Jag har under en längre tid försökt jobba med mig själv och verkligen hitta orsaker till att jag mår dåligt och men det jag hamnar alltid på olika forum om ADHD och känner mig så träffad.
Jag upplever att jag har stora problem med att reglera känslor och energi. Jag är allt eller inget, jag har oerhört svårt att komma igång, även med saker jag vet att jag mår bra av och är intresserad av, och då tråkiga saker är nästan omöjligt. Sen när jag väl har kommit igång så kan jag inte sluta, detta gör att jag blir väldigt trött och ofta känner mig utmattad, även när jag inte kommer igång med nånting. Mina känslor skiftar snabbt och jag har alltid känt allt väldigt intensivt, jag upplever att känslorna tar över och att jag inte kan kontrollera mig själv eller bryta dom. Jag övertänker hela tiden, jag kan inte ta beslut och det känns som hjärnan alltid går på högvarv. Jag är väldigt känslig för stress så har aldrig kunnat jobba heltid då det helt enkelt blir för mycket och jag blir utmattad, eller upplever jag att jag nästan dör inombords av uttråkning. Detta har resulterat att jag har brutit upp jobb, relationer och flyttat samt vart ute och rest väldigt mycket som en flykt från vardagen och att bli uttråkad, jag blir rastlös väldigt snabbt, och då söker jag även kickar på andra sätt i form av alkohol, tillfälliga relationer och bekräftelse.

Nåväl skulle sammanfatta mig kort, jag har iaf försökt och förstå mig själv och hitta vad mitt problem egentligen är och varför jag alltid känt mig annorlunda och tog kontakt med vårdcentralen med mina funderingar om ADHD.
Dom tyckte att jag var alldeles för välfungerande för att kunna få en diagnos eftersom jag har fungerande relationer, klarat skolan, har ett deltidsjobb osv. Samt att jag kan de sociala spelet och vet vad som förväntas av mig i olika situationer, att jag kan dölja mina symtom utåt, för dom som inte känner mig iaf. Så egentligen den ända som lider av detta är ju jag själv och vad jag dagligen kämpar med inombords (och min sambo som börjar bli otroligt trött på att jag beter mig som en tonåring och inte kan hålla tillbaka orimliga reaktioner och känslor. Och inte heller kunna lyssna om det inte är något jag finner intressant)

Hur som helst. Nu skiter jag i det här med diagnos, jag kanske helt enkelt är för välfungerande för att det ska räknas som en funktionsnedsättning. Men jag har symtomen som många lider av så jag tänkte egentligen bara fråga vad kan man göra själv för att må bättre? Allt ifrån hantera sina känslor, Träning, kost, planering och struktur osv.