Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

ADD & ADHD relaterat Olika former av autism Tourettes Syndrom Motorikstörning (DCD) Tvångssyndrom (OCD) Trotssyndrom (ODD) Ansiktsblindhet (Prosopagnosi) Dyslexi & Dyskalkyli NPF + Psykisk sjukdom Övriga NPF Kan jag ha en diagnos? Utredningar (Hur? Var? När? Varför?) Allmänt Presentationer & Nya medlemmar Hjälpmedel & Stödinsatser Läkemedel & Behandlingar Lagar och regler (LSS, SoL, m.fl.) Ekonomi Kost och matlagning Tips och goda råd Var vi bor (Tråd för landskap/stad) (IRL-vänner sökes) Vänner sökes Tester Bilder & Foton Litteratur Media Dagis / Skola / Jobb / Praktik Familjeliv Diskussioner om NPF Berättelser ur verkligheten Fetalt Alkoholsyndrom (FAS) Off topic - [OT] Dagbok Lekar / Kluringar Om sajten & Om iFokus
ADD & ADHD relaterat

Kroniskt stökigt hem?

2012-12-30 12:34 #0 av: CajsaBajsa2

Ser era hem också ständigt ut som "hej kom och hjälp mig"? Här ligger det alltid saker på golvet, tvätt i soffan, dammråttor längs väggarna, disk i högar och saker överallt.

Jag är så trött på att inte orka ta hand om ett enkelt hem. ALLT är så jobbigt. När man dessutom måste klättra över saker blir det ju ännu svårare att ta tag i att göra något och allt blir bara värre.

Vad kan man göra för att underlätta för sig själv egentligen?

Anmäl
2012-12-30 13:49 #1 av: zatanica

Vad man kan göra för att underlätta har jag inte den blekaste aning om. Kanske vänta på att man blir äldre?

Kan ju själv säga att när jag bodde hemma var det ett ordnat kaos enligt mig. Enligt mamma ren katastrof. Visst fotöljen syntes inte, under sängen kunnde man finna det mesta och det var en hinderbana för att ta sig runt i rummet, eller ens komma in. Men jag visste ju oftast vart jag hade släppt sakerna, linjalen under sängen, ostbågarna nedanför sängen under massa kläder. Det jag hade rejäl ordning på var nog mina böcker, ordning i bokhyllan och fina staplar brevid sängen.

Sedan flyttade man hemifrån, glömde ständigt den där disken, damsuga var en omöjlighet, skulle man städa var det storstädning som gällde och då bodde jag på 30 kvm. Hade som turvar då en vänn som mer än gärna diskade när denna kom på besök. Resten hankade sig fram.

När tillomed jag tröttnade bjöd jag in på fika eller pankaka eller liknande för då var jag ju tvungen att städa iordning tills folket kom. Denna vana höllt i sig ett tag.

SEdan flytta ihopp med en kille som är någorlunda bättre funtad än mig på detta. När det började växa i grytorna i köket så åkte han helt sonika och köpte en bänkdiskamaskin som gick konstant i en evighet. Blev väll en aning bättre i köket efter det.

Har även haft den benägenheten att jag har städat runt. Dvs börjar i ett hörn och arbetar mig sedan runt. Tillslut så har man förflyttat alla grejer till ett och samma hörn villket numera är köket av någon anledning. När jag var yngre var det sängen, trode då jag skulle ta tag i det inann man skulle sova, men oftast åkte högen då ner på golvet. Nu har man tröttnat när man kommer till köket så det ser typ aldrig så där fint ut som andras kök kan göra.

Men kan ju säga att jag blivit betydligt bättre med åren, men hatar fortfarande städning med hela min själ. Försöker allt jag kan så jag tror jag bli tokig, måste tänka så sjukt mycket för att försöka hålla ordning och reda. Ta med temuggen från tv:n till diskmaskinen, faten och tallrikarna från datorn, inte bara släppa saker innanför dörren och göra något annat och glömma bort dessa saker.

Suger musten ur mig att behöva tänka tänka och tänka på detta som de flesta verkar göra på ren automatik och tar förgicvet att man ska göra.

Här är städning ett ständigt pågående projekt. Kan inte bara damsuga, måste börja i rätt rum, i rätt ände blir knäpp om jag inte först dammar och grejor oavsett om det behövs eller inte, sedan dammsuga och sedan fortsätta så enligt mina inavanda galna rutiner. När sambon snällt vill hjälpa till så rubbar han hela min värld och jag försöker antingen snällt säga att inte behöver han hjälpa till, eller så får han göra det men jag försöker dölja hur det kryper i kroppen på mig över att han gör "fel".

Försöker helatiden komma på något system för att hålla ordning eller kunna släppa in någon annan och ta hand om det.

Men tror barad et är att gilla läget och hoppas på att man blir äldre och visare eller något.

Sorry om det kanske blev långt. Men håller just nu på att städa upp huset inför att svärmor ska komma.

Jo ett tipps föresten kan ju vara att man har en vrå där man tillåter det att vara totalkaos.

Anmäl
2012-12-30 13:53 #2 av: zatanica

Haha den där tvätten föresten Tungan ute tvättar dagen efter att man inte har några underkläder Skrattande Om man har tur kommer man ihåg att torktummla samma dag man tvättat annars blir det jobbigt.

Tvätten ligger sedan oftast kvar i tummlaren tills man har använt upp den, har tvätten tur hamnar den i tvättkorgen i badrummet för att sedan bäras upp och sorteras. Har den super tur så kommer tvättkorgen faktist upp och sedan tar man det man behöver ur den. Har tvätten kanon tur så kan den efter ett par veckor faktist bli utsorterad. Ungefär samtidigt som man inser att all smuttstvätt ligger på golvet i sovrummet.

Anmäl
2012-12-30 14:07 #3 av: CajsaBajsa2

Ja jag känner igen mig i typ ALLT du skriver! Glad Det är ju total pest och pina att ha det så, men väldigt skönt att få läsa att jag inte är ensam.

Däremot det där om att ha en sambo som hjälper till har jag inte turen att ha. Jag har en man men han är nästan lika stökig som jag och har dessutom en sjukdom som gör att han knappt orkar städa alls. Jag själv har ju dessutom en dålig rygg med misstänkt diskbråck så för min del är det både fysiskt och mentalt som hindrar mig.

Att vänta på att man ska bli äldre... njaa... det verkar inte funka så bra för mig. Vid 26 års ålder borde man väl klassas som vuxen (fastän jag känner mig som ett litet otillräckligt barn fortfarande) och inte har det blivit bättre med åren. Som du säger så går det lite i omgångar. Inget städat alls jättelänge och så får jag ett ryck och gör massor. Men ju längre tiden går desto svårare blir det,f ör jag hinner aldrig i kapp helt och hållet. Det är som att jag alltid är flera steg efter. Om jag då t.ex. städar ett helt rum kanske jag först känner mig jätteglad och stolt över det, men så inser jag snabbt att jag ändå ligger lååååångt bakom. Likadant om jag väl tar hand om disken, då blir jag stolt och glad, tills jag inser att "vanliga" människor tar hand om disken varenda dag, utan att ens tänka särskillt mykcet på det.

Inte undra på att man blir deppig :(

Anmäl
2012-12-30 15:12 #4 av: kristina130

Du får inte ställa så stora krav på dej själv. Man hinner aldrig ikapp, kanske om man skulle lägga hela tiden på städning. Jag som har kommit litet till åren, är 48 nu har efter ryggoperation och ADHD-diagnos släppt på mina krav. Det finns saker som är roligare än att städa, visst man kan inte ha det för ohygieniskt hemma. Jag gör så att jag städar 1 rum/dag. Det tar inte lång tid+ att huset blir genomgånget med jämna mellanrum. Jag har´diskmaskin, så disken sköter sig själv.

Jättekramar till dej Glad

Anmäl
2012-12-30 15:49 #5 av: [Joanna76]

Så skönt att höra att fler har samma kaos hemma, skule jag bifoga en bild så skulle ni tro att det var från den lokala soptippen.

Är 36 och måste medge att det har blivit värre med åren inte tvärtom. Och ändå var min mamma och hennes sambo här för några år sedan och verkligen röjde upp (hon gjorde det frivilligt) men det tog inte lång tid innan det blev kaos igen. Suck.

Hör med soc om du har rätt till LSS, jag har asperger och vet att jag har den rätten. Tycker bara att det är jäkligt pinsamt att ta hem folk även om dom bergis har sett mycket värre.


Anmäl
2012-12-30 16:06 #6 av: CajsaBajsa2

#4 skrivetav kristina130

Jag har också sänkt jättemycket på mina krav. Men hur mycket jag än sänker så funkar det ändå inte.

Att städa ett rum per dag känns ungefär som att springa ett maratonlopp om dagen. Skulle jag sätta den pressen på mig själv skulle jag må jättedåligt. Ett rum i veckan är också långt över min nuvarande prestationsförmåga. Jag vet inte varför det är så jobbigt.

#5 skrivetav Joanna76

Jag har pratat med min man om att vi kanske kan ha rätt till någon form av städhjälp men han tycker det skulle kännas alldeles för jobbigt om någon annan skulle komma hit och ta hand om vårt stök. Jag har några vänner som har sagt att det bara är att säga till så kan de komma och hjälpa med t.ex. disken, men inte ens det vill han. Då säger han att han kan göra det, men han borde inte egentligen.

Anmäl
2012-12-30 19:10 #7 av: [Joanna76]

#6 precis sån är jag, mamma har erbjudit sig massa gånger men jag säger alltid nej. Tror att det beror på skam, samhället har lärt oss att hålla ordning. Speciellt kvinnor har väldiga samvete över det, jag bor själv med dottern så jag skäms oerhört Skäms .  I princip ingen kommer över tröskeln.

Önskar att jag visste hur man ska ändra på detta....


Anmäl
2012-12-31 03:24 #8 av: AnneN

Oj vad jag känner igen mig i det ni skriver!

Här är det ständigt totalt kaos, så illa att jag får panikångest om någon kommer och ska hälsa på utan att ha meddelat minst 1 vecka i förväg så jag hunnit städa innan de kommer.

Mår verkligen inte bra av att leva med detta kaos, när jag bodde ensam så gick det iallafall lite bättre för då var det bara mina saker att hålla reda på och var sak hade sin plats som det skulle vara på då det vra städat. Nu när jag är sambo är det betydligt värre för han har ju också en massa saker + att han samlar på gamla datorer och dataspel, denna samling har fyllt förrådet och det som inte ryms där står huller om buller i alla rum i lägenheten och det håller på driva mig til totalt vansinne!

Står i kö till arbetsterapeut som jag fått remiss till via närpsykiatrin, så hoppas på att de ska kunna hjälpa mig att strukturera vardagen så jag kan ha en någorlunda fungerande vardag i ett någorlunda fungerande hem.

 

Tack för att ni delar med er av erat egna kaos, att veta att jag inte är ensam om att leva så här, det gör att det känns iallafall lite mindre jobbigt för mig just nu och lättare att uthärda till dess att jag får en tid hos arbetsterapeuten.

/Mvh Anne
~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

Anmäl
2012-12-31 09:39 #9 av: Gur4m1

Har samma prböem men börjat få me roch mer ordning. Tyvärr är det ju lika stökigt bara någon dag efter att jag har städat så jag fkuserar på att hålla rent, men kaoset det består.

För att motivera mig så tänker jag frammåt. Hur skön den där känslan är när diskbänken är helt fri från disk och blänker och golven luktar gott och hörnen är dammfria. Hur skönt och mysigt det är när kaklet blänker och toalett/handfat är helt kritvita och hur gott det luktar i hela lägenheten ;)

Men ordningen, den har jag gett upp på. Såvida jag itne ska ha en låda (med namn på) för varenda pinal.

Anmäl
2012-12-31 11:58 #10 av: HannaM

Haha, man skaffar iller=p

Jag har alltid haft kaos omkring mig men som någon annan nämnde så har jag koll på mitt kaos, vet var saker är. För drygt fem år sedan skaffade vi vår första iller och det blev omöjligt att ha det som det hade varit. Kläder på golvet gick inte eftersom dom kunde lägga sig i dom och sova och råka bli trampade på. Högar med saker på köksbordet fungerar inte eftersom sakerna blir nedputtade på golvet, farliga saker som små gummigrejer (typ hörlurar) som kan ätas och fastna i tarmarna får bara ine finnas på åtkomlig höjd. Dessutom behöver ju lådor tömmas och benrester (dom äter rått kött) städas undan så vi blir helt enkelt tvingade att städa minst en gång i veckan och vara noga med var saker och ting placeras.

Enda nackdelen är att illrarna inte får vara i badrum och sovrum så där ser det ut som det alltid har gjort... dammråttor, klädhögar och staplar med diverse prylar.

För mig har regelbundenheten hjälpt, städar jag varje vecka är det inte lika mycket som måste göras och det blir aningen lättare att sätta igång. Det och diskmaskinen...

http://hannasskafferi.blogaholic.se/ http://www.classicferret.se
Anmäl
2012-12-31 13:30 #11 av: CajsaBajsa2

Diskmaskin har jag också, och jag försöker köra den minst en gång varje dag, men det blir högar ändå. Och stekpannor och annat stort går ju inte att köra där i.

Jag har också försökt att strunta i kaoset och bara tänka "rent och hygieniskt", men det går ju inte att dammsuga när det står saker överallt på golvet, man kommer helt enkelt inte åt.

Det där med iller känner jag igen. Vi har ju råttor sen nästan ett år tillbaka och de får springa runt i köket när vi är där. Så där måste det vara någorlunda ordning på golv och stolar. Det är bra. Problemet är bara att jag tycker det är svårt och jobbigt nog att hålla rent i deras bur. Så all städork går åt till dem numera.

Anmäl
2013-01-12 15:25 #12 av: eldloppan

kör ett städat rum i taget
så när man blir trött av kaoset så kan man alltid gå till ett städat rum
så får man rulla
diskmaskin e inget för mig
diskmaskin=ren disk i maskin outplockad och en hög av odiskad utanför =många moment=jobbigt=tråkigt

Anmäl
2013-01-12 15:27 #13 av: eldloppan

städad hall förfaller genom att leka leken gömma nyckeln när man har bråttom till jobbet

Anmäl
2013-01-12 15:30 #14 av: eldloppan

ren tvätt i sovrummet

och oren i hallen

lovely ikeapåsar

Anmäl
2013-01-12 15:33 #15 av: eldloppan

sommarkläder uppe i skåp

och sommarkläder på väg upp till skåpet

dem ligger och väntar på en byrå

dem kanske kommer upp innan sommaren

Anmäl
2013-01-12 15:35 #16 av: eldloppan

en trave böcker kan man göra mycke med

du kan ställa en spegel på dem + att du verkar läsa mycket

vilket ju är bra

Anmäl
2013-01-12 15:35 #17 av: eldloppan

en trave böcker kan man göra mycke med

du kan ställa en spegel på dem + att du verkar läsa mycket

vilket ju är bra

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.