Ja, ofta. Förmodligen inte rent fysiskt, men i och med att handikappen är just handikapp som försvårar livet, är det lätt att känna sig sämre än andra. Läs böcker som beskriver alla positiva sidor av att ha bokstavshandikapp. Det finns gott om dem. Dock är de flesta skrivna på engelska.

Vänliga hälsningar

Niklas

#1 har ej ro i kroppen att läsa böcker, ska jag kunna läsa en bok så måste jag fastna redan på sida 1 eller 2 annars läggs boken undan. O engelska böcker är ej att tänka på för mig.

Jag tror att det väldigt lätt kommer dåligt självfötroende ut bokstavsdiagnoser. Så lätt att se ner på sig själv när man inte klarar av saker som andra gör. Tillexempel i skolan när man kanske inte får dom betyg som dom runtomkring eftersom koncentrationen sviker eller att man är dyslektisk eller liknande. Att inte veta vad som är annorlunda med en och att känna sig väldigt annorlunda sänker självfötroendet enormt också. Själv har jag lyckats dra på mig, deppression, panikattacker, ångest, Borderline och självskadebeteende som troligen bottnar till stor del i mina bokstäver.

Försök se vad som är bra med hur ni är i stället. Det kräver en hel del kraft, men det är viktigt.

Vänliga hälsningar

Niklas

Skadar mig själv t ex skära gör jag ej, problemen är ju kvar fast jag skär eller skadar mig. Problemen försvinner ej. Men på ett sätt så skadar jag ju mig: Cola beroendet.. Man blir ju ej smal av det precis, ökar ju risken för kärlkramp, högtblodtryck, speciellt så är jag i risk zon då min far har början på kärlkramp o mor högt blodtryck samt högt blodsocker *ej diabetes*

Tillit till folk kan det oxå hänga med bokstavsdiagnos?

Om tillit: Jag vet inte, men jag tror det. Det vore logiskt.

Vänliga hälsningar

Niklas

Jo såklart ska man försöka se det som är bra med en, men det är svårt när man går i skolan, det är ju det som är den största delen i ens liv då, går det åt helvete så är det jobbigt att hålla sig positiv. Nu har jag ännu svårare eftersom jag har problem med deppression men jag jobbar på det. Medicinerar och har samtalsterapi.

Javisst, det är självklart jättesvårt. Det är bara det att det inte finns något alternativ. Hoppas att du får bra medicin mot depressionen.

Vänliga hälsningar

Niklas

Haha, njae ännu inte fått något bra, är på tredje sorten och den har inte heller gett effekt, troligen höjer dom dosen nästa gång jag träffar läkaren. Det är en djungel att hitta rätt bland antidepp… sen är det ju svårt iom att jag har såpass många diagnoser, dom vet inte vilken dom ska fokusera på..

#9 Det finns en relativ ny sort-Cipralex. Jag har provat 5 olika antidepressiva, men det är först nu jag mår bra.

#10 vem vet, kanske även jag kommer dit=) Har provat både nya och gamla. Få se vad det blir nästa gång… den som lever får se