Annons:
Etikettadhd-add
Läst 1536 ggr
Skitgalen
6/29/15, 6:16 PM

Hur gör ni?

Jag mår skit. Jag har ADD och jag vet inte hur jag ska leva med det… jag kan inte vara stolt över att jag har det, jag kan inte skryta för folk om att jag är speciell, jag skäms för jag hatar att jag inte är som alla andra, jag vill inte sticka ut eller ha det där "lilla extra" 
Jag har precis skapat en blogg där jag tänker skriva hur mitt liv är med ADD men jag vågar inte visa den för någon… ja la upp den en kort stund på Facebook för jag tänkte att nu ska dom äntligen få veta vem jag verkligen är, men det försvann snabbt igen för jag mådde sämre av det än jag gjorde innan, jag klarar inte av att tänka på hur folk kommer se på mig om dom fick läsa vad jag skriver, hur jag mår… 
Hur fan ska jag lära mig att älska mig själv när jag inte ens vill finnas…

Annons:
VildaVittra
6/29/15, 6:26 PM
#1

Det blir bättre med tiden, tro mig. När du lär känna dig själv bättre kommer du skita i vad andra tycker och tänker i samma utsträckning. 
Och det är jätteviktigt att vi med diagnoser berättar om det med rak rygg, för folk har ju så sjukt mycket fördomar om "psykdiagnoser", som jag har ju Borderline och fått höra att sådana som har det inte går att ha i möblerade rum, snacka om att personerna skämts sedan när jag då berättar att jag har den diagnosen. För det går definitivt att ha mig i möblerade rum, jag är ju dessutom den dom förlitat sig på i akuta situationer eller den dom rådfrågat.

Hur förberedd är du egentligen för krig, arbetslöshet, bränder eller sjukdom? Läs mer på Prepping iFokus

Aleya
6/29/15, 6:27 PM
#2

Kanske låter som dravel. Men har du blivit erbjuden att få prata med någon? Kurator eller dylikt? Så kanske ni kan tillsamman jobba fram någon lösning.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

fluffymind
6/30/15, 10:08 AM
#3

Om det är någon tröst, så kan jag berätta att ingen är som alla andra. Jag har också ADD, men det betyder inte att jag är någon ensam tokighet på en ocean av normalitet. Det berättar om hur jag fungerar i vissa lägen, men det är inte "jag".

Det är heller inte många människor som skulle våga visa hur de faktiskt mår, hur det ser ut inne i huvudena på dem. Facebook är ett ställe där man visar upp den man skulle vilja vara, den fasad man vill ha. Man får se ändlösa kavalkader med skojsiga resebilder, maträtter, kärlekar och välartade barn; ingen lägger upp ångestnätter och känslor av misslyckande. Tro mig, de flesta har snor och bajs gömt i sina själsgarderober. När man funderar på vad det innebär att vara människa här och nu, finner man att ADD är en ganska liten del av det hela. Som tur är, så vimlar livet av en massa kul saker också, diagnos eller inte.

Du avgör själv hur ärlig du vill vara, jag har funnit att det är lika bra att säga som det är i de situationer som det förklarar konstigheter som jag råkat göra. Jag skäms inte ett skvatt för det, det tycker jag inte du ska göra heller. Andra får vara knäppa på sina egna sätt och dölja det bäst de kan, det är deras problem.

Alla har problem, tro mig.

Ladydragon
6/30/15, 3:46 PM
#4

hur länge sen va det du fick diagnosen?

jag håller med #1 troligtvis så blir det lättare med tiden 

jag fick diagnos i vuxen ålder och reagerade som dig i början det va bara skit allting men nu efter lite mer än 10 år med diagnos så är jag bara glad över diagnosen och försöker informera så gott jag kan om att jag har ADHD jag bär ofta mitt ADHD smycke när jag går på fest och tillställningar…ett hjärta med texten ADHD ingraverat 
folk lägger märke till hjärtat och undrar ofta nyfiket vad står det på hjärtat och när dom läst så brukar det bli en bra diskussion om ADHD 🙂

melonglass
7/3/15, 3:35 AM
#5

Grejen med att du fått en diagnos är inte att du är onormal eller liknande, det är ingen sjukdom.

Det är väl mer egenskaper eller vissa saker som man helt enkelt inte kan rå för. Min läkare förklarade det för mig som att alla har väl en liten skvätt av i alla fall add/adhd lite ibland overall i vardagen förutom att när man verkligen har det och diagnosen så blir det alla de dragen fast till en mer extrem nivå.

Den där extrema nivån är bara heller inte anpassad för hur dagens samhälle ser ut och det är därför det skapar problem i vardagen för att samhället tvingar oss att kunna ha full kontroll över vår koncentration osv. Det är inget fel på dig eller något som är udda. Det är inte heller något du behöver vara stolt eller icke-stolt över utan det är bara en diagnos du har fått för att du råkar ha de egenskaperna som gör att saker kan vara lite svårare för dig.

För att kunna hantera svåra situationer eller ett problem över huvud taget så måste man först acceptera att det finns där, alltså acceptera att okej diagnosen ADD finns där men det är inte för att jag är sjuk eller dum i huvudet utan för att det ska bli lättare att förklara vad det är en person har svårt med.

Det blir lättare med tiden också, som några ovan har skrivit!

Lakeside
7/7/15, 9:37 PM
#6

Om det är någon tröst så känner jag så ibland också. Ibland tänker jag bara jävla ADHD varför måste jag ha det?? Men det är ju också min drivkraft i livet. Och tro mig, alla "normala" människor har sina problem också :)

Annons:
Upp till toppen
Annons: