Annons:
Etikettadhd-add
Läst 3364 ggr
fuzzie
2014-01-30 23:43

Irritation på hög nivå! :(

Jag hade tid idag på "psyk" här i Falun och hade förväntat mig nåt helt annat än resultatet.. 

Jag och min familj har tjatat sedan början av november om att jag måste få en utredning på ADHD eftersom jag inte fungerar normalt i vardagen. Dom lovade oss att jag skulle få komma och prata innan denna månad var slut osv. Så jag gick dit idag i hopp om att dom skulle förstå hur fruktansvärt jobbigt jag faktiskt har det. Men icke! 

Då säger människan att "jag är ju ingen psykolog utan jag är en samtalsterapeut, så jag kan tyvärr inte göra en utredning på dig"… Då frågade jag hur lång tid de skulle ta innan någon hade möjlighet att göra det då, och hon svarar att "jamen runt 1 år ungefär". Asså vah? Vi har alltså kämpat i 3 månader på en utredning och allt jag får är en f*cking samtalsterapeut!? 

Jag har alltså redan gått till en samtalsterapeut under april-augusti förra året och sa redan då att jag tror att jag har ADHD men hon avfärdade de utan att ens försöka hjälpa mig.. Sedan ringer jag till henne i oktober och säger att de måste vara ADHD och hon säger att hon ju redan har berättat för mig att det inte är problemet och sen blev de inge mer med de. + att jag bad henne sätta upp mig på någon slags "väntelista" för ADHD men de blev ju inte av de heller. 

Så när jag pratade med tanten idag så sa hon att "jomen då dröjer de ju 1 år ungefär till vi kan göra en utredning". Vilket innebär att om jag bara hade satts upp på en "väntelista" när jag först påpekade ADHD så hade de bara varit typ 2-3 månader kvar innan det var min tur, men icke! Jag förstår inte varför man inte blir tagen seriöst? 

Jag fyller alla kriterier för ADHD tydligen, men en utredning kan inte göras. För samtalsterapeuten idag sa att våran kommun inte kan lösa saker så snabbt utan att väntetiden är ca. 1 år. Jag blev så förbannad att jag började gråta. Jag grät nog oavbrutet i 15 min och fortsatte gråta hela vägen ut till farsan som satt i ett väntrum och fortsatte gråta hela vägen till bilen också. 

Jag är så fruktansvärt besviken, ledsen, arg, jaa allt möjligt. Särskilt eftersom vi specifikt påpekade att en utredning måste göras och både jag och min familj har gått och längtat efter denhär dagen och allting blev bara skit ändå. Så nu ska vi höra av oss till Säter imorgon då dom är lite seriösare när det gäller utredningar och sånt och hoppas på att dom tar emot mig. 

Var tvungen att få skriva av mig lite då jag känner mig så "sviken" av vården på något sätt… 😢 Och grattis till er som orkade läsa sig igenom detta 1 mil långa stycket! 😉

Mvh Anna 
fuzzieshamsteruppfödning
Föder upp vintervita dvärgar ^^

Annons:
Leon1973
2014-01-30 23:49
#1

Fy fan va kass…   Jag förstår verkligen din frustration och ilska.

Vården idag har stora begränsningar, det är inte personalens fel utan våra skattepengar går till fel saker tyvärr.

be inte om hjälp om du inte vill ha den

Allamej
2014-01-31 07:52
#2

Helt klart försår jag hur du känner…. Jag hade ju tur att dom i min hemstad hade uttömt alla möjligheter och att dom här kunde rikta in sig på bokstäver direkt. Jag fick ADHD först men eftersom jag inte har ett såår av H och jag reagerar precis som en med ADD så blev det diagnosen. Sen kom ju en läkare och läste igenom ordentligt symtom och gick djupgående in i mina tester och barndom och allt. Då först fick jag Asperger eftersom när man slog ihop det, som ingen annan ides göra så vart resultatet "en solklar asperger"

Stephen Fry - There are many people out there that will tell you that "you can't". What you've got to do is turn around and say, "watch me". Veronica/ Sajtvärd på Smyckestillverkning och råttor

 

 

utanforboxen
2014-01-31 09:06
#3

Surt som … Jag har tjatat om hjälp i flera år. Men på grund av att jag klarar mig skapligt verkar det inte intressant…. Vården prioriterar inte att man tycker det är svårt och jobbigt. Jag har sagt till dom: Jag vet att om jag krashar, När jag ligger hemma och stirrar i vägggen då kan jag få hjälp….. Men jag kan inte krasha för då rasar allt. Vi måste lämna huset, barnen kanske får stora problem med skolgången m.m. Varför kan man inte få hjälp innan det går åt skogen helt? Men det är väl politik eller nåt! Så jag förstår hur du känner men vet inte hur eller vad man ska göra Kanske Krascha är det rätta men då måste jag "offra" allt det andra. Fast det är ju när det är jobbigt man måste kämpa hårdare och ta i mer.

zatanica
2014-01-31 09:49
#4

Jag läste igenom dit långa inlägg. Och ja vården är skit på många fronter. Själv så tjatade jag konstant, ringde typ en gång i veckan och hörde. När jag tröttnade skrev jag ett brev till den högsta chefen på psyk avdelningen. Skrev att ska man behöva börja knarka och ta livet av sig för att få hjälp. Då jäklar blev det fart i maskineriet. Tragiskt att man ska behöva göra så för att de ska ta en på alvar. Så. ITT råd blir väll att ligga på som en galning. Man har dessutom rätt att få vård utanför sitt landsting i de flesta fall om de inte kan erbjuda det i det egna. Sedan kan man försöka åberopa vårdgarantin.

[myrholingen]
2014-01-31 14:59
#5

Tillhör samma landsting och väntat sen augusti…

Wide Awake Dreamer
2014-01-31 15:11
#6

Ja, det är förjäkligt vad svårt det är att få hjälp. Jag fick själv remiss till psyk för att utreda ADHD, för mer än ett år sedan. Men de skickade tillbaka remissen med hänvisning till att "Vi gör inga sådana utredningar för närvarande". Tydligen finns inte kompetensen här på orten. Senaste beskedet är att de "börjat fundera på att hitta en lösning". Så om några år till kanske…

Just i mitt fall tror jag dock inte att ADHD är ett så stort bekymmer. Jag har större problem att brottas med. Är inte ens säker på om jag skulle få den diagnosen efter en utredning. För mig handlar det troligen mer om att utesluta en ADHD-diagnos. Men jag kan tänka mig att det är fruktansvärt för de som verkligen har tydliga ADHD-symptom, och som har svårt att fungera p.g.a. dessa.  

Kan bara hålla med #4: Ligg på och tjata, och kolla upp det där med vårdgarantin.

Annons:
Zaphix
2014-02-01 23:11
#7

Vårdgarantin? Hur fungerar den egentligen?

Jag fick utredning efter en månad typ då jag var i brådskande behov av det, så det är inget jag klagar på.

Men samtidigt som utredningen pågick hade jag en fraktur på fotleden som tyvärr fortfarande krånglar flera år senare. Har nästan alltid ont i både den och den andra fotleden när jag går, haft det länge men inte kollat upp det förrän nu av olika orsaker.

Var visst ett akutfall, så fick rötgen snabbt. Men när det visade sig att röntgen såg bra ut tyckte läkaren att jag nog inte hade ont längre. Det har jag såklart.. Så fick stå på fick för en remiss till en ortoped.

Men det dröjer.. Ingen snabbhet här inte. Men ska när jag hinner kolla upp hur vårdgarantin fungerar och om jag kan använda den om det dröjer längre för remissen.

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

zatanica
2014-02-02 14:22
#8

Det är något med att man ska få hjälp inom tre månader ifrån att man har sökt hjälp.

fuzzie
2014-02-03 00:44
#9

Tack alla som läste och skrev. 

#1 Jomen precis, jag förstår inte varför de inte kan prioriteras mer för psykvården… 😕 

#2 Jobbigt att få en diagnos först och sedan ändras de 😕 

#3 Men det är dedär som jag blir så irriterad över. Att pågrund av att du "klarar dig skapligt" så prioriteras du inte.. Samma var de ju för mig när jag pratade med dom förut. Jag tycker ju nästan att det är viktigast att man får hjälp då. För de har gått så långt för mig så jag knappt pallar med att leva på riktigt liksom, man vill knappt kliva upp ur sängen eftersom man vet hur fruktansvärt jobbig dagen kommer bli. 😕

#4 Jaa, vi tjatade också flera gånger i veckan men utan större resultat… Nu när jag var och snackade med samtalsterapeuten så snackade hon med mig om alkohol och missbruk och då berättade jag att jag "missbrukade" cannabis under en lite längre tid som en slags "självmedicinering" och har haft självmordstankar samt att jag skär mig, men inte fan brydde dom sig om de. Hon sa istället bara att "då kanske de blir så att vi inte vill ge dig någon medicin om du har en "missbrukarbakgrund"… man ba: ehh jaha?… Jag blev himla irriterad alltså! Men vi ska iallafall höra av oss till en "läkare" i Falun imorgon, men kan dom inte ta in mig så kommer vi åka direkt till Säter där dom har möjlighet att ta in mig på en gång. 🙂

#5 Jasså? 😐 Har du fått snacka med en samtalsterapeut du också? 

#6 Men vah? Isåfall måste dom ju kunna skicka remissen till ett annat landsting? Dom kan ju fan inte bara skita i dig?! Joo de är lite jobbigt kan man ju säga. 😕 

#7 Lyckos dig som kunde få hjälp så pass snabbt! Men jobbigt dedär med fotleden. 😕 

Känns som att jag öppnar mig väldigt mycket, men ni som finns här på sidan känns väldigt förstående iallafall, så tack för de. 🙂

Mvh Anna 
fuzzieshamsteruppfödning
Föder upp vintervita dvärgar ^^

zatanica
2014-02-03 16:56
#10

Oj men de låter ju som riktigt otrevliga typer 😕Blir så ledsen på sådant, varför kan man inte bara vara trevlig och tillmötesgående.De har ju ändå valt ett arbete som går ut på att hjälpa människor då ska man baskemej göra vad man kan. Sedan om man har dåligt med resurser är det väll bara att säga så. Tror folk uppskattar det mera och det blir mindre sura miner.

Hoppas det löser sig för di ändå snart.

Imasy
2014-02-04 21:02
#11

Jag funderade också lite på hur vårdgarantin fungerar i detta fall? Räknas en utredning som vård i den bemärkelsen? 

Har du varit i kontakt med psyk i Gävle? Kan du få en tid snabbare där?

Vet andra som tröttnat på att vänta här i Falun och begett sig till andra landsting. Har iof då varit på tal om operationer osv, så det kanske är annorlunda då?

Har du tagit kontakt med den där patientnämnden eller vad den heter? Kanske du kan få hjälp/råd av dem hur du går tillväga? Tycker ett år låter som väldigt lång tid.

[myrholingen]
2014-02-05 09:31
#12

Jag har kontakt med öppenpsyk i den kommun jag bor och har samtal där,

Addtilda
2014-02-06 09:17
#13

Hej! Jag fick min diagnos 2012 efter strax över året som jag hade fått vänta. Jag bor även i din kommun. Men de som är problemet här i denna kommun är att de finns för få som utreder, det finns inte tillräckligt med folk helt enkel. När jag gjorde min utredning berättade den som jag gick hos att det fattades ett par st och att det var två års väntetid…. Jag är ganska så säker på att dom tycker att det är lika jävligt att det är som det är. Det är väl besparingar även där som övriga landstinget och det är fördärvligt. Jag vet inte hur ditt liv ser ut men jag har två barn, sambo och hus och när mitt andra barn kom blev de så tydligt vad som inte gick ihop i mitt liv och att då få veta att det är en till två års väntan gjorde att jag till en början halvt fick panik. Hos mig handlade om humöret med tålamod, trötthet och komma igång med saker å ting. Vad kunde jag göra mer än att vänta? Jag försökte göra sådant som jag mådde bra av och i mitt fall var de att träna för de mår bra av och är ett måste. Sen gick jag även hos en psykolog bara för att få ventilera så jag hade hela tiden ett stöd. Jag fick också först göra test för att se om jag uppnådde dessa kriterier men att jag var välmedveten att det fortfarande var upp till två års väntetid. Jag förstår din frustation och speciellt när man äntligen kanske börjar förstå vem man är, som jag sa äntligen får jag en identitet! Och då vill man ha hjälp direkt och börja testa medicin och börja leva. Kämpa på ett år de går snabbare än vad du tror. du kommer att fixa detta, försök att hitta på någon bra psykolog de behöver inte vara någon inom psykiatrin men då får du dock betala en slant istället. Men de kanske de kan vara värt det finns många bra man får byta tills att man känner att de klickar. Det finns även privata utredare som jag kollade upp men då fick man betala 22.000kr ur sin egna ficka. Men det beror ju på om man tycker det är värt de, då ska man såklart göra de. Lycka till!

Annons:
Upp till toppen
Annons: