Hej!!

Jag är ingen expert precis inom dessa olika kombinationsområderna - men i mina öron så låter det som att du har Asperger.

Jag säger inte att du inte kan ha ADHD men den uppfattningen jag har så har du kanske även asperber - eftersom jag har fått den uppfattningen att dom inte gillar överdrivet mycket kroppskontakt.

Ha en bra dag!!

Jag har varit på ett bedömningssamtal på NPE och hon sa att hon inte fick några vibbar alls av aspberger och hon menade att det brukar dom kunna känna av. Jag tror att det kan vara vanligt även vid ADHD, men det är bara en uppfattning jag har fått.

Ha en bra dag du med

Inte mycket gför kramar jag heller.. jag har ADHD och inte aspberger. Visst kan sexlivet bli lidande av det. I mitt fall är det också problem md att jg mår psykiskt dåligt överlag med ångest och depp och det påverkar ju det med.

Ja, så är det med mig också. Antidepressivt år ut och år in, lusten tas ju bort både av medicinering och av det dåliga måendet. Men jag tror inte det har varit så mycket bättre under de perioder jag mått ok och inte ätit mediciner.

Jag har ADHD, men aldrig haft problem med sex, tvärtom skulle jag vilja säga…

Utom på sista tiden, men det beror på andra anledningar än ADHD.

#1 Håller inte med vad det gäller Aspergers! Tvärtom!Det är nog individuellt…..precis som med alla människor! Olusten kommer nog mer av medicinering än av diagnos.

Åsa

sexlust???? vad är det???

Har ingen alls…. borta med vinden…totalt jobbigt att nå dit…tar lååång tid (gigantisk startsträcka) och väldigt skönt när det är över (och under tiden med då )

tycker inte särskilt om spontankramar….snabba går bra men inte de där lååånga som min man gärna ger

känner mej trängd…flyktdriften kickar in…. och jag blir nästan agressiv…. får panikkänslor kan man nog säga..

Oftast så beror det på att jag tycker det är "fel" tillfälle… typ när jag lagar mat, diskar osv….

men goa kramar när jag vill och är redo är en annan sak….

glömde… och jag har "bara" ADHD

#7 Det där med långa kramar känner jag igen också! Tycker inte om…

Ja, det där när de kommer o kramas när man står vid spisen eller ordnar med mat blir ju helt fel. Jag blir irriterad, slingrar mig och parerar (stackars sambo) och känner mig också trängd på nåt vis och han tycker jag är helkonstig, jobbig och tråkig. Men jag känner ju bara att när jag håller på med något så kan inte han komma o störa mig med att kramas.

Och kramar som blir för långa…huuuh, jag kan komma på mig med att jag börjar klappa lite lätt på hans rygg, som typ "såja, nu räcker det"!

Kom att tänka på en film "40 days and 40 nights" (tror den heter så iaf) som sambon o jag kollade på för en tid sedan. Den går ju ut på att han inte ska ha sex på 40 dygn och han tycker det blir jobbigt osv. Jag som tydligen kan vara lite okänslig ibland (men självklart inte menar nåt illa) kläckte ur mig "att 40 da'r är väl inget, jag skulle kunna va utan i 3-4 månader utan att det skulle störa mig". Sambon blev jättesårad såklart och ont i hjärtat fick jag av att ha varit så plump, men när jag försökt att förklara så tror jag att han förstod mer vad jag menade. Att det inte beror på honom och sånt.

Känner igen det där om nyhetsgrejen, precis så var det för mig med, var jätteintresserad, aktiv och engagerad i sex fram tills jag tyckte jag testat allt och visste det jag ville veta om sex. När det gäller medicin har jag fungerat omvänt mot de flesta. Har aldrig haft nån större lust, men fick det under den period jag knaprat sertralin. 

Jag tror att mitt problem framförallt är att jag har svårt att koncentrera mig, tankarna flyger iväg till annat, jag börjar fundera på massa olika saker och måste anstränga mig massor för att vara här och nu. Alkohol funkar jättebra för mig, då slappnar jag av och kan njuta och störs inte av alla smådetaljer.

Jag har fått diagnosen ADHD med autistiska drag.

Mm, koncentrationen är svår för mig också..kan börja fundera på vilken vägg vi ska sätta upp den där hyllan, att vi måste kånka upp med vinterjackorna på vinden osv. Han tycker jag är världens romantikdödare….men jag tycker det är så jobbigt med "sånt tjafs". Men som sagt, han verkar ha en ängels tålamod iaf

#10 ja precis så…

#11 3 månader??? skulle klara mej resten av livet…utan problem. Och det vet min stackars man om…

#12… så var det för mej med (i början…utan medecin då…) men sen… det avtog…. och som för dej… det krävs så mycket koncentration… annars så kan jag komma på mej själv med att tänka på tvätt eller nåt annat totalt osexigt

Men alkohol underlättar faktiskt… vilket inte hjälper mej då jag knappt dricker… tycker om det men jag har haft problem med det i yngre år o är väl lite skraj att hamna där igen….

Ja, jag skulle nog klara mig hela livet utan också faktiskt, men det däremot skulle jag inte kunna säga till honom..

Alkohol är jag ganska försiktig med också, är missbrukarbarn och märker att jag har en liten förkärlek till alkoholhaltiga drycker speciellt de perioder då jag har mycket ångest. Fast jag vet inte om jag märker nån skillnad av det heller. Har t om provat det där nya plåstret "Intrinsa" som innehåller testosteron men märkte ingen skillnad!

Jag har visserligen alltid haft ett väldigt aktivt sexliv, men paradoxalt nog är jag ganska ointresserad av sex. Den sexuella lusten är ngt som infinner sig främst i början av en relation, när det är nytt och spännande så att säga. Ofta när jag är involverad i en sexuell aktivitet, tappar jag intresset för det jag håller på med under tiden; tankar på annat tar över och jag kan komma på mig själv med att vara mer närvarande i andra resonemang än i själva sexet. Det påverkar givetvis såväl lust som förmågan att hänge sig åt njutningen.

Så - å ena sidan är jag tillräckligt spontan för att sex skall komma på tal (och tar oftast initiativet till det själv), å andra sidan förlorar jag snabbt fokus och börjar fundera på annat. Men jag har sex ändå; för närhetens skull, främst. Och för att jag tycker om att se min partner tillfredsställd.

Däremot - till skillnad från dig - är jag en sucker för beröring; kyssar, kramar och smek. Det vill jag helst ha hela tiden.

Kanske bör tillägga att jag inte ännu har en diagnos (står dock i kö för en neurologisk utredning), men misstänker ADHD.

Har varit på första ssk besöket idag, samtidigt som jag innan var på gyn för cellprov där jag passade på att fråga om just lusten!!!!!

Lusten som ALDRIG infinner sig???

Samtalade med ssk om ADHD och hur jag "funkar" osv…. Så d-a mycket som "stämmer"…. Här i er tråd får jag mer bekräftelse på en ev. diagnos…

Har jag äntligen hittat rätt? Efter en rad av ensamma diagnoser som depression, socialfobi, ångest, och andra små detaljer jag inte hunnit sökt för…detta sökande om vad det är för "fel???

sex är ett projekt före/under/efter…motivationen är slut redan INNAN! Kravet på lusten finns ju i en relation… just i vår så är det en ond cirkel-brist på sex leder till dåligt självförtroende(hos sambo), misstro, rädsla för att jag skulle ha nån annan…listan kan göras lång….jätte jobbigt….

känner igen dessa malande tankar om allt som far hela tiden och förstör… min hjärna kan inte stänga "av sig" som vissa andra verkar kunna…:-(

Dessa lååånga kramar, ännu värre pussar som drar ut på tiden är hemska att värja sig mot, för eftersom man alltid är uppe i varv och "på väg" så finns det nog INGET bra tillfälle att avbrytas på när jag tänker efter ….så min sambo har det nog inte så lätt:-(

Om medicinen man kan få ökar fokus på ADHD personer…funkar det bättre på detta området också då????

Det där med sexlusten är nog väldigt individuellt.

Läste förra veckan en artikel om just sexbehov och ADHD.

Där man kunde läsa tvärtemot vad ni skriver att dom med ADHD oftast hade ett större sexbehov och många var i farosonen för sexmissbruk.

Men vad jag läst i tråden verkar ju det att det är raka motsatsen.

Jag får nog säga att jag tillhör den kategorin med stort sexbehov och där jag alltid känt att sex gett ett otroligt lugn.

Så sex har för mig varit att gå ner i varv och det har haft en lugnande effekt på mig.

Har också märkt att när jag fått medicinering dels med antidepresivt och dels för sömnen så har även min sex drift minskat.  

Lasse

…….hej igen……..

Jag glömjde ju att svara på frågan…..

Jag har ADHD och jag har stor sexlust och har bara problem med den nu sen jag började med lyrika i slutet på januari……

Just nu gör ju inte det något eftersom min aspieman inte längre är min aspieman…….…….

Så sex och närhet har för mig varit A och O genom livet…….

Jag har inte varit lössläppt och så (vilket hemskt ord….)…….

Men jag har ALLTID haft en sexpartner - jag har alltid haft förhållanden och dom har oftast varit långa……

Så är det för mig (eller har varit)……..fortfarande ingen här som vill ha en gammal 41 årig mamma som knappt reser sig ur soffan??…(men hallå…..jag är ju sååå liten …så söt)……Förutom när mina härliga barn är här då!!!……

Den här veckan är PAPPA vecka  - men x-mannen jobbar länge i morgon så barnen kommer till mig efter skolan i morgon………leeeeeeeeer……

UNDERBART!!!! 

Jag ska sniffa dom i nacken tills dom som vanligt säger åt mig att sluta!!! Vad löjliga dom är!!! Dom är BARA snart 9 år…..Får inte mamma gosa en stund då……???

NEJ….!!!!!  är rätt svar!!!!

Dom är ju så #stora# nu så dom vill inte visa att dom vill längre………..blev det invecklat nu????

Hur som helst ….sussa gott alla vänner!!!

Kraaaaaaaam//Camilla

uurrkkk…åååhhh,,,vill skriva av mig ang detta ämne men orkar inte känner jag,,

har i alla fall själv oxå problem med sexlusten…

krammmmmm…går bra via datan i alla fall,,

Att mnniskor med ADHD lättare hamnar i sexmissbruk är väl av samma anledning som det är en ökad risk att hamna i andra missbruk. Våghalsigheten och behovet av kicken.

Blä. Jag har vanligtvis en normal, till sanslöst hög sexdrift, men de senaste 6 månaderna har jag knappt haft nån alls. :(

Vad fan gör man åt det?

Jag tycker lite synd om min sambo, det här var inte vad han skrev upp sig på..

Hmm, om det stämmer, ts, så har jag heeelt fel diagnos…  

#18  Hej! Du skulle inte kunna länka dit du läste om detta?…….om det går..

O-ja jag känner igen mig i det ni skriver.

Jag tycker att det tar för lång tid, kletigt och tankarna far alltid iväg på annat håll. Typ tv-spel eller ungarna.

Gillar inte att ligga eller sitta bredvid nån. Alltså så att man rör varandra eller så där vid spisen heller.

Gubben vill ha närhet och jag tvingar mig själv låta honom få lite beröring innan han skall somna och så fort han somnat så slänger jag bort honom.

Trippelmamman:
Men det här är la inte några typiska tecken på ADHD? Vad jag vet så fungerar väl vi med ADHD precis tvärtom. Visst att det finns avvikelser o att alla inte är likadana… Men, dom jag vet som har ADHD fungerar som jag. Gillar närhet, o är mer eller mindre för krävande av närhet. Starkt behov av närhet samt av att bli bekräftade, osv…

Hmm vad kan det då vara? Min psykiatriker trodde inte det var AS iaf men vi pratade inte så mycket om det. Hon frågade om jag hade special intresse men det har jag liksom inte haft.

Trippelmamman:
Ja du… Jag kan naturligtvis ha fel, jag med. Men jag tror inte det är typiskt för ADHD det du beskriver… Nån annan som vet härinne? :)

Jag tycker dock att det låter som AS, på många sätt.

**Aspie:
**Du kanske kan ge ditt utlåtande på detta? *ler*
Du är så kunnig på allt detta… :)

#24 Jag läste en artikel i Aftonbladet och den kan jag inte hitta i dag men sidan dom i sin tur länkade till kan jag hitta.

Så får inte allt i sin helet på det viset men här är länken som AB länkade till.

http://adhd-npf.blogspot.com/2009/05/hur-lange-har-man-haft-sex-eller.html

#28 Ett utlåtande på vad? Om sexlust när man har AS eller?

Ja jag tror det var nåt sånt som hon ville ha fram. :P

Sexbiten verkar vara "normal" för de flesta med AS har jag läst. En del har mer och en del mindre. Många ggr beror det ju på medicinering oxå, en del ger ökad sexlust och andra motsatsen. Hur verkligheten ser ut hos de som har AS vet jag inte och jag är faktiskt inte intresserad heller. Har aldrig frågat.

För egen del är jag så skadad och trasig p.g.a det som hänt mig i livet att jag inte ens tycker om att prata om sånt här. Det gäller även skämt om ämnet. Just därför brukar jag inte lägga mig i såna trådar då jag mår dåligt av det och eftersom mina värderingar skiljer sig betydligt från mängden, verkar det som.

Skum och skadad aspie

#25 Trippel, det där låter som typiskt AS

Mmm det kanske är så. Väntar febrilt att få ringa min psykiatriker. En timme kvar till hennes telefontid.

#34 Lycka till med doktorn i telefon

Tack aspie. :D

Hej hej, ja du det där är något jag känner igen ibland. Jag har aldrig haft en riktig pojkvän en, jag är ändå ganska gammal. Jag kan ibland känna behov av att ha en och sita och kramas med och små myssa lite, få massage och så där. Jag har dock aldrig varit en intim människa och dessa tankar går snabbt över. Jag har svårt att bli atraherad och kär. Har enbart blivit det 1gång och det var i en player. Det var ju lyckat :/ Jag har svårt för att kyssa någon jag inte känner eller har känslor för, jag har inget större behov av intuma förhållanden. Ibland kan jag dock vara ett riktigt krammonster som inte kan slita händerna från folk :P Deta är dock inte ofta och när det väl händer så blir folk chockade :)

#35 Hon ville inte prata om det utan jag skulle prata om det sen under utredningen.

#38 Sa hon varför hon inte ville prata om det?

Att det inte är hon som utreder såna saker.

#40

Jaha ja, då hänger jag med. Ingen idé att prata med med de som inte har erfarenhet heller för då kan det bli helt åt skogen fel

Mmm precis. Men jag hade ju ingen att prata med men samtalet blev ju inge bra och känner mig extrem dum och jag skall ju träffa henne på onsdag igen.

#42 be henne att skicka en remiss till nån som kan…. det borde hon kunna göra. eller åtminstonde hänvisa dej till vem du ska snacka med

kram/Linda

#42 Jag fattar hur du menar. Jag känner mig själv superdum när jag berättat om mina misstankar till min psykolog och till läkare. Tycker det känns som att jag blir nerpratad och inte trodd, eller att de tror jag är hypokondriker eller liknande.

Men de på np-teamet sa att jag uppfyllde kriterierna för ADHD och "något mer" så helt ute och seglar är jag väl inte eller?

#43 Jag har inte kommit till någon utredare ännu utan jag går på samtal här hemma på Åland och det är hon som inte ville prata om det. :P

Åh, bor du ända borta på Åland Finlands-Svensk eller?

Nä svensk som flyttat hit.

Ok,  en Svensk finne då

haha… jag är numera finska. :p

Oki, talar du Finska flytande då? Lärde mig några Finska fraser när jag var liten/ung. Tycker det är roligt med språk så jag har lärt mig några fraser på många språk, he he

sexlust…hhmm var köper man det? å kan man ev äta det?.. har ingen sån lust …

Jag älskar språk men har dåligt tålamod (kan bero på ADHD haha) Jag är gift med en finsk man som visserligen är uppvuxen i Sverige. Han pratar finska med barnen och svenska med mig. Och sen är ålänningar väldigt fientliga mot finska språket. Det är svenska som gäller här fast dom nästan kräver att man skall kunna det vid en rad olika arbeten.

Jag förstår nog mera finska än vad jag vågar prata. :P

Det finns maaaassor med språk som jag vill lära mig. Japanska (har försökt, roligt som tusan), grekiska, kantonesiska, spanska, ryska, tyska, isländska, norska och så klart finska. Inte i någon inbördes ordning men japanska ligger högst.

#51 hehe..inte vet jag men jag vill vara med o dela om du hittar nån

#52 WOOOOW!

Wow för att jag vill lära mig alla språken eller för att jag testat japanska?

Japanska skulle vara kul att kunna

Har alltid problem med grammatiken bara i alla språk

#54 båda två! du kan snacka japanska…. WOOOW säger ja bara

#56 Arigato :D

#55 Det har jag med. :P

#57 jo men visst

Betyder Tack hihi

väl bekomme

sex *hm* känns bara jobbigt att ta sig för……som sagt är det skönt när det är över…….ok att det är skönt när det händer men det är det där runt ikring som gör att man inte orkar

Exakt Ananas81 :D

Ååååh vad jag känner igen det där med kramar vid fel tillfälle som man måste parera, "smek" och "mys" som bara är jobbigt och i vägen, sex som man inte längtar efter utan drar igång för att få det gjort, som är bra när det väl blir av, men som helst ska gå fort som det är färdigt någon gång.

Men varför, o varför, skriver nästan alla tjejer(?) här att det är SYND om deras partners för att de inte får tafsa när de vill och krypa på när de vill? Det är tvärt om synd om den som som har en partner som inte kan lära sig att ge f*n i att tafsa och som inte kan lära sig när det är läge att krypa på.

Det har jag inte tänkt på.

#63

på samma sätt som det är synd om min kvinna att jag inte kan tillfredställa hennes behov av ordning, reda och organisation?

Det har jag dåligt samvete över.

pEr

Jag håller med Porklash.

Turligt nog för mig så går det hela i perioder. Ibland är jag inte alls kåt,och ibland så överträffar jag alla jag känner. Jag hade uppskattat lite mer jämnhet i det, men hey. Jag tar vad jag får.

#65: Men är det inte lika synd om dig som har en kvinna som inte kan tillfredsställa ditt behov av att slippa organisera och hålla ordning?

Det jag menar är att det finns en bild av hur man "ska" vara och de som inte uppfyller den ska skämmas. De som inte uppfyller bilden är helt övertygade om att de är dåliga - ett slags kollektiv dålig självkänsla över att man inte är som man "ska" vara.

Jag ifrågasätter starkt varför man ska skämmas. Jag håller inte ordning, jag är känslokall, jag vill inte gosa, jag biter näsan av min partner om h*n inte låter bli att pladdra och pilla på mig när jag inte är på humör, vilket är praktiskt taget hela tiden. Jag förstår inte sociala koder, jag pratar för högt, för tyst, för mycket, för litet, jag sitter inte stilla på möten, jag har konstiga idiosynkrasier som får folk att gå i taket och jag kan inleda en könsakt genom att sparka partnern vaken och säga "Vi måste se å få kn****t nån gång om det ska bli nåt den här veckan". So what? Om någon inte trivs med det, så är det inte mitt problem, eller hur?

Min nuvarande partner har jag varit tillsammans med i 10 år om en knapp månad, och jag har en jäkla tur som hittat någon som står ut med mig. Men inte 17 tänker jag göra våld på den jag är för att få h*n att stanna hos mig. Och jag blir vansinnig om jag tror att h*n gör våld på sig för att anpassa sig till mig. Om endera parten måste inskränka sig så långt att det gör ont så får det vara. Vardagskompromisser, fine, det måste alla göra, men stora grejor? Det vägrar jag att vare sig ge eller ta emot. Och jag vägrar att skämmas bara för att alla andra är konstiga.

Nä visst är det så Grönstedt men jag menade inte riktigt så heller. 

Inte att man ska "ställa upp" om man inte har lust utan mera att man jag kan förstå att det kan vara frustrerande att man inte vill eller kan.

Jag tror att du pratar om de personliga förutsättningarna och de kan man ju berätta för sin partner när det börjar bli allvar.

En lärare till mig sa att förhållanden ska bygga på avtal inte konvention och det tror jag mycket på. Jag önskar att jag hade tänkt på det för många år sedan. Som tur är "omförhandlar" jag och min fru hela tiden och det verkar funka okej.

Så sa ni till era partner att ni sällan har sexlust eller "mörkade" ni det i början? Eller trodde ni att första tidens "passion" skulle hålla i sig?

Det handlar ju om att våga vara ärliga om det man vill eller inte hur "fånigt" eller "fel" det än kan vara. Då kan ens partner göra ett medvetet beslut om den kan acceptera ens egenheter anser jag.

pEr

#68 Jag hade aldrig haft en riktig relation innan jag träffade min man (var 17 år då), hade därför inte klart för mig att jag var ovanligt ointresserad. Jag var så ärlig jag kunde vara utifrån vad jag visste om mig själv då.

Jag håller på ett sätt med dig helt och hållet om att är man ärlig så blir det en bättre grund och man kan fatta beslut mer medvetet. Men samtidigt så räcker sällan det för efter fem, tio eller femton år är man inte samma människa längre.

Man utvecklas, får barn, äter medicin, har ångest, råkar ut för olyckor och allt det påverkar en -  det gäller alla områden i livet - och förändrar ens prioriteringar.

hmmm….oftast i början av ett förhållande så är det faktiskt lite sådär rosenrött o gulligt. Man har sex överallt i de mest knasiga ställningar o varianter… det där rosenröda brukar hålla i sej i ca 2 år….sen kommer vardan. jag var överkåt innan ja träffade min man o de 2-3 första åren… sen har det dalat…

jag har ju testat alla varianter o har kommit på vad jag tycker e skönt o va jag föredrar… har inga som helst tankar på att trixa o joxa i sängen…. nuförtiden så skulle jag ju helst slippa.

så vad har då hänt? ljög jag från början?

NÄ jag ljög inte…jag ÄLSKADE sex o allt som hörde därtill…. det som har hänt är att det har tillkommit en j-vla massa saker… som 4 barn, jobb, ett berg av disk, ett ännu större berg av tvätt…stor lägenhet som måste städas, jag har gått o blivit hushållerska, slav, barnvakt, kärring, psykolog, vän  mm….

den där lilla sexslaven…den får vänta! för när allt annat som måste göras…tja, då har jag ingen ork kvar! jag orkar ju knappt med mej själv!

Och så är det för de flesta par…

Sen kan man ju lägga till det faktum att jag har ett funktionshinder som gör att alla dessa sakerna får jag göra i dubbel upplaga, varje dag! för att jag far omkring som en galning… Jag jobbar helt enkelt dubbelt.

Vem fasiken orkar vara älskarinna/älskare efter såna dagar? inte jag i alla fall…

jag älskar fortfarande sex…. men det är jobbigt, tar på krafter jag inte har….och dessa konstiga krav på att det ska vara som förr? INGET är som förr…varför skulle sexet vara det då?

#70  2 år…oh herre jösses de va länge!! Jag har lyckats hålla liv i lusten i två veckor kanske, nyhetens behag du vet! I mitt nuvarande förhållande höll det i sig i hela 2-3 månader, det tyckte JAG var länge

#71 ja… nyhetens behag ja mena ju bara att för de flesta är det så… du vet, ingen regel utan undantag

alla är vi ju faktiskt olika… det jag menade var ju att man ljuger inte i början…det är ju så…oavsett hur länge det varar…. sen kommer vardan o den eventuellt bristande lusten…

(nu rörde jag nog till det ännu mer…)

#72 Näerå, ingen fara

Nä jag föstår vad ni menar. Men förändras utvecklas och periodvis är man bara ändå ganska ointresserad. Detta gäller ju inte bara sex.  Matlagning är ett exempel. Jag älskade att laga mat tills jag fick barn och makaroner, scan köttbullar och dyl. tog bort glädjen.

Men jag fick den uppfattningen att många här var i allmänhet ganka ointresserade av sex och då är det ju annorlunda.

Men å andra sidan kommer jag ihåg när hon Jennifer Lopez(?) skulle gifta sig med, heter han, Ben Affleck? Då hade det skrivits in i äktenskapsförordet hur många gånger de skulle ha sex i veckan!

Tjena säger jag. ett bra sätt att ta bort det roliga.

"Älskling jag vill påminna om att det är Torsdag och vi har tre samlag att klara av innan veckan är slut efterom du var borta Måndag till Onsdag".

pEr

#74 Ha ha, den var bra

"Älskling jag vill påminna om att det är Torsdag och vi har tre samlag att klara av innan veckan är slut efterom du var borta Måndag till Onsdag".

#74 hahaha….vilken tur att äktenskapsförord är ovanligt här då

Tack!

Äntligen så känns det som det som att det inte är mig det är fel på, känner igen allt som sägs!

Har precis fått reda på att jag har kriterierna för ADHD och nu när jag börjat läsa om detta så verkar det som det är orsaken till mycket problem i mitt liv… saknad av sexlust ( fastän jag älskar min man och tycker att han är sexigast i världen:)) Fibromyalgi, ibs,matmissbruk, rastlöshet,koncentrationsproblem m.m.

Så Tack ni alla som ger mig hopp om framtiden!

Föresten är det någon som tar medicin mot ADHD som fungerar och kanske också hjälper till med lusten?

#78: Concertan hjälper inte mig att få mer lust (iofs är jag riktigt mycket singel just nu, men när jag hade ett förhållande) men däremot hjälper concertan att hålla koncentrationen uppe och inte glida iväg med tankarna efter två minuter och lessna. :)

Nu har jag inte haft problem med lusten iofs även i ett långt förhållande (någon skrev att den avtog efter två år..), men koncentrationen har klart varit ett problem. Men Concerta löser det mesta. :)

Däremot har depressioner och såna saker självklart spelat in i sexlusten, men ADHD'n i sig tror inte jag är något hinder, utan det är nog andra faktorer som spelar in.

Jag tycker om att gosa med min kille, tycker det är jättemysigt att kramas, pussas och ligga i sängen och hålla om varandra och bara prata eller vila. Jag tycker dock inte om sex. Det är ju mysigt, men är som ovannämnt som att städa. Jag vill helst inte ha sex, och när jag har det vill jag att det ska vara över fort, även om jag tycker det är mysigt. Tycker även känslan av sex är skön, men obehaglig.

Sedan har jag sjukligt svårt för att någon rör mig på övre delen av ryggen, det är jätteobehagligt.

Jag påbörjar utredning för AS till hösten.

ADHD har jag och jag känner igen det du säger. Däremot vid AS, som jag också har,  är det enligt studier mer sexlust hos kvinnor än hos män med AS. Med andra ord har jag två viljor som strider mot varandra.

Jag har ett oerhört behov av att bli kramad, omhållen, pussad osv., helst flera gånger om dagen, vilket inte alls känns kul just nu när jag är jättemycket singel. Jag kan t.ex. älska att nån överraskar med att dra undan mig bakom en skrubb för ett "snabbhångel" på två minuter, och att vi sen går tillbax till alla andra och småflinar och tror att ingen begriper. Men bara om det är nån jag redan känner mig "säker" med. Om nån är burdus och utan att jag känner personen väl eller först har gett nån form av invit, sätter igång att tafsa så blir jag bara rädd.

Men medan jag står i diskbaljan kan jag mycket väl le förföriskt och klippa med ögonlocken mot nån jag vill ha en kram/hångel av… Förstår han/hon inte en sån invit, så kan jag bli sur, eller undra varför jag är oattraktiv. Så det är nog inte alltid så lätt att förstå vad jag vill…

Oj.. måste faktiskt säga att det är en lättnad att läsa allas erfarenheter i ämnet. För det här är nåt jag "kämpar" med varje dag. Jag vill göra min partner "glad" (även om han älskar mig ändå förstås.). Men lusten finns knappt. Har jag tur en gång i veckan typ.. I början av förhållandet var det ju precis tvärt om. *kanin* Men så fort vi flyttade ihop efter 3 månader så försvann det. Trist, för jag vill vilja.
Jag har Asperger. "bara" Asperger. ;)

Känner dessutom igen det här med kramar förstås. Men det har med min AS att göra. Att jag inte gillar kroppskontakt osv. Det går bättre, men ibland blir det för mycket och för nära. Då säger jag till, för sambon vet om hur jag känner.
Han försöker få mig "aktiv", men det kittlas bara.. =/

Jag har inte fått någon diagnos ännu.'Det kommer ta jättelång tid.

När jag tänker på det så förstår jag att det kommer ta lång tid.

Hemskt rörigt allt och väldigt mycket konstigt har hänt.

Jag har alltid haft problem med de sex.

Ingen kontroll alls, om jag nu får sexlust så blir jag ju glad.

Det är sällsynt.

Jag har nog bara sex med mig själv helst,

även fast jag är i ett jättebra långvarigt förhållande.

Det kanske ligger nåt i det men jag tror det är individuellt också. Jag har inte ADHD/ADD/aspergers eller liknande själv, men alla mina ex har haft nått av det. Dem har inte haft minskad sexlust, snarare tvärtom, men som någon sa slog flyktkänlsan sprint när det var kramar vid "fel" tillfälle. Men sen när dom var redo för det var det inga problem.

Jag är asexuell och aromatisk. Så detta är ett helt obegripligt område för mig. Nyförälskade människor förundrade mig länge med sitt underliga beteende numera har jag insett att man kan inte förstå allt.

Jag fick diagnosen DAMP 1999 och står i kö för utredning av evtuell Asperger.

Kan gräma mig för sex innan, men under tiden njuter jag alltid och får alltid orgasm. Har ju en make som bryr sig om mig och jag talar om att jag inte vill men oftast så när det väl händer. Är dock inte så ofta nu för tiden, men så är det skönt

Jag tror att det är viktigt att man får fantisera och ha ett varierande sexliv. Maken tycker att det är viktigt att det är på mina villkor annars så skulle det nog aldrig fungera

Så fantasi, även förbjudna tankar i fantasin kan vara bra att ha.

Låt det inte bli slentrian.

Gör något roligt av det, en öde sjö med nakenbad och sex på stranden. tex

ena barnet blev till på en äng i totalt mörker :D

Hur är era män, förstående och sätter er i fokus. Eller jäkliga egotrippade typer??

Maken tänder när jag tänder, skulle jag vara som en docka skulle han inte vilja ha sex alls.

Om dålig sexlust beror på adhd kommer den då öka om jag får medeciner mot ADHD?

Eller är det ngt som bara är att konstatera att det är så?

ja inte ökar den av medicinerna. står tror jag på många att den ger motsatt effekt. tyvärr :(

Fast det beror väl på vilken medicin? Antidepp brukar ju vara bra på att dra ner lusten men samtidigt kan det ju bli bättre om man mår psykiskt bättre och man får ork över till annat.

o klart att du kan ha rätt. jag brukar ju tänka positivt så det sättet du tänker på är ju helt positivt. bra att du väcker positiva tankar

men det viktigaste tror jag för psyket när det gäller sex är att man vågar vara sig själv  eller hur

Hej!

När jag läser allt som är i denna tråden så stämmer det övverrens med en vän jag hade. Saken var den att det är väldigt viktigt för honom att man respektarar hur han är. Han har förmodligen AS med ADHD. Min fråga till honom var väldigt många gånger, varför han inte kunde respektera mig som jag är.

Eller är det så att människor med AS och ADHD ska respekteras hur dom än är, men dom ska inte respektera andra hur dom är? För jag har fått intrycket i med att jag umgåtts en hel del med människor med ADHD att det är deras lv och känslor som gäller därför att dom har så himla svårt för att respektera andras känslor och till och med åsikter.

Dom kan bli skitförbannade för att man tycker annorlunda eller känner annorlunda än just dom vid samma tillfälle. Och jag har verkligen försökt att bemöta dessa människor med allt vad det innebär, men aldrig fått respekt från dem att jag faktiskt också har känslor och tankar och åsikter som är annorlunda än just deras.

Allt har gått bra så länge jag har dansat efter deras pipa med allt vad det innebär. men har jag tillslut sagt ifrån att jag med vill ha respekt. Då har plötsligt personen inte kunnat hantera situationen och vänt mig ryggen med total tystnad….

Då undrar jag varför människor med AS och ADHD har svårt för att respektera andra som dom är?

Kram

Kalendula

PS: Om jag på något sätt sktivit på en nedlåtande sätt, så ber jag om ursäkt, det är bara det att jag känner mig väldigt frustrerad och ledsen över just detta. DS

#92 Alla har inte det… svårt att respektera andra alltså.

#92 Du har helt rätt, respekt måste vara ömsesidig, annars är den inget värd. En del människor har tyvärr svårt att förstå det. Jag vet inte om det hör ihop med NPF.

Jag tror att jag tar detta i en ny tråd, för jag behöver verkligen råd ocvh tips.

Jag har ADHD, atypisk autism med drag av Asperger.
Min sexlust, handlar inte så mycket om att doppa snoppen i min frus underliv.
Utan jag har mer behov av närhet och att mysa….
Jag tillfredställer nästan hellre min fru med hjälp av min hand, än att jag doppar snoppen ut och in.

När jag hör att vissa män har ett behov av sex, pratar de oftast om att de behöver det….jag kan inte fatta det där med att runka och sådant

Minns när jag var liten, att jag blev äcklad av att höra om andra kompisar, som läste porritdningar och onanerade medan de gjorde det.

Där har du min syn på det….:P

Hur känns det när en kvinna blir kåt?
känner ni ett sug i underlivet?
Eller hur fungerar det?
Jag är ju själv en man och har ingen aning om hur ni känner det, i era nedre organ, när ni blir kåta.
Min fru kan inte riktigt beskriva det…så jag frågar er..
Hur känns det för er när ni blir kåta?

#96 Intressant att höra lite om din individuella sexualitet, Pappsing! (Jag förmodar att du är man.)

Vad jag kan konstatera, så överensstämmer den (din individuella sexualitet)  inte med min (individuella dito). Vi är tydligen disperata individer på sexualitetens fält!

Och efter vad jag vet om kvinnor, så gäller samma sak där. Alltså: det finns stora skillnader mellan individer.

Vad jag även har insett det är, att skillnaderna mellan man och kvinna när det gäller sexualiteten är betydligt mindre än vad vi i allmänhet tror (det vill säga vad de gängse bilderna av skillnaderna mellan man och kvinna vill göra gällande).

Kanske är det till och med så, att det inte finns någon könsskillnad alls där på området, inom det sexuella?

Nu förstår jag inte helt..desperat?
Jag har inte ens tänkt mig själv som desperat på sex…eller….menar du disperat?
Jag har ingen aning om vad disperat är…om du nu menar disperat och inte desperat.
Om du menade desperat, så har du fel på den biten, men om du menar disperat….tja, det kanske innebär att man inte har så stort behov av just sex….

Då har du helt rätt :P

Det jag tycker är riktigt skönt med det här forumet, är att man kan vara öppen och vara ärlig.
Man behöver inte hymla med något.
Det som är så tråkigt med de som inte har någon diagnos, de har inte lika lätt att vara öppna och rätt fram.
Nu kanske jag drar er alla över en kam och då vill jag be om ursäkt om någon tog illa vid sig.
Det var inte min mening att trampa någon på tårna.

Men visst är det skönt att kunna vara öppen och spontan?
Varför gå och hymla med något, när man har det inom sig? :P

Hoppsan! Där ser man vad ett litet stavfel kan ställa till med…

D  i  s  p  a  r  a  t  a

skulle det ju vara, och inget annat. Med betydelsen olikartade.

"Vi är tydligen disparata (det vill säga olikartade) individer på sexualitetens fält!" Var det, jag ville säga. Hoppas att det blev tydligare nu!

Aha, nu förstår jag hur du menade.
Idag har du lärt mig ett nytt ord med….ett ord som jag kan använda i wordfeud….*skrattar*

Tack för att din förklaring!! :P
Shit, vad glad jag blev av ditt svar, jag vet inte om det var ditt svar i sig som gjorde mig glad.
Men men….jag är glad och ditt trevliga svar gjorde mig ännu gladare.
Tack ska du ha!!

#101 Alltid lika kul var gång man kan göra en medmänniska glad!

(Fast varför du blev så hjärtans glad av just detta, det övergår ju mitt förstånd… - Men det spelar ingen roll! Huvudsaken är ju, att just du blev glad av just detta.)

(Om du nu inte var ironisk, förstås… …)

(Och varför skulle då mitt svar ha varit  o t r e v l i g t  i så fall…? )

*skrattar*
vad härlig du är..
Jag var inte ironisk, har slutat vara det på nätet.
Det blir oftasat inget bra av det…folk hör ju inte min ton i det jag skriver, så …nope, efter ett antal missförstånd, så insåg jag rätt snabbt att även om man klistrade in ett flertal smileys, så fanns det möjlighet för folk att tolka det på fel sätt…

Så, du gjorde mig glad.
Kan inte säga vad det var som gjorde mig glad.
Jag tror att det är sättet du skriver på, som jag tycker är charmigt och som gjorde mig glad.

Vad kul i så fall - det uppskattar jag!

Ska visa denna tråden till min pojkvän så han fattar att det är normalt som jag beter mig ibland 

(köad ADHD..)

#105 Allt är normalt, folk lever bara i olika verkligheter :P

ADHD har inget med sexlust att göra. Sexlusten drivs av våra hormoner.

Däremot kan man med ADHD ha en annan känsla av beröring då nervsystemet inte är som för alla andra men även människor utan ADHD uppfattar beröring olika, det som är skönt för en kan vara irriterande eller kittligt för nån annan.

Dessutom kan man väl inflika, att det sexuella inte nödvändigtvis behöver ha med beröring att göra… (?) Jo, jag menar det faktiskt. Och håller med Cleopatra om, att det i huvudsak lär vara en hormoniell historia. Beröring är givetvis oftast en väsentlig (näst intill nödvändig) faktor, men tör dock vara sekundär.

Feromoner, involverande luktsinnet, tycks även kunna utgöra en tändande faktor.

Min man, som har ADHD är översexuell. Han har lust hela tiden. Rena nyfomanen typ. Dock så handtralla han inte, aldrig gjort. Så när de är på sug så få en annan ställa upp, annars bli han sur, rent av ilsk.. Inte för att han inte få sex, de är mer frustration mellan den delen av hjärnan och adhd:n..

Och jag tillägger till Varulv att mitt exempel om beröring var bara ett exempel på att många saker i vår kropp har sitt eget system som det beror på. Det sexuella är väldigt komplicerat och hör i hop med flera olika system, varav det hormonella dock är det viktigaste.

Jag är oxå nog mer "överaexuell" och har i andra förhållanden när vi bara hade sex en gång i månaden, blivit sur. Jag skulle kunna ha sex flera gånger per dag. Inte bara "in och ut" sex utan olika. Behöver jag få ut frustrtionen så runkar jag helt enkelt. Inget konstigt med det. Kan ju inte bli arg på min fru får att hon inte vill ha sex…eller jag KAN ju bli det, men det säger ,an ju inte. Eller arg och arg…besviken. Mer sex åt folket!

#70:
Oj, tack!
Som om du beskrev mig och min situation. ;)
Jag har varit ett förhållande i 26 år och förutom ,typ de 2 åren som du nämnde, så har vi haft det problematisk med sex. Han vill hela tiden, överallt, på alla sätt…och jag vill inte. Men för att jag har trott att det är fel på mig, för man läser, hör i media som tar hela tiden upp att sex, det vill folket! :O. Så har jag ställt upp, och genom åren med fibromyalgi, barna födande och underlivs operation p.g.a det sistnämnda, har jag haft det fruktansvärt jobbigt fysisk och psykisk.
Det är först nu som jag försöker att sätta ner foten och tänka lite på mig, utan att jag ska få skuldkänslor och tycka synd om honom. Han lider som en katt som inte får sex…tydligen.

Han har nog också någon variant av någon bokstav, men är inte utredd.

Jag går hos en sexolog själv, för att reda ut vad det är frågan om och därför förstod jag att jag inte är konstig.
Jag känner dock igen otroligt mycket vad du skrev i texten.
Dessa år dock, med att jag har haft sex, som jag egentligen inte velat OCH pga av en läkare som opererat mig fel, då det gjorde så ont…och fortfarande, men lite bättre efter en omoperation, gör att jag spänner hela mig i tanken på sex, närhet och beröring…från min man. Inte beröring eller kramar från mina ungdomar.<3

Snart 8 år, sedan operationen som blev fel, och som jag om och om och om igen, fick säga till sjukhuset att jag hade ont, innan omoperation!
Slog mig nu, idag, att kanske min nydiagnosisterade (3 år sedan) ADHD, kanske är boven i dramat (har ju i efterhand förstått att många av mina problem kommer ifrån ADHD, som jag inte vetat att jag hade, eller hur den fungerade. Och därmed har det blivit kaka, på kaka, på kaka genom åren)och därför sökte på nätet om "brist på sexlust vid ADHD" !

Det konstiga är att det mest kommer upp tvärtom när jag söker. I forskning och media står det mer om sexlust än att det är även "normalt"/ ok att inte ha sexlust…är det häftigare med sexlust och därför tas det upp mer? Och därmed skämmigt/inte lika intressant, med brist på sexlust?

Blev så tacksam och lättad att läsa detta forum.

Och jag håller så med…nyhetens behag. :D
Min man tyckte/tycker att jag bl.a ska tillfredsställa mig själv varje dag, för han har läst att då ökar sexlusten OCH min fibromyalgi kan bli bättre! Testade…i början, skönt med orgasm…sedan, så tråkigt att göra det ofta, inte samma känsla!
Och med fibron, jag spänner ju mig och fick självklart mer ont!

Vem är det som skriver dessa råd och forskningar som sedan hamnar på nätet? -jag skrattar! :D

Ni som beskriver svårigheter att hålla det sexuella intresset uppe tillräckligt för att det ska funka med samliv. Har någon av er medicinerat mot ADHD? Har det haft någon positiv effekt på sexlivet? Jag känner liksom igen mig. Funderar på om det kunde funka med ADHD-medicin.

Jag är diagnostiserad med Asperger men inte ADHD. Jag låg dock precis under gränsen på div. tester för att kunna få den diagnosen, sade test-psykologen. Dock väldigt tydliga drag av ADHD.

Min väg för att kunna få ADHD-medicin är lång. Söka ny utredning på samma enhet där den förra gjordes känns varken särskilt kul eller som att det öht skulle tillåtas (åtm. inte innan överläkaren där gått i pension). Det är en massa kö osv. förstås. Privat har jag inte råd med. Först flytta, så jag sorterar under annan enhet …? Eftersom jag inte har någon partner kommer väl alla vårdmänniskor tycka att jag just nu inte har något problem. Men väntar jag tills jag HAR en partner och ställer mig i kö då, har han förstås dragit innan jag kommit fram i kön.

Om ADHD-medicinerna inte alls hjälper för oss som inte riktigt klarar att hålla intresset uppe, då är det ju meningslöst att ens försöka. Har sagt så många gånger att jag inte ska ha någon karl eftersom det ändå inte funkar. Sen går det några år och jag får för mig att försöka igen suck