Ett litet framsteg
Igårkväll åkte jag med min kompis och hennes far till Kista galleria, och det är ganska stort där, och en massa folk. Och jag är livrädd för folk, men det gick faktiskt bra.. Åtminstone så länge jag kunde gå och hålla min kompis i handen och babbla på om allt mellan himmel och jord. Kändes riktigt bra efteråt. :)
När vi kom hem igen satt vi hemma hos min kompis och spelade familjespel med hennes syskon. En tös på 13, en pojke på 5 och en till tös på 3, tror jag. Har inte varit social på länge, bortsett från skolan.
Var tvungen att skriva det, och försöka sprida lite glädje nu i mörka tider. ^^
:-) Vad är det du tycker är svårt med att vara bland människor? Är du rädd att något speciellt ska hända eller är det något annat?
Vänliga hälsningar
Niklas
Jag tycker det är supersvårt att läsa av människor, vet inte hur dom tänker agera, och då agerar jag annorlunda och allt blir konstigt. Sedan har jag varit med i en del konflikter som antagligen har satt sina spår.
Har du läst något om kroppsspråk eller beteendevetenskap? Det kanske kan vara till hjälp om du tycker att det är svårt att läsa andra.
Vänliga hälsningar
Niklas
Nä, inte när det gäller människor iaf. Fast jag är väl ganska ensamvarg.. Om det inte är någon jag verkligen trivs med, då.
Var finns sånt att få tag på då? :)
Det svåraste med mkt folk, tycker jag, är att det är för många att läsa av. Jag blir mentalt slutkörd av det. Jag vill kunna läsa folks kroppsspråk och är det för många har jag inte en chans att ha koll. Därför undviker jag folk i stora mängder, och släktträffar där jag känner mig väldigt trängd av att ha så många att hålla koll på och "spela" normal inför.
/Cattis
.:. www.shetlandsponny.com .:.
#4: Det finns mängder av böcker på bibblan och i bokhandlar. Sök efter kroppsspråk på AdLibris till exempel:
#5: Behöver du läsa av dem? De flesta människor jag ser när jag är i ett köpcentrum behöver jag inte bry mig om. Det är bara dem jag måste kommunicera med jag behöver läsa av och det är vanligtvis några få.
Vänliga hälsningar
Niklas
#6 Behöver och behöver, jag gör det automatiskt. Jag pejlar alltid av min omgivning och måste ha koll på var alla är. Jag blir hyperstressad av att gå förbi en massa folk som ger konstiga signaler. Jag orkar inte med det. Därför går jag ofta och tittar igenom folk, och verkar pådet viset "snobbig" och "nonchalant" enligt andra, då jag inte ser dem och därmed inte heller hälsar. Det är inte min mening, men jag måste skärma av mig från mkt folk.
Dem jag måste ha att göra med, ex kassörskorna i affärerna, dem kan jag hantera. Oftast utan minsta problem. Är det kö hinner jag förbereda mig och pejla in personen lite, är det ingen kö går jag ett extra varv och gör det på vägen till kassan. Då kan jag vara hur "social" och trevlig som helst. "Jag måste hinna få på mig rätt mask".
/Cattis
.:. www.shetlandsponny.com .:.
#7: Sånt där är så svårt att tänka sig in i eftersom jag ju gör det utan att tänka på det.
Vänliga hälsningar
Niklas
Starta ny diskussion