Stora problem med studier (ADHD)
Hej!
Ny här på forumet och söker efter hjälp med att komma vidare med livet.
Jag är en 50 år gammal man med ADHD och har genom hela livet haft väldigt stora problem med att plugga. Speciellt matten är mitt stora hinder. Jag klarade inte ens av att få godkänt i matte i årskurs 9. Har gjort väldigt många försök senare i livet med att fixa matten, men det går helt enkelt inte. Utan matte står mitt liv still vad det gäller även den mest enkla utbildning.
Jag har även stora svårigheter med körkortsteori och har gjort flertalet försök även där och utan Körkort och utbildning så är det verkligen svårt för mig att finna ett arbete. Jag har dock arbetat länge som fastighetsskötare och hade tur att komma in i det jobbet utan Körkort, vilket är sällsynt.
Pågrund av arbetsskador kan jag inte längre jobba som fastighetsskötare. Jag har problem med att hålla ner tempot och tacka nej till extrajobb, vilket har lett till att jag är slutkörd i rygg och axlar. Jag mår bra av att hålla ett högt tempo och att få arbeta med kroppen, så det har varit naturligt för mig att jobba så mycket det bara går, men nu är det tyvärr slut med det.
Vill nu sadla om och skaffa mig ett annat yrke som inte är lika fysiskt krävande, men då jag saknar utbildning och Körkort så är det stopp.
Jag har på senare tid, av andra, fått höra att min ADHD-problematik borde ha avtagit för länge sedan, då den tydligen ska göra det ju äldre man blir. På vissa punkter kanske det kan stämma, men vad det gäller att studera har jag fortfarande stora svårigheter med matten. Andra ämnen har jag klarat, men med matten är det tvärstopp.
För många år sedan fick jag tillfälle att gå en mattekurs för de med bland annat ADHD och fick då veta att jag har något som kallas "dyskalkyli". Jag klarade inte ens av den specialkursen och har insett att jag är ett hopplöst fall.
Jag vänder mig därför hit för att kanske finna råd från någon med lika stora svårigheter med matte som jag har, eller någon annan som är insatt i min problematik och som kanske vet hur jag kan lösa min situation.
Många jag pratat med nämner ofta att jag har olika rättigheter som har ADHD, men vad ska det vara för rättigheter? Jag är en fullt normal människa, fast med abnorma svårigheter för matte. Kan inte tänka mig att det finns "rättigheter" för något sånt.
Jag är 50 år gammal och borde ha kommit längre i livet än vad jag är idag, kan jag ju tycka.
Någon som känner igen sig i det jag skriver eller finns det någon som vet vad jag annars kan göra? Vill inte gå arbetslös en längre tid.
Jag har tyvärr inge mer konkreta tips att ge dig, men tycker det är märkligt att inte Arbetsförmedlingen har kunnat hjälpa dig att hitta något som passar och är anpassat till dig.
Du skriver också mycket om dina svagheter, men du måste fokusera på dina styrkor, och det är det jag tycker AF borde ha stött dig med. För länge sedan kunde man få göra något som hette Anlagstest där, om det finns kvar så kan det vara ett sätt att komma fram till ett yrke som kunde passa dig.
Du borde också kunna få stöd av psykiatrienheten i din region/kommun. Vissa har stödgrupper för de med ADHD och deras anhöriga. Det är ett bra sätt att kunna ventilera, få tips och stöd i vardagen.
Har du gjort en dyskalkyliutredning, eller var det bara något som läraren kastade ur sig? Be annars att få en remiss till en sådan, där kan du kanske få hjälpmedel och redskap att klara av en del matte i alla fall.
Jo, man kan få hjälpmedel för att lättare handskas med sin ADHD, för att klara vardagen lite bättre och slippa en del stress som kommer med diagnosen.
Jag tycker du skall börja med att be vårdcentralen om en remiss.
Eftersom du har problem med just mattematiken och alltid har haft så kan du ha Dyskalkyli. Det har jag fått som diagnos, mattematiken och siffror över huvud taget har varit något jag aldrig fått rätt på.
Som Dyslexi fast med siffror istället kan man säga.
Men det är ju psykiatriker-läkare som utreder det och sätter diagnos. Inte lärare.
Och det måste väl finnas yrken var kring inte är viktigt att kunna?
- Redigerat 2022-11-08 18:15 av Karmatarerskanise
Om du vill läsa på universitet eller högskola har du rätt att ta längre tid på dig med samma studiemedel som alla andra.
Kolla https://www.studera.nu/livet-som-student/funktionsnedsattning/studera-med-funktionsnedsattning/
Din lärare på mattekursen verkar inte ha haft speciellt mycket kunskap om Dyskalkyli eller den inbyggda rädsla och motvilja som vi får från skolan och senare.
Nu hittar jag inte men läste något om att barn med svårigheter i matte inte hade svårare att räkna ut om man gjorde om från siffror till konkreta saker. Det handlar om svårigheter, eller att det tar längre tid, att förstå abstraktionen. Hade 2 istället hetat II och 3 III så blir det inga problem.
Du kan nu även plugga och få nästan lika mycket som din lön. Bättre än studielån!
https://tsl.se/om-oss/studera-med-upp-till-80-procent-av-din-lon-nya-mojligheter-bade-for-dig-som-ar-anstalld-och-dig-som-blivit-av-med-jobbet/
Jag vågade trotsa mina egna fördomar om mig själv och vad alla yngre studenter skulle tycka och läser nu en enstaka kurs på universitet. Det är så kul och inspirerande. Skit i matten och välj något spännande. Kontakta en studievägledare på ditt närmsta universitet eller högskola, det är bättre än att själv försöka hitta rätt. De kan alla kurser och hur undervisningen är upplagd och kommer hjälpa dig att hitta det som passar dig.
Igen- välj ett ämne du alltid varit nyfiken på.
Jag skojar inte, jag har jättesvårt själv med uppskjutande och fokus. Det är ändå så kul och vi kommer båda klara det!
#1: Hej!
Ja, de gjorde en utredning i början av den mattekursen som visade att jag hade Dyskalkyli.
Siffror kastas omkring i huvudet för mig och jag måste hela tiden börja om på ett tal, speciellt om det är längre tal. Då har jag svårt att hålla en uträkning i huvudet och tappar bort mig mitt i den så jag måste kontrollräkna om och om igen. Efter en stund slår jag av mentalt och det blir tvärnit. Vill inte ha med talet att göra alls efter det.
Låter kanske barnsligt vid den här åldern, men det är verkligen så illa.
Arbetsförmedlingen vet att jag har en "kod" och vad den står för. Jag har nu hamnat i nåt som heter Rusta och Matcha, vilket är en arbetsmarknadsinsats för att få ut långtidsarbetslösa i arbete. Jag har gått arbetslös nu i tre år och känner inte att Rusta & Matcha hjälper mig alls. Det är fortfarande samma krav på sökande till ett arbete som det var tidigare, vilket jag saknar, så jag står liksom och trampar på samma ställe samtidigt som jag ser andra komma ut i arbete.
Mina styrkor känner jag väl till, men det är tyvärr mina svagheter som hindrar mig i nuläget från att komma vidare.
Jag får nog kontakta arbetsförmedlingen igen och förklara min sits, för jag upplever det som att de inte bryr sig om att kolla upp ens kod, förrän man kanske ber de att göra det.
#3: Tack för svaret, jag ska kolla upp dina tips.
Visst kan det vara kul att studera något enstaka ämne, men när det kommer till en utbildning så ska man ju ha den där jäkla matten avklarad. Om jag någonsin ska klara av 9:ans matte så känns det som att jag behöver ett mirakel och behöver åtminstone 2 års vila efter den kampen. Att sen veta att man många gånger behöver ha upp till matte C för de mest basala utbildningarna känns inte så där hoppfullt för min del. :)
Jag har länge velat utbilda mig till psykolog eller liknande och har läst fristående kurser i psykologi och klarat av dessa utan problem, likaså samhällskunskapen klarade jag av. Men för att komma in på psykologiprogrammet måste man ha åtminstone matte 2b. Det är alltid den där matten som förstör alla planer. :)
Känner igen mig. Mitt första jobb efter gymnasiet var i kassan på ett matvaruhus. Vilken katastrof 😂
Säg till Arbetsförmedlingen att du ska ha en SIUS konsulent, det har du rätt till. Du ska ha rätt till lönebidrag, säg till dem att ta beslut om det. Af är ju tyvärr i kras efter politikernas alla klavertramp. Du får inte längre en egen handläggare, utan alla ska kunna handlägga alla arbetslösa. Det funkar ju inte för oss. Därför har vi rätt till SIUS konsulent. Bråka om det.
Om du en dag känner att, nä, pallar inte med Af idag, så maila en studievägledare på universitet. Vad har du att förlora? Jag vet vilka nojor som dyker upp hos mig, så jag fattar. Du ska veta att universiteten i Sverige nu har fått i uppdrag att bli bättre på att ta emot vuxna studenter som behöv er ställa om sitt yrkesliv. Så INGEN kommer att säga något dumt eller göra miner. Idag finns stöd för såna som oss på universitesiteten.
#7: Tack för tipsen. Ska ta tag i det redan imorgon.
#5: tyvärr känns det som att äldre personer inte prioriteras varken hos arbetsförmedlingen eller arbetsmarknaden, så att du känner så är inte konstigt.
Ja, ge inte upp, nu har du fått så mycket pepp från ADD Munin, det finns en plats för dig också. För jäkligt att man skall behöva kämpa så, men du kommer klara det, det låter som om du har den mentala viljan och förmågan. Du är bra på att uttrycka dig, man måste inte ha matte till allt.
Om du nu inte kan komma in på psykologutbildningen kanske något annat stöttande arbete kan passa dig. Jag har inte så bra koll på vad som finns i den vägen, men en studievägledare vet.
Vaktmästare eller museivakt är andra jobb som inte är så tunga och för det mesta inte fordrar Körkort. Kanske jobb i en affär (som inte säljer tunga saker) som jobbar med något du är intresserad av?
#0: Fungerar vanlig vardagsmatte för dig om du har hjälpmedel som räknare till exempel?
Har du undersökt möjligheten att gå på folkhögskola?
#3: Jag blir nyfiken på det du skriver om hur man kan göra om matten till konkreta saker som gör att vi med svårigheter lättare förstår den. Har du någon sida eller artikel du kan länka till?
Om det varit meningen att jag skulle styras, då hade jag kommit med fjärrkontroll! 😋
#12: Jag vet inte att #3 menade så men jag kan tänka mig att det är lättare för många att lära sig geometri genom att som exempel räkna ut arean av ett golv genom att mäta och räkna på riktigt än att teoretiskt lösa det enbart på papper.
Om du förstår hur något fungerar rent konkret blir det vanligtvis lättare än att bara förstå det teoretiskt. En del saker har konstiga namn och är mer abstrakta än andra och då är det ännu viktigare att förstå nyttan med dem. Derivata och integraler och är ett par exempel.
#9: Ja, och har man dessutom ADHD…!
Vi med diagnoser är dessutom jävligt diskriminerade och släpps inte in på arbetsmarknaden i första taget. Jag får inte ens bli inskriven på AF eftersom jag har sjukersättning
Om det varit meningen att jag skulle styras, då hade jag kommit med fjärrkontroll! 😋
#13: OK tack för svaret! Ja, när du säger det så kan jag tycka det är helt självklart att det måste bli lättare att t ex mäta och räkna på riktigt än att bara göra det på ett papper! När man tänker efter så är väl matte ett praktiskt ämne snarare än ett teoretiskt? Jag minns att när jag gick i lågstadiet så gjorde vi en hel del kul med matte; ritade, pysslade, mätte osv. När man har kul är det så mycket lättare att lära sig! Sen när man blir "stor" ska ingenting få vara roligt längre utan då ska allt vara så himla seriöst och allvarligt (=tråkigt, oinspirerande)!
Om det varit meningen att jag skulle styras, då hade jag kommit med fjärrkontroll! 😋
#15: All grundläggande matte går att räkna väldigt praktiskt. Man ska komma ganska långt innan det blir för svårt att räkna praktiskt. Och kan man inte det är det frågan om det ens behöver ingå i grundskolan.
Starta ny diskussion