM
#9

jag har pluggat till å från i snart 4 år men kommer ingen vart ska börja gå en kurs men inriktnig Körkort som tar bara in 4 st i taget för man ska få den hjälp man behöver, jag som jobbar kommer få gå på arbetstid då ja inte behöver betala något för kursen kursen är iförsta hand till oss med utvecklingsstörning

Kajsami
1/7/14, 6:17 PM
#10

#9  Utvecklingsstörning brukar generellt användas synonymt för begåvningshandikapp och jag är osäker på om det verkligen är det du menar. Personer med begåvningshandikapp brukar sällan vara i stånd för sådant pga deras intellektuella begränsningar.

Men t ex AS räknas ju officiellt som en "störning i utvecklingen", dock ej begåvningsmässig, så kanske är det något sådant du syftar på? 

Så berätta gärna mer om denna kurs! Eftersom jag själv har så väldigt svårt att få till det med Körkort så blir jag ju förstås intresserad av alla möjligheter till hjälp.

Linnea1990
1/7/14, 6:25 PM
#11

jo de var de, de är en kurs som finns i min kommun för ty Särvux men även komvux här i Hudiksvall gär jag bor har något som heter CUL "Centrum för utveckling och lärande" där kursen ska vara, vet inte om den finns i alla kommuner, de får man fråga sig till

Kajsami
1/7/14, 6:41 PM
#12

#11 Det är alltså för begåvningshandikappade?? Jag blir förvånad. Jag har jobbat med utvecklingsstörda i många år och har inte stött på någon med lindrig utvecklingsstörning som varit i stånd att ta ett vanligt Körkort. Redan de med neuropsykiatriska funktionshinder - som jag - får ju böka lite extra för att få tillstånd. Har nästan svårt att tänka mig att Transportstyrelsen skulle ge tillstånd till någon som begåvningsmässigt är på en 12-årings nivå.

Zaphix
1/7/14, 7:05 PM
#13

Kan erkänna att stösta anledningen till att jag till slut gav mig fanken på att jag skulle kunna ta körkortet var att pappa sa att "Men jag såg att en i "andra sidan köping" lyckades ta Körkort, kan han så kan ju du!". Det var peppande att veta att även en utvecklingsstörd lyckades ta Körkort, då kunde det inte vara allt för avancerat.

Jag har själv ingen TV och har inte sett programmet, så jag visste inte förrän efter jag tagit körkortet att det visst var mopedkörkort killen i programmet tagit. Pappa hade visst kommit ihåg fel..

Inte så poilitisk korrekt anledning att bli peppad, men det gjorde susen för mig. ;)

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

Annons:
[Alli123]
1/10/14, 1:58 PM
#14

Jag har diagnosen ADHD, och under tiden jag tog Körkort var jag i en depression och hade självskadebetéende.

Dock är jag sådan, att är det något jag verkligen vill, och som intresserar mig, lägger jag ner min själ i det.

I början var jag taggad på körkortet, då gick det lätt att plugga.
Men snart tappade jag sugen och det gick jättedåligt på alla testprov i flera veckor. Inte förrens tre dagar innan teoriprovet började jag plugga stenhårt igen.
Jag klarade det första gången. Vad det beror på vet jag inte. Kanske att jag lyssnade och var med ordentligt på genomgångarna. I skolan har jag svårt för precis allt och ska börja ettan för tredje gången.

Kan tillägga att jag var gravid medans jag tog körkortet. Kan ha varit det som motiverade mig. Att bli klar innan den lille kom.
Att bli gravid var något som gav mig otroligt mycket hälp ut ur depressionen. Dock fick jag förlossningsdep som fortfarande sitter i.
Men det är en annan historia.

Så för min del var det nog att jag bara ville ha körkortet så in i norden att jag verkligen la ner mig, plus att jag ville ha det innan jag fick barn.
Hade en otroligt bra körlärare, mycket sträng och blev nästan arg när man gjorde minsta lilla fel. Precis en sådan jag behöver.
Och min mamma var mycket stöttande och hjälpte mig så mycket hon kunde.

TjockaBerta
1/10/14, 10:44 PM
#15

Min dotter med diagnos ruttnade helt när vi skulle övningsköra. Jag är inte orolig för teorin men att köra…

Hon gav upp när lillebror började med dragläge på privat väg och det gick jättebra för honom. Efter det har hon inte velat köra mera.

>>>Malum domesticum<<<

Upp till toppen
Annons: