Annons:
Etikettadhd-add
Läst 808 ggr
Kicka70
2018-08-19 06:34

Alla runt min nya sambo är "a pain"... hjälp!!!

Hej, någon där ute som sitter i samma sits? Flyttade ihop med min älskling för ett halvår sen. Hans ex har ADHD o antagligen Borderline. Hans 17 åriga dotter har ADHD. Hans 8 åriga son är mitt uppe i utredning på bup. Vi tror ADHD o jag tror även ODD. Det går inte att säga åt den människan att göra EN ENDA SAK!!!!! Han får fruktansvärda reseriutbrott osv osv. Prisa herren tack o lov är han på halvtid. Framför allt min sambo skulle fullkomligt tippa omkull om han var här på heltid. Flertalet socutredningar har resulterat i att de rekommenderat att han ska bo här på heltid för mamman klarar inte av att tex få iväg honom till skolan. Han har inte varit i skolan på 3 mån på hennes veckor. Hon skyller på alla andra o vägrar låta honom bo här. Hon är helt oresonlig o gör allt hon kan komma på för att göra min sambos liv till ett helvete. Finns det nån i samma sits. Skulle va så skönt att bolla…

Annons:
Maria
2018-08-19 07:49
#1

Jag förstår inte riktigt?

Du prisar herren för att ni bara har sonen halvtid men sedan så säger du att mamman är oresonlig som inte vill låta honom bo heltid hos er?

I detta fallet så får ni nog resonera er fram till vad som är allra bäst för sonen tror jag. Barnen går alltid i första hand oavsett.

Vad du kan göra är att vara ett stöd till din sambo i detta och hjälpa honom så att sonen får det bästa alternativet tycker jag.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Ananse
2018-08-22 23:41
#2

Till att börja med, sätt er ner och diskutera. Gör upp en plan som ni kan ENAS om, så kör ni båda två på den. Ni ska ha samma auktoritet när ni jobbar enligt planen. Hon ska inte komma undan med 'Du bestämmer inte över mig, du är inte min mor'. Det är du visst - då hon är hos er. Det är sitt och din sambos hushåll, hon ska rätta in sig. Din sambo måste fatta att du är en resurs. En möjlighet att förändra saker, inte ett sätt att stå ut med saker. Det får INTE bli att allt du gör är fel. Eller att du enbart ska vara snäll alternativt enbart vara den som ställer krav. Ni har en gemensam plan och ni arbetar gemensamt enligt den PÅ SAMMA VILLKOR. - Ställ rimliga krav och GE ALDRIG EFTER. Då medger man att 'Nej' bara är en trassligare variant av 'Ja'. Det skapar antagligen en väldig ångest att aldrig veta riktigt var gränserna går och riktigt vad ord betyder. Är man det minsta osäker huruvida man orkar framhärda - sig hellre ja direkt. Eller att du behöver fundera i tie minuter. - Uppmärksamma allt hon gör som är det allra minsta bra. Verkligen ALLT. Oavsett hur litet. Över huvud taget - UPPMÄRKSAMMA och SE henne. Små saker. 'Så där var det en kille i min grundskole-klass som höll pennan'. Whatever. Hitta likheter. Dom finns. Kom på lite intern-skämt. Nån konstig honör eller vad som helst. Skulle hon nån gång verka uppskatta nåt du gör - memorera det. Hitta på roliga saker - överraska henne. Men belöna inte och bestraffa inte. Hon ska känna, att det här gör dom för att dom tycker om mig, inte för att jag har presterat. - Så pratar du och din sambo fortlöpande om saken. Utvärderar. Diskutera däremot INTE rätt/fel i dom faktiska situationerna. Då ger ni bara varann 100% stöd, uppbackning och bekräftelse. Det där fixar ni. Men det kommer väl bli lite jobbigt.

Upp till toppen
Annons: